Behovet av oberoende kontroll har ökat i och med New Public Managements spridning. I Sverige fanns före inrÀttandet av Riksrevisionen inget nationellt revisionsorgan som levde upp till internationella idéer angÄende oberoende kontroll. I reformen av kontrollmakten anvÀndes och anpassades idéerna till den svenska kontexten. Denna anpassning resulterade i en unik organisering mellan det nya revisionsorganet och riksdagen. En politiskt tillsatt styrelse fick i uppgift att utgöra lÀnk mellan Riksrevisionen och riksdagen.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinÀra normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinÀra diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrÄn antaganden om identitet, kropp och funktion.

Inledning och problemdiskussion: Det stÀlls allt större krav pÄ intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, dÀribland Enron som har uppmÀrksammats vÀrlden över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts bÄde internationellt och nationellt de senaste Ären. Kraven pÄ banker ökar allt mer i samhÀllet dÄ de förvaltar privatpersoners och företags pengar. DÄ kunderna Àr i fokus Àr det viktigt att bankerna och deras personal Àr medvetna om vikten av att göra rÀtt. God intern kontroll Àr en förutsÀttning för en pÄlitlig bankverksamhet och det Àr styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater rapporterar i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hÀlsa försÀmrats och socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater Àr viktigt för att stÀvja den nedÄtgÄende trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 Är (M=17.91) besvarade en enkÀt om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och vÀlmÄende i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa.Dessutom, beroende pÄ om det var socialt stöd frÄn lÀrare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hÀlsa.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i vÀrlden. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse Àr att följa denna kod och att tillgodose omvÀrlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgÄngar samt att pÄ lÄng sikt ge lönsamhet. För att styrelsen pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska tillgodose investerarna mÄste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

I december 2006 fick Produktionsköket pĂ„ Sundsvalls Sjukhus ta emot Arbetsmiljöpriset för bĂ€sta arbetsplats i Landstinget VĂ€sternorrland. Åren dessförinnan var köket nominerat och hade vid nĂ„gra tillfĂ€llen ocksĂ„ kommit till final.Ett produktionskök Ă€r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt en belastande arbetsmiljö.Buller, hala golv och tunga lyft har kĂ€nnetecknat arbetet i mĂ„nga storkök.MĂ„nga som arbetar i dessa kök Ă€r lĂ„gutbildade kvinnor, som saknar den muskelkraft som skulle behövas för att tillfredsstĂ€llande klara arbetet. Deras möjligheter att fĂ„ ett annat, mindre belastande arbete, Ă€r ocksĂ„ smĂ„.Flera undersökningar har visat pĂ„ arbetsmiljöproblem i kök. Bland personalen i produktionsköket pĂ„ Sundsvalls sjukhus gjordes en enkĂ€tundersökning avseende arbetsmiljön 2003. Denna s k Fria-enkĂ€t, visade pĂ„ en mĂ€ngd arbetsmiljöproblem.Flera förĂ€ndringar genomfördes och 2006 fick köket motta VĂ€sternorrlands landstings arbetsmiljöpris för bĂ€sta arbetsmiljö.Vilka faktorer hade betydelse för den förbĂ€ttrade arbetsmiljön?Var kĂ€nslan av ökad trivsel bestĂ„ende?Hur upplevdes kraven som stĂ€lldes pĂ„ de anstĂ€llda?Hade man rimlig kontroll över arbetet?Syftet med denna deskriptiva studie var att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor.Den undersökta gruppen bestod av kökets anstĂ€llda, 30 personer.

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur smÄ- och medelstora företag arbetar inom omrÄdet i Kina dÀr socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men ocksÄ har kommit att uppmÀrksammas i allt större grad pÄ senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det Àr ingen sjÀlvklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande pÄ grund av avsaknad av forskning pÄ omrÄdet. Studien syftar dÀrför till att beskriva och analysera hur svenska smÄ- och medelstora företag pÄverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnÄ studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer frÄn olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.Studien visar att kineser har en mycket lÄg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istÀllet till finansiella mÄl. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillvÀxt av kineser i allmÀnhet och för att kunna pÄverka kinesiska intressenter behöver företagen dÀrför pÄvisa en ekonomisk nytta med det.

Att vara anstÀlld i ett bemanningsföretag innebÀr ofta en komplex situation. Den dubbla organisatoriska tillhörigheten kan bland annat bidra till en oklar arbetsledning och uppdragets tidsbegrÀnsning betyder en otrygghet i sig. Tidigare forskning visar ocksÄ att tillfÀlligt inhyrd personal krÀver mer stöd Àn vad till exempel tillsvidareanstÀllda behöver. Den hÀr studien gör ett försök till att beskriva hur relationen ser ut mellan ett bemanningsföretags personalansvariga och de anstÀllda som hyrs ut samt vilken typ av socialt stöd som egentligen ges till de uthyrda. Sett utifrÄn de personalansvarigas perspektiv, visar resultaten att den anstÀlldas personlighet och lÀngden pÄ uppdragen Àr avgörande för vilken typ av socialt stöd som ges och hur ofta det sker..

Titeln pÄ arbete Àr; Du och jag i ett socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete Àr att undersöka om individintegrerade elever Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, det vill sÀga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har anvÀnt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lÀrarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna frÀmja den sociala gemenskapen.

Utbildning och kompetensutveckling i olika former har under de senare Ă„ren vĂ€ckt en allt större uppmĂ€rksamhet inom företag och organisationer. Även det lĂ€rande som sker i det dagliga arbetet ute pĂ„ arbetsplatserna har rönt ett allt större intresse. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka om arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd pĂ„verkar individers lĂ€rande och kompetensutveckling i deras dagliga arbete. Studien grundar sig pĂ„ individernas uppfattning om hur dessa ser pĂ„ sin situation vad gĂ€ller arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd i relation till lĂ€rande och kompetensutveckling i sitt dagliga arbete. Studien har ett kvalitativt angreppssĂ€tt dĂ€r intervjuer genomförts pĂ„ en kundtjĂ€nst inom en rikstĂ€ckande organisation i försĂ€kringsbranschen.

Syftet Ă€r att undersöka om och i sĂ„ fall hur den psykosociala hĂ€lsan i arbetslivet förĂ€ndrats i Örebros, VĂ€stmanlands och VĂ€rmlands lĂ€n mellan Ă„r 2005 till 2011 genom att studera skyddsombudsstopp, intervjua Arbetsmiljöverkets inspektörer och regionala skyddsombud samt studera SCB:s statistik.De frĂ„gestĂ€llningar som besvaras Ă€r:Har det skett en förĂ€ndring av antalet skyddsombudsstopp som rör psykosociala frĂ„gor mellan Ă„r 2005 till 2011?Har det, enligt Arbetsmiljöverkets inspektörer, skett en förĂ€ndring av den psykosociala hĂ€lsan och hur beskriver de i sĂ„dana fall denna?Har det, enligt regionala skyddsombud, skett en förĂ€ndring av den psykosociala hĂ€lsan och hur beskriver de i sĂ„dana fall denna?Har det, enligt statistik frĂ„n SCB, skett en förĂ€ndring av den psykosociala hĂ€lsan och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det i sĂ„dana fall i statistiken?FrĂ„gestĂ€llningarna besvaras med hjĂ€lp av att dokumentation studerats och intervjuer har genomförts. Teorin som anvĂ€nts i studien Ă€r krav-kontroll-stödmodellen.Skyddsombudsstoppen och intervjuerna med inspektörerna visar inte pĂ„ nĂ„gon förĂ€ndring av den psykosociala hĂ€lsan. De regionala skyddsombuden anser att den psykosociala hĂ€lsan försĂ€mrats under de senaste Ă„ren. Bemanningsföretag, flexibilitet, brister i kommunikation och för lite stöd Ă€r nĂ„gra av de psykosociala arbetsmiljöproblem som finns idag enligt intervjupersonerna.

 Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pÄgÄr omkring oss just nu men intresset för företagsansvar Àr inte nÄgot nytt. NÀringslivets roll i samhÀllet har varit ett bekymmer under lÄng tid och det gÄr att finna bevis för nÀringslivet intresse för samhÀllet i Ärhundraden tillbaka. Idag har vi nÄtt en punkt dÀr vi stÄr inför mÄnga globala hot och hoppet om att övervinna dessa Àr en kraftfull och gemensam anstrÀngning. Detta har i sin tur medfört att det stÀlls stora krav pÄ företag idag vad gÀller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt perspektiv. Samtidigt som det stÀlls höga krav pÄ företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har Àr att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfÀllen inom ramen för gÀllande lagstiftning.

I vÄrt informationssamhÀlle Àr stress nÄgot som vi alla upplever i nÄgon form. Stress som egentligen Àr en naturlig reaktion men som vid lÄngvarig pÄfrestning kan ge olika symtom och sjukdomar. Syftet med studien var att belysa hur stress pÄverkar kvinnors hÀlsa i Sverige idag. Metoden i detta arbete Àr en litteraturstudie baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fem olika teman.

The main objective of this paper has been to construct a way to measure the level of social capital in a society. Based on a theory which describes the ideal society have I herein tried to find out to what extent the Swedish and Danish communities correspond to this model. The theoretical foundation consist of several different levels of analysis, and I have indeed found there to be consideral differences between the two nations on these different levels. The paper however conclude that these differences even out to add up to a Social Capital Index that is remarkably similar. A result which is to be interpreted as one nation being about as close to the ideal situation from a social capital point-of-view as the other..