ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress användes som teoretisk utgångspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation användes som teoretisk utgångspunkt vad gäller elevernas motivation. Metoden som användes var av en kvantitativ art där mätinstrumentet var i form av en enkät. Undersökningen är en totalundersökning av alla elever på en gymnasieskola som går andra året på ett samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven på dem som låga och de känner även en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benämns vara lågt stressade.

Våren 2006 lämnade för första gången svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lämnas för att förbättra transparensen i bolagen och därmed aktieägarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar på frågan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieägarna. Syftet är att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlägga förhållandet mellan rapporterna och den rådande normen på området, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehållsanalys beskriver uppsatsen innehållet i de fristående rapporter om intern kontroll som avgivits för år 2005. Analys görs också av förhållandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehållsanalysen.Uppsatsens resultat är främst av beskrivande art, men några sammantagna slutsatser dras utifrån analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehåller relativt mycket substans i förhållande till ramverket.

Kontroll och relation är två vanligt förekommande ämnen som ofta diskuteras och behandlas inom franchisinglitteraturen. Tidigare teori visar att kontroll och övervakning av franchisetagare är den mest centrala aspekt för att lyckas bedriva en franchiseorganisation. Samtidigt finns det teori och studier som tyder på att den personliga relationen mellan franchisegivare och franchisetagare är avgörande för om franchiseorganisationen kommer att lyckas eller inte. Då både kontroll och relation två är viktiga faktorer för att en franchiseorganisation ska kunna fungera ställer vi oss frågan vad som händer om den ena faktorn bedrivs för mycket, kommer den andra faktorn då bli lidande? Vi menar att det existerar en paradox mellan kontroll och relation där exempelvis en bra relation mellan parterna i sin tur innebär en reducerad kontroll.

Syftet med denna explorativa studie var att utforska säkerhetsklimat, psykosociala förhållanden och organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jämfört de två flygorganisationerna, som skiljer sig åt i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mål. En enkätundersökning genomfördes med hjälp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsända enkäter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrån Förvarsmakten och 21 ifrån Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt än flygförarna i Försvarsmakten.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

Syftet med denna studie är att beskriva hur ett företag på ett framgångsrikt sätt kan ha ett fungerande system för kunskapsöverföring genom en stark kontroll från huvudkontoret. Detta är en fallstudie på ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filialer, där den traditionella agencyteorin och den moderna resursbaserade forskningen testas. Fallföretagets styrka i kunskapsöverföringen är social kontroll som leder till en stark sammanhållning och öppenhet i kommunikationen samt låg förekomst av hierarkiska hinder. Studien är begränsad till ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial och kan därför inte helt generaliseras. I studien framkommer att kombinationen av finansiell- och social kontroll är ett bra verktyg för en framgångsrik kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial..

Den psykosociala arbetsmiljön som personliga assistenter har liknar inte den på någon annan arbetsplats. Eftersom personliga assistenter ofta arbetar i brukarens hem kan det uppstå situationer där det kan upplevas som att assistenten inkräktar på brukarens, och brukarens familjs, privatliv. Arbetet fordrar även att assistenten kan variera, hålla en balans mellan närhet och distans, samt att stödja och ställa krav efter vad situationen kräver. En av de huvudsakliga frågeställningarna i detta examensarbete är huruvida personliga assistenter har ett behov av att få prata med någon om sitt arbete, då många både arbetar ensamma hos brukaren och har tystnadsplikt. Den psykosociala arbetsmiljön är också av stor vikt för de personliga assistenternas behov av stöd utifrån.

Det nya samhällets arbetsliv kännetecknas av krav på flexibilitet på organisationer och individer. Syftet med uppsatsen är att beskriva på vilka kriterier utöver formella meriter sökande får medlemskap i en arbetsorganisation. Utgångspunkten i teorin är en beskrivning av förändringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv där individer så väl som organisationer ställs inför nya krav. Därefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrån fyra kännetecken; tillhörighet, tillgång till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter från fyra organisationer.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar är frågor som allmänheten allt mer ställer som krav på företagen. Enligt undersökningar så visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor skadar allmänhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt så visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                               Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill även undersöka hur aktörer inom finansbranschen går tillväga för att agera ansvarsfullt.Metod: För att samla in information har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hållbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig på respektive institut.Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som ställs på företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det är genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och värderingar.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur vuxna invandrare upplever sin stress, sina stressreaktioner samt hur de hanterar sin stress. För att uppfylla detta användes en kvalitativ metod. Utifrån de presenterade teorierna formulerades ett halv-strukturerat intervjuformulär för att få informanterna att fritt berätta om sina egna upplevelser av stress. I undersökningen deltog 11 personer i åldrarna 21-60 år. Åtta av informanterna var kvinnor och tre var män.

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning.

Studien syftar till att belysa finanskrisens reella påverkan på företagens finansiella riskhantering. Läsaren ska också få en ökad förståelse för hur ett mindre antal svenska företag hanterar sin finansiella risk och hur denna hantering måhända har förändrats.I denna studie har det framkommit att företag både i Kalmar, Emmaboda och Borås inte i någon större utsträckning påverkats av den finansiella krisen som rådde mellan 2007-2010. Det som har skett i två av företagen är en ökad intern kontroll och ökad krav vad gäller kontroll av kontroller för att på så vis minimera risk för företagets intressenter. Således har en viss påverkan skett som följd av finanskrisen och arbetet med riskhantering för ett urval av företag i Sverige.Respondenternas inställning till finanskrisens 2007-2010 påverkan har varit att de inte har förändrat sitt dagliga arbete nämnvärt som följd av krisen..

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.Frågeställningar: Mina frågeställningar är:- Vad är lycka och vilka är dess bestämningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestämningsfaktorer förstås i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en så kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstå och finna skärningspunkter mellande två vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste källorna till denindividuella lyckan är få till antalet och att det som gör oss människor lyckliga är ganska självklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skärningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lärdomar och vägledning iarbetet med människor..