Sök:

Sökresultat:

334 Uppsatser om Kräppat papper - Sida 22 av 23

Kundtidningar och dess lÀsare : En kartlÀggning

Bakgrund: Under de senaste tio Ă„ren har kundtidningsbranschen haft en stark tillvĂ€xt och marknaden bestĂ„r idag av 10 till 15 stora kundtidningsproducenter som tillsammans omsĂ€tter ungefĂ€r 400-500 miljoner kronor med marginaler som ligger runt 10-15 procent (ResumĂ© 2005). De tre största kundtidningarna (BuffĂ© frĂ„n ICA Handlarnas AB, Mersmak frĂ„n Coop och ÅhlĂ©ns Klubben frĂ„n ÅhlĂ©ns) har idag upplagor pĂ„ ungefĂ€r 4 500 000 exemplar per Ă„r (ResumĂ© 2003). Detta samtidigt som en undersökning, gjord pĂ„ uppdrag av Marknadstidningsakademin, visar att 39 procent av de tillfrĂ„gade företagen i undersökningen har en kundtidning och ytterliggare 20 procent svarar att de kommer att ha en kundtidning inom tvĂ„ Ă„r (ResumĂ© 2003). Med andra ord kommer marknaden utan tvivel fortsĂ€tta vĂ€xa och vi tycker dĂ€rför att det Ă€r viktigt att kartlĂ€gga kundtidningsbranschen samt göra en kvantitativ undersökning för att fĂ„ en förstĂ„else för konsumenternas attityder och tankar om kundtidningar. FrĂ„gestĂ€llning: Hur ser konsumenternas relation ut till kundtidningar, betrĂ€ffande kĂ€nslor, attityder och beteenden? Syfte: Under senare Ă„r har kundtidningen blivit ett allt vanligare sĂ€tt för svenska företag att marknadsföra sig sjĂ€lva och sina produkter.

Eftermarknadsstrategier för originaltillverkare: en fallstudie pÄ Metso Paper Service

Metso Paper Àr en global marknadsledande leverantör av utrustning och tillverkningslinjer för massa- och pappersindustrin. Detta examensarbete Àr utfört vid Metso Service Sundsvall ett dotterbolag till Metso Paper. Metso Service Sundsvall, ansvarar för servicen pÄ eftermarknaden för den installerade maskinbasen av kemisk och mekanisk massateknologi hos Metso Papers kunder. Massa- och pappersindustrin har under de senaste Ären genomgÄtt en transformation som kommer att bli allt mer tydlig i framtiden. Vinsterna för företagen inom massa- och pappersindustrin har sjunkit till följd av bland annat fallande vÀrldsmarknadspriser.

Tre lampor och ett ben : produktserie för Gotlands Lampfabrik

Gotlands Lampfabrik Àr en nystartad verksamhet (2009) som drivs av Jonas Kling och Jane Odell centralt pÄ Gotland. De producerar stilrena lampskÀrmar i ett ljust polymermaterial med papp pÄ bÄda sidorna.Produktionen Àr liten och görs för hand pÄ plats i den egna fabriken i VÀskinde.Sortimentet bestÄr av 33 lampskÀrmar och i nulÀget producerar inte Gotlands Lampfabrik sina egna lampben eller upphÀngningar utan köper in dem frÄn fristÄende parter vilket medför att sortimentet kan uppfattas som spretigt och osammanhÀngande. Dagens sortiment saknar Àven vÀgglampor och ljuskÀllorna som anvÀnds Àr glödlampor som frÄn och med 2009 hÄller pÄ att urfasas frÄn den Europeiska marknaden efter ett beslut frÄn EU. Möjligheten att kunna vÀlja lampor frÄn samma serie till sitt hem Àr bÄde efterfrÄgat samt kan ge en kÀnsla av sammanhÄllen och genomtÀnkt interiör. Genom att göra en produktserie med tillhörande upphÀngning samt lampben skulle verksamheten kunna profilera sig bÀttre och fÄ en mer tydlig produktidentitet.I ett nÀra samarbete med Jonas pÄ Gotlands Lampfabrik kom vi gemensamt överens om att skapa en ny produktserie med tydligt slÀktskap till varandra.

Finansiering av fastighetsbolag : Analys avseende behovet av alternativ till traditionell bankkredit

De senaste Ärens oro i vÀrldsekonomin har medfört en Ätstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skÀrpningar av regelverk, som Basel III, stÀlls nu högre krav pÄ bankernas kapitaltÀckning. Fastighetsbolagen mÀrker av den förÀndrade situationen och vittnar om att den tidigare nÀstan obegrÀnsade kapitaltillgÄngen nu inte lÀngre existerar. Det har blivit dyrare att lÄna pengar frÄn bankerna och dÀrför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige Àr banksektorn stark gÀllande finansiering och marknaden Àr dominerad av ett fÄtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utlÀndska banker aktiva pÄ den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.

Intuitionens intention : en magisteressÀ

Jag tar fram ett vitt A3 papper ur mitt block. Jag har en ny tuschpenna med oförstörd spets och börjar pricka pÄ pappret. Halvligger pÄ golvet, försöker att inte tÀnka, söker arbeta ur intet. Tekniken Àr enkel. Prickar jag tÀtt blir intrycket mörkare, prickar jag glesare blir omrÄdet ljusare.

Reseskisser

My objective with the work, Travel Sketches, is to develop an approach to sketching as a landscape architect in connection with the field trip. Previous experiences and reference places are vital parts during the creation of new design proposals. It is by visiting and experiencing places that valuable knowledge is acquired. By sketching on site, with for example a pen and paper, a bank of reference objects will be established as well as an understanding of their practical success. Experiences and sketching are the basic tools of an architect.

Tillbaka till istiden : Om lÀrprocesser och inre motivation

Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumÀrke behöver man veta vad ett varumÀrke innebÀr och de kriterier som skall uppfyllas. För att lÀra sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgÄ. UtifrÄn denna kunskap och företagets affÀrsidé skapas flera ledord.  Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, omrÄde och för de budskap man vill ge sÀnda. Med dessa som grund skapar man ett namn som gÀrna fÄr vara en förkortning och det kan vara helt pÄhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och bÄda kan anvÀndas för större sÀrskiljande pÄ marknaden.

Produktionsparametrar för produktionsplanering vid Wallmarks SÄg AB

Detta examensarbete var att samla in data frÄn sÄglinjen pÄ Wallmarks SÄg i Kroksjön. Datat som samlades in skulle föras in i ett program som heter TimberOpt. Programmet anvÀnds vid ett flertal sÄgverk i Sverige, ett av dem Àr Martinsons TrÀ AB. Eftersom att Wallmarks SÄg ingÄr i samma koncern Àr tanken att TimberOpt i framtiden ska anvÀndas Àven dÀr. Visionen Àr att inom koncernen ska de med programmets hjÀlp kunna sÄga de olika produkterna vid rÀtt sÄgverk ur en ekonomisk synpunkt.

PĂ„ promenad genom Prag med pennan som verktyg - en landskapsarkitekts bilddagbok

Denna uppsats Ă€r en sammanstĂ€llning i dagboksform som berĂ€ttar om hur jag lĂ€r kĂ€nna Prag med hjĂ€lp av teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet Ă€r ett skapande arbete, men det syftar hĂ€r inte till att formge och skapa nya platser, istĂ€llet blir det ett sĂ€tt att nĂ€rma sig staden och aktivt betrakta den. Dagboken Ă€r det som hĂ„ller samman arbetet och beskriver kronologiskt, i bĂ„de ord bild, den utveckling som sker under arbetets gĂ„ng. Teoretiska referenser, och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken för att ge en djupare förstĂ„else av processen och de frĂ„gor som dyker upp under arbetets gĂ„ng. Den första delen Ă€gnas Ă„t att hitta och orientera sig i en okĂ€nd stad. Jag promenerar, men istĂ€llet för att ta hjĂ€lp av befintliga kartor försöker jag skapa min egen genom att efter varje promenad rita smĂ„ minneskartor. Även om minnet Ă€r diffust stĂ€mmer dessa smĂ„ minneskartor trots allt relativt vĂ€l överens med verkligheten, Ă€ven om vinklar och avstĂ„nd inte alltid Ă€r korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov av att orientera mig och skapa sammanhang, men snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska bra.

Att vara eller inte vara : En frÄga om varumÀrken

Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumÀrke behöver man veta vad ett varumÀrke innebÀr och de kriterier som skall uppfyllas. För att lÀra sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgÄ. UtifrÄn denna kunskap och företagets affÀrsidé skapas flera ledord.  Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, omrÄde och för de budskap man vill ge sÀnda. Med dessa som grund skapar man ett namn som gÀrna fÄr vara en förkortning och det kan vara helt pÄhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och bÄda kan anvÀndas för större sÀrskiljande pÄ marknaden.

Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten Hur pÄverkas kontrollen av företag inom restaurangbranschen?

Bakgrund och problem: I april i Är lÀmnade det före detta justitierÄdet Bo Svensson in denutredning till justitieministern som gjorts pÄ uppdrag av regeringen och som rör reglerna omrevision. I utredningen föreslÄs att Sverige skall utnyttja möjligheten att genom EG-rÀttenundanta mindre bolag frÄn revisionsplikten. GrÀnsvÀrdena som föreslÄs för undantagandetinnebÀr att endast fyra procent av Sveriges Aktiebolag skall vara tvingade att ha en revisor.Inom restaurangbranschen klassas majoriteten av alla företag som smÄ och dessa skulledÀrmed beröras av ett avskaffande av revisionsplikten om grÀnsvÀrdena blir sÄ somföreslagits. Restaurangbranschen Àr en bransch dÀr det rÄder en hög grad av ekonomiskbrottslighet och dÄ problemen Àr stora inom denna bransch har en ny lag om personalliggareinförts och en lag om certifierade kassaregister kommer ocksÄ att införas Är 2010. Samtidigtsom det införs mer kontroller av restaurangbranschen kommer revisorns funktion som ettkontrollorgan med största sannolikhet att bli ett frivilligt val för större delen av alla företaginom branschen i och med revisionspliktens avskaffande.

MĂ€nniskan och leken : - en begreppsanlytisk studie

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

Utan samförstÄnd om IT-verktyg? : En fallstudie av erfarenheter av IT som pedagogiskt verktyg pÄ tvÄ skolor

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

Effektivisering av ledtiderna för nyorderprocessen pÄ Stora Enso Packaging AB

Stora Enso Packaging Àr ett av Sveriges ledande företag inom wellpapptillverkning. Företaget tillverkar specialdesignade förpackningslÄdor och har fabriker i Vikingstad, Jönköping och Skene. DÄ alla företag i branschen har samma rÄvara, papper, har Stora Enso Packaging identifierat service mot kund som ett sÀtt att skapa konkurrensfördelar. Leveransledtiden mot kund Àr ett serviceelement som detta examensarbete avser att titta nÀrmare pÄ.Examensarbetets syfte Àr att utreda möjligheten att gÄ frÄn en ledtid pÄ femton dagar till tio dagar för nyorderprocessen pÄ Stora Enso Packaging  i Vikingstad, kartlÀgga denna process samt föreslÄ rutiner och systemstöd för minskningen av ledtiderna.För att lösa uppgiften har kartlÀggning av Stora Enso Packagings nyorderprocess genomförts. KartlÀggningen har tagits fram via intervjuer av anstÀllda som Àr inblandade i nyorderprocessen samt av material pÄ Stora Enso Packagings intranÀt.DÄ nyorderprocessen analyserats har en rad olika teorier fungerat som stöd.

Katter och beteendeproblem. : vilka Àr orsakerna? : hur kan beteendeproblem förebyggas?

I mÄnga tusen Är har mÀnniskan och katten levt tillsammans. Katten drogs frÄn allra första början till de mÀnskliga bosÀttningarna eftersom det fanns möss och rÄttor vid mÀnniskornas lador. MÀnniskorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin nÀrhet eftersom skördarna skyddades frÄn skadedjur. Nu Àr katten ett av vÄra mest populÀra sÀllskapsdjur, men mÄnga katter uppvisar ett beteende som mÀnniskor kan uppleva som ett problem. I det hÀr arbetet utreds aggressivitet, rÀdsla, rumsrenhetsproblem och Àtstörningar med avseende pÄ vilka orsakerna Àr och hur problemen kan förebyggas.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->