Bakgrund: Depression är vanligt förekommande och forskning visar att kosten har betydelse för hur vi mår. Intresset för sambandet mellan kost och depression har ökat, men fortfarande saknas viktig information om Kostvanor hos denna målgrupp.Syfte: Studiens syfte var att kartlägga Kostvanor vid nedstämdhet alternativt depression hos individer över 15 år och relatera dessa till Svenska Näringsrekommendationer, för att införskaffa en översiktlig bild samt ge anvisning om eventuella förbättringsområden.Metod: En kvantitativmetod valdes i form av en enkätundersökning, med sex områden i fokus. Enkäten distribuerades via vårdgivare och fanns även tillgänglig via Internet. Inhämtat data analyserades via SPSS Statistics Desktop V22.Resultat: Hälften av respondenterna uppfattade sin kosthållning som ohälsosam. Mindre än hälften följde Svenska Näringsrekommendationer om tre större mål per dag.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ständigt ökar i Världen. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienten till en förbättrad egenvård genom ändrade Kostvanor i deras dagliga liv. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar och huvudkategorier som innefattade information/undervisning, samordning samt stöd. Dessa var uppdelade i sju underkategorier: kost, fysisk aktivitet, mål och planering, bemötande, motivation, kontakt och uppföljning, problemlösning, vilka presenterats i resultatet. Det framkom i studien att sjuksköterskan hade en en viktig funktion i patientens egenvård genom att undervisa både informellt och formellt samt vara ett stöd för framtida livsstilförändringar..

Socialstyrelsen arbetar för att minska undernäring bland många äldre. Ett förslag till åtgärd är att anställa fler personer som är kompetenta på kostområdet som t.ex. kostekonomer.Syftet med arbetet var att undersöka vad de som är födda under åren 1910-1940 hade för Kostvanor under barn och ungdomstiden samt nu som äldre. För att på detta sätt kunna jämföra, om deras Kostvanor har förändrats över tid, och vad de har för tankar om nutidens mat. Denna information ger möjlighet till att förbättra kunskapen om äldres matvanor samt bättre förstå deras önskemål när det gäller val av mat.

De senaste åren har media skrivit och debatterat allt mer om barn och ungdomars hälsa. Enligt skolans styrdokument skall eleven i år 9 ha kunskap om sambandet mellan kost och motion samt dess betydelse för hälsan. I detta examensarbete hade vi därför som syfte att undersöka elever i år 9:s kost- och motionsvanor och vi begränsade oss enligt följande: • Är det någon skillnad på kunskaperna om kost- och motionsvanornas betydelse för hälsan mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever? • Finns det skillnader mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elevers Kostvanor? • Vad kan fysisk inaktivitet och dåliga Kostvanor innebära på lång sikt? Undersökningen gjordes på två skolor i Norrbottens län och det totala antalet elever som ingick var 185 elever. Anledningen till valet att göra undersökningen på dessa skolor var att vi gjorde vår verksamhetsförlagda utbildning där.

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs Kostvanor d.v.s.

Syftet med vårt arbete har varit att beskriva elevers Kostvanor och frekvens av fysisk aktivitet under en skoldag. Samt att undersöka tre lärares erfarenheter av hur fysisk aktivitet och goda Kostvanor påverkar elevers beteende under skoldagen. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att få ett så brett och djupgående resultat som möjligt. I vår undersökning framhöll lärarna kosten och rörelsen som en viktig del av barnens dag för att de skulle orka ta till sig den kunskap som förmedlades. Studien visade att barnen är nöjda med den fysiska aktiviteten under skoldagen och även att lärarna arbetar för att främja barnens dagliga rörelsebehov.

I Sverige är idag cirka en tredjedel som inte har arbetstid förlagd på kontorstid. Oregelbundna arbetstider har en stor påverkan på hälsan och välbefinnandet. Genom att äta regelbundet kan arbetstid som är förlagd på oregelbundna tider klaras av lättare. Syfte med undersökningen är att kartlägga hur Kostvanorna hos poliser i yttre tjänst påverkas av oregelbundna arbetstider och sömn på oregelbundna tider. Hur poliserna upplever att deras Kostvanor påverkas av oregelbundna arbetstider, sömnens inverkan på Kostvanorna och vilka hinder och främjande åtgärder det finns för att förbättra Kostvanorna.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att kartlägga Kostvanorna hos gymnasieelever i årskurs 3.Frågeställning 1? Finns det några skillnader i Kostvanor mellan icke idrottande elever och idrottande elever? Vilka är i så fall skillnaderna?Frågeställning 2? Finns det några skillnader i Kostvanor utifrån följande faktorer: Kön, föräldrarnas utbildning, betyg från högstadiet, socioekonomisk status, rökning och religiöst engagemang? Vilka är i så fall skillnaderna?MetodVi har använt enkätundersökning som metod. 283 elever från sex slumpvist utvalda Nationella Idrottsutbildningsgymnasieskolor (NIU) från Stockholms län fyllde i enkäten. Resultaten har sammanställts i SPSS och jämförts med tidigare studier.ResultatIdrottande elever åt mer regelbundet än icke idrottande elever. Bland övriga faktorer skiljde det sig mellan pojkar och flickor vad gäller intag av frukt, grönsaker (flickor oftare än pojkar) och protein (pojkar oftare än flickor).

 Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor.

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka utbudet i skolkafeterior på gymnasieskolor i Uppsala län och därefter granska hur kafeteriorna följde råden och rekommendationerna från Livsmedelsverket angående vad som bör finnas till försäljning i skolkafeterior. Avsikten var också att undersöka ungdomars inställning till det utbud som fanns i skolkafeterian och även undersöka hur ungdomarnas matvanor såg ut. Metod: Studien utfördes genom att rektorer på de sex aktuella skolorna kontaktades angående förfrågan om medverkan i studien. Efter godkännande besöktes skolorna och dess kafeterior där 10 slumpmässigt utvalda elever per skola fick fylla i en enkät. Skolkafeteriornas utbud undersöktes av författarna genom en inventeringsblankett. Resultat: Skolkafeteriorna hade ett utbud som inte fullständigt följde Livsmedelsverkets rekommendationer om hälsosamma produkter. Ungdomarna tyckte dock att utbudet på deras skolkafeterior var bra.

Nattarbetare är en yrkesgrupp som är utsatt för ett flertal hälsoeffekter så som övervikt, mag- och tarmproblem, hjärt- och kärlsjukdomar, sömnproblem och även olika typer av cancer. Dygnsrytmen rubbas i samband med nattarbete och tros vara en av de huvudsakliga orsakerna till ovanstående hälsoeffekter.Syftet med denna studie var att undersöka måltidsmönster och måltidkvalité samt att skapa en bild av vilka Kostvanor skiftarbetare som arbetar natt vid Göteborgs Kex har.En kvantitativ enkätundersökning med kostregistrering genomfördes på Göteborgs Kex då det är en av de största livsmedelsfabriker i Göteborgsområdet med ett relativt stort antal nattanställda. I undersökningen valde sedan 55 av 70 nattanställda att delta.Resultaten som framkom visade att nattarbetarna vid Göteborgs Kex hade ett intag av måltider med relativt god kvalité. Det visade även att måltiderna överlag intogs enligt de råd som ges till skiftarbetare ur Bra mat på jobbet och de allmänna rekommendationerna i SNR. Resultaten som framkom visade även på att de själva inte upplevde att de påverkas negativt av att arbeta och äta under natten.Som hälsofrämjande åtgärder har Göteborgs Kex företagshälsovård för samtliga anställda under dagtid, de har dessutom uppmärksammat råd och tips på hur man bör äta och aktivera sig vid nattarbete.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters Kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters Kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

På grund av en ökad uppmärksamhet kring sämre Kostvanor som en faktor till sämre folkhälsa har åtgärder för att informera konsumenten om kostens verkningar vidtagits. Dessa åtgärder handlar bland annat om tydligare märkning av hälsosamma livsmedel för att underlätta för konsumenten. Även livsmedelsföretagen, både tillverkare och butiker, bör ta sitt ansvar genom att förmedla ett budskap till konsumenten.Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur livsmedelsföretagen i dagsläget gör för att påverka konsumentens val. Vi vill på detta sätt belysa deras möjligheter att påverka konsumenterna till bättre Kostvanor och ett hälsosammare leverne. För att få ett svar på dessa frågor har vi genomfört intervjuer med både livsmedelsproducenter och ?butiker.Såväl producent som butik tillverkar och säljer dessa varor främst på grund av sitt eget vinstintresse.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur eleverna i undersökningen uppfattade sina vanor kring och betydelse av fysisk aktivitet och kost. Dessutom ville vi undersöka hur eleverna upplevde att skolorna arbetar med fysisk aktivitet utanför ämnet idrott och hälsa. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod, där enkäter var den undersökningsform som tillämpades. Anledningen till det var att vi ville undersöka en stor grupp elever för att kunna se tendenser och därför anser vi att den kvantitativa metoden passade bäst för den här studien. Resultatet i undersökningen visar att en klar majoritet av de elever som tillfrågades uppskattar sina motions- och Kostvanor som goda.