Sök:

Sökresultat:

2453 Uppsatser om Kostnad för kapital - Sida 32 av 164

Ett arbete om förÀndringen sedan införandet av IAS36 och IAS38

Sedan införandet av IFRS har en rad nya regler tillkommit. Den hÀr uppsatsen beskriver förÀndringarna kring införandet av IAS 36 och 38. Den empiriska undersökningen avser intervjuer med tvÄ revisionsbyrÄer samt ett företag. VÄr slutsats har visat att sedan införandet av IFRS 3 sÄ har det inte behövts göras nÄgra nedskrivningar. Till grund för detta ligger den rÄdande högkonjunkturen.

Var gÄr grÀnsen i en demokrati?

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.

IAS 40 : Skillnader i fastighetsbolagens redovisningar efter implementeringen av IAS 40

Bakgrund: Efter införandet av IAS 40 ska nu fastighetsbolagen vÀrdera sina fastigheter till verkligt vÀrde och visa de i sina Ärsredovisningar. Detta kan ge ett antal problem om inte företagen kan ta till sig nya regler i praktiken. Justeringarna som företagen blir tvungna att göra kommer att pÄverka deras eget kapital, resultatrÀkning och balansrÀkning. NÄgra företag kommer att fÄ stora justeringar och andra mindre.Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen Àr att analysera vilka effekter redovisningsstandarden IAS 40 fÄr pÄ de svenska fastighetsbolagens Ärsredovisningar. Ett del syfte Àr att visa vad skillnaderna i redovisningen beror pÄ.Metod: Vi anvÀnder oss av bÄde kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik.

Leveranstid vs. Kostnad : En fallstudie inom postorderbranschen

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

Det vore ju skam om det inte fungerade bÀttre ? En fallstudie förfelsökning av projekteringsprocessen

Den hÀr rapporten redovisar resultatet av en fallstudie pÄ projektet GöingegÄrden som genomförs iregi av Derome Mark & Bostad. Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga arbetsprocessen och dÀrefterbelysa var det finns felkÀllor och störst förbÀttringsmöjligheter, av vilken anledning samt vilkakonsekvenser som dessa fÄr. Rapporten belyser och ÄskÄdliggör vilka ÄtgÀrder och lösningar som böranvÀndas och dessa ÄtgÀrder utvÀrderas ur ett LEAN perspektiv med fokus pÄ tid och kostnad someffekter.För att kunna nÄ dit har en stor del av arbetet inriktats sig mot att förstÄ hur processen fungerar, hurarbetet ser ut pÄ Derome samt synliggöra vilka avvikningar som finns och hur dessa utspelar sig i detlÄnga loppet. Arbetet med eftersökning och felsökning bestÄr av frÀmst av möten, intervjuer ocheftersökningar om hur arbetet sker pÄ andra företag i samma bransch.Dessa avvikelser analyserades och deras hÀrkomst, varför de uppkommer, undersöktes och fokus lÄgpÄ att hitta förbÀttringspunkter som Àr Äterkommande och inte bara engÄngsproblem. Attgrundstenarna och visionerna som finns i LEAN Àr tÀtt sammanknutna med de ÄtgÀrdsförslag somredovisas i rapporten ser vi som en klar utgÄngspunkt.Resultatet av rapporten visar pÄ att inom projekteringsdelen av projektet finns det brister och deflesta av dessa brister hÀrleds komma frÄn omodern teknik.

Gymnasieval. En utbildningssociologisk studie

Syfte: Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur elever i Är 9 i vÄr kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om omrÄdet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker Àr viktigast att ta hÀnsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir pÄverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville ocksÄ studera hur de pÄverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vÄr studie utgÄr vi ifrÄn en sociokulturell teori dÀr social samverkan Àr utgÄngspunkten för lÀrande och utveckling (Dysthe, 2003). BÄde social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling dÄ den Àr beroende av vilken typ av miljö vi vÀxer upp och lever i. Relationer till andra mÀnniskor Àr förutsÀttning för förstÄelse och skapande av begrepp och kunskap.

UnderhÄllsplan för gÄng- och cykelvÀgar i Söderköping

Rapporten tar upp hur jag har gÄtt tillvÀga vid upprÀttandet av en underhÄllsplan för gÄng- och cykelvÀgarna i Söderköping. NÀr, var och hur skall underhÄllet göras samt till vilken kostnad Àr faktorer som tas upp. Hur man kan tillstÄndsbedöma gÄng- och cykelvÀgar visas samt hur skador och defekter definieras. Kontakter har upprÀttats med Skanska AnlÀggning och anstÀllda pÄ Söderköpings kommun för att kunna ta fram kostnadsförslag. Rapporten tar ocksÄ upp hur informationen lades in i ett GISbaserat dataprogram.Resultatet visar att med en genomförbar budget och en underhÄllsplan som vÀgvisare kan Söderköpings kommun klara av att rusta upp sina uttjÀnta gÄng- och cykelvÀgar, vilket kommer att skapa en lÄngsiktig god standard..

Finansiell bootstrapping: En studie om det sociala och humana kapitalets pÄverkan i företag placerade i smÄ och stora stÀder

För att företag ska kunna utvecklas krÀvs tillgÄng till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte Àr lika lÀtt för dessa att fÄ tillgÄng till riskkapital och lÄngfristiga lÄn som det Àr för större företag. PÄ grund av detta mÄste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ Àr finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegrÀnsningar och fungerar dÀrmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan pÄverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie Àr att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva anvÀndningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan pÄverka anvÀndningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom smÄ och stora stÀder och i sÄ fall hur de pÄverkar.

Ny förmÄnsrÀttslag - konsekvenser för smÄ och medelstora företag

Vi vill beskriva, analysera och diskutera vad den nya lagen medför ur företagens perspektiv. Kunskapen vi vill bidra med skall kunna ge en tydligare bild över vad som egentligen har skett med företagen och hur de pÄ kort sikt har pÄverkats av den nya lagstiftningen. Undersökningsobjekten Àr fem smÄ och medelstora tillverkningsföretag, tre organisationer samt en bank. Resultatet visar att det tillgÀngliga sÀkerhetsunderlaget för bankerna har reducerats. Bankerna vill se en övergÄng till fakturabelÄning och till följd av detta fÄr de bÀttre sÀkerhet samtidigt som kredittagaren fÄr betala en högre kostnad för krediten..

Utdelningar och signaleffekter : En studie om sambandet mellan förÀndring i utdelningsnivÄ och förÀndring i börsvÀrde

Efter en tid av stabila utdelningsnivÄer har ett flertal svenska börsnoterade bolag sÀnkt sina utdelningar under 2009. För att undersöka hur marknaden reagerar pÄ en förÀndring i utdelningsnivÄ kan utdelningars signaleffekter studeras. Syftet med studien Àr att undersöka om det föreligger ett samband mellan ett företags utdelningsnivÄ och dess signaleffekter samt att undersöka eventuella skillnader i förÀndring av utdelningsnivÄ för rÀkenskapsÄren 2007 och 2008. Vidare syftar vi Àven till att undersöka om annan information har en signaleffekt och dÀrför studeras tre kontrollvariabler; rÀntabilitet pÄ eget kapital, skuldsÀttningsgrad och kassaberedskap.Studien utgÄr frÄn teorin om den effektiva marknaden och principal-agentteorin. En kvantitativ metod har anvÀnts för att inhÀmta data frÄn 55 olika bolag frÄn Stockholmsbörsens Large-cap och Mid-cap listor.

EU och det sociala kapitalet : En studie av sambandet mellan socialt kapital och valdeltagande bland EU:s medlemslÀnder

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemslÀnder inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera lÄngt fÀrre vÀljare Àn nationella parlamentsval trots att det Àr ett av fÄ reella verktyg en vÀljare har att pÄverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnÄdde ett valdeltagande pÄ 84,63% av den röstberÀttigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter fÀrre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gÄngen.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? pÄvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

FörsÀljningseffekter av exponeringar i butik : ett experiment i tvÄ dagligvarubutiker

Med hjÀlp av denna studie ska det klargöras vilka effekter butiksaktivteter kan ha pÄ försÀljningen i butiker inom livsmedelsbranscher. Vi har utformat tvÄ olika exponeringar i tvÄ ICA nÀra butiker. Exponeringarna har baserats pÄ AIDAS-modellen i stor utstrÀckning samtidigt som vi studerade relevant teori om marknadsföring i butik har vi utformat vÄra exponeringar. Vi har tittat nÀrmre pÄ hur sinnesmarknadsföring kan pÄverka vid dessa aktiviteter. Butiksaktiviteterna har varit en tyst och en högljud exponering av matrÀtten "Korv Stroganoff".

Marknadseffektivitet: en studie om kursförÀndringar kring
kvartalsrapportering för de mest omsatta företagen pÄ
Stockholmsbörsen

Aktiemarknadens mest grundlÀggande uppgift Àr att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till nÀringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt Äterspeglar all tillgÀnglig information. En effektiv aktiemarknad Àr dÀrför av stor betydelse för samhÀllsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pÄgÄtt sedan 1950- talet. Eugen F.

FoU-kostnad eller tillgÄng? : Hur företag inom lÀkemedelsbranschen redovisar utgifter för forskning och utveckling

Problemformulering: Inom ramen för redovisningsrekommendationerna IAS 38 och RR15 finns ett visst mÄtt av tolkningsutrymme för att avgöra om företagens utgifter för FoU ska ses som en tillgÄng eller snarare som en förbrukad resurs. Om företagens tolkning och dÀrmed tillÀmpning av rekommendationerna skiljer sig Ät kan jÀmförbarheten mellan företagens finansiella rapporter försvÄras.FrÄgestÀllningar: Tolkningsutrymmet i rekommendationerna leder till följande frÄgestÀllningar: Vilka faktorer pÄverkar hur företag inom lÀkemedelsbranschen vÀljer att redovisa utvecklingsutgifter? Var gÄr grÀnsdragningen mellan aktiverade och kostnadsförda utvecklingsutgifter? Finns nÄgra samband dels mellan de företag som aktiverar utvecklingsutgifter, dels mellan de företag som inte aktiverar? Vilka Àr dÄ dessa samband?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur företag inom lÀkemedelsbranschen vÀljer att redovisa utgifter för forskning och utveckling samt hur detta pÄverkar jÀmförbarheten mellan företagens Ärsredovisningar.Metod: För att besvara syftet har frÀmst primÀrdata samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga pÄ företag inom lÀkemedelsbranschen. Utöver detta har sekundÀrdata granskats dÄ företagens Ärsredovisningar analyserats utifrÄn utvalda variabler. SekundÀrdata har Àven utgjorts av relevant litteratur och rapporter.Slutsatser: OsÀkerheten i utfallet av forskningsprojekten Àr den frÀmsta faktorn som pÄverkar hur företag som producerar lÀkemedel vÀljer att redovisa utvecklingsutgifter.

Religiösa organisationer - Arbetsförmedlingens framtida samarbetspartners? En kvalitativ studie av Islamic Center och dess nÀtverk

Uppsatsen Àr en studie av Islamic Center i Malmö och dess nÀtverk och syftar till att förstÄ hur religiösa föreningar pÄverkar förutsÀttningarna för ekonomisk integration. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer som huvudkÀlla, sÄvÀl intervjuer med individer pÄ Islamic Center som andra personer som pÄ olika sÀtt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har frÀmst baserats pÄ teori kring socialt kapital och nÀtverksbyggande som viktiga förutsÀttningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har nÄgot att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjÀlpa folk in i arbetslivet. Samtidigt sÄ mÄste de ideella/idéburna organisationerna sjÀlva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna fÄ ta del av det arbetet.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->