Sök:

Sökresultat:

2453 Uppsatser om Kostnad för kapital - Sida 33 av 164

SmÄföretagens finansiering vid ökat kapialbehov : -En fallstudie med tre smÄföretag

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/VÀxjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011  Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart StrandHandledare: Anders JerrelingTitel: SmÄföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov.Bakgrund:Regeringens mÄl Àr att fler ska vÄga starta egna företag och att fler företagare ska vÄga satsa för att vÀxa. I Lissabonprogrammet stÄr det att man vill skapa ett europeiskt mervÀrde dÀr smÄ och medelstora företag mÄste fÄ bÀttre tillgÄng till kapital och lÄn sÄ att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att smÄföretag ofta har svÄrt att hitta rÀtt finansieringsform. Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva hur vÄra undersökta smÄföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever.I huvudsyftet ingÄr följande frÄgestÀllningar:?Hur finansierar smÄföretag sitt ökade kapitalbehov???Vilka finansieringssvÄrigheter har smÄföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?? AvgrÀnsningar: Vi har undersökt tre svenska smÄföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvÄrigheter de upplever.Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre smÄföretag. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer bestÄende av en serie öppna frÄgor som bygger pÄ en förutbestÀmd intervjuguide kring vÄrt tema.

Finansiell redovisning : Har redovisningsstandarden IAS 40 ökat vÀrerelevansen av redovisningsinformation vid aktieprissÀttning?

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Reducering av kapital i lager hos Matkompaniet AB

Matkompaniet Àr en grossist och importör av livsmedel. De köper in produkter frÄn helavÀrlden men framförallt stora mÀngder ifrÄn Asien. Idag har Matkompaniet ett överbelastatlager med för mycket bundet kapital. För att bibehÄlla de konkurrenskraftiga priser som dehar idag mÄste lagret minskas, inte bara för det kapital som det binder utan Àven för deextrakostnader som det medför dÄ de mÄste hyra ett externt lager.Av sex insamlade lagersaldon spridda bakÄt i tiden kunde det utlÀsas att det fanns ett antalartiklar som hade ett vÀldigt högt lagersaldo. De berÀknades att tÀcka förvÀntad efterfrÄgalÄngt fram i tiden.

Simulering av gallring med noll, ett eller tvÄ bestÄndsstrÄk mellan stickvÀgarna och jÀmförelse av drivningskostnader

Vid gallring med normalstora skördare och skotare anvÀnds vanligtvis noll, ett eller tvÄ bestÄndsstrÄk mellan stickvÀgarna. Arbetsmetodiken har studerats empiriskt, men med en begrÀnsad omfattning per studie. Fördelen med simulering som studiemetod Àr att man med bra modeller över maskiners prestation kan jÀmföra flera gallringsmetoder vid inverkan av en stor mÀngd olika förhÄllanden. I denna studie har en matematisk prestationsmodell konstruerats för deterministiska jÀmförelser av dessa metoders drivningskostnad i förstagallring av tall. Modellen innehöll en spatial del för skördaren, med bl.a.

Marknadseffektivitet: en studie om kursförÀndringar kring kvartalsrapportering för de mest omsatta företagen pÄ Stockholmsbörsen

Aktiemarknadens mest grundlÀggande uppgift Àr att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till nÀringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt Äterspeglar all tillgÀnglig information. En effektiv aktiemarknad Àr dÀrför av stor betydelse för samhÀllsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pÄgÄtt sedan 1950- talet. Eugen F.

Makt, beslut och kreativa processer : om byrÄverksamheten och kunden

Syfte: Att nÄ förstÄelse för relationen mellan en byrÄ och en kund genom att analysera förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.FrÄgestÀllningar: Vilken roll spelar förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrÄ, framförallt gÀllande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad pÄ intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att förestÀllningen om reklambyrÄer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sÀtt för byrÄn att erövra status och anseende pÄ fÀltet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har Àven funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrÄn sitter pÄ en inte oansenlig indirekt makt genom att vÀlja vad som presenteras för kunden.

Sponsring : Ur ett företags och skatterÀttsligt perspektiv

Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitÀra organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumÀrke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rÀtten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste Ären arbetat aktivt med att förÀndra skattereglerna pÄ omrÄdet och kom under 2006 med ett förslag om förÀndrade regler för sponsring. Förslaget lÀmnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 Ànnu inte resulterat i nÄgon ÄtgÀrd. Stockholms Handelskammares arbete och pÄtryckningar pÄ omrÄdet har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krÄngliga och oklara regler som anses föreligga.

Underkapitalisering i privata vÀlfÀrdsbolag

Bakgrund: Denna uppsats studerar Àmnet underkapitalisering. Med underkapitalisering menas sambandet mellan ett företags skulder och dess egna kapital. Underkapitalisering kan anvÀndas inom koncerner dÀr moder- och dotterbolag har skatterÀttslig hemvist i olika lÀnder och kan dÀrmed anvÀnda sig av skillnader i skattelagstiftningen för att minska sina skattekostnader. DÄ moderbolaget finansierar dotterbolaget med lÄnat kapital istÀllet för att skjuta till eget kapital uppstÄr rÀntekostnader som minskar dotterbolagets skattemÀssiga resultat och dÀrmed sjunker skattekostnaderna. Koncerner kan alltsÄ anvÀnda sig av underkapitalisering i syfte att skatteplanera.

Erfarenhet för överlevnad? -En undersökning kring sambandet mellan erfarenheter som elitfotbollsspelare och en karriÀr som elitfotbollstrÀnare

IdrottsvÀrlden har förÀndrats de senaste decennierna pÄ grund av den kommersiella utveckling som har skett. Fotboll som Àr vÀrldens största sport och engagerar miljontals av fans runtom i vÀrlden. De största klubbarna i vÀrlden omsÀtter miljardbelopp medan de största klubbarna i Sverige (exempel IFK Göteborg och Elfsborg IF) omsÀtter omkring 100 miljoner vardera.Sportsliga resultat leder i regel till ökade publik och sponsorintÀkter vilket i sin tur leder tillbÀttre ekonomi. NÀr det kommer till fotbollsklubbars sportsliga roll fÄr klubbens trÀnare en central roll i sÄvÀl medgÄng som motgÄng. Syftet med uppsatsen Àr att undersökaelitfotbollstrÀnares fotbollspelarbakgrund och se hur den har haft pÄverkan pÄ deras karriÀrsom trÀnare.

Ekonomiska effekter av salmonellakontroll med fokus pÄ fjÀderfÀproduktionen inom eu

Salmonellainfektioner orsakar en betydande sjuklighet och innebÀr en stor kostnad för lÀnder inom EU. Inom fjÀderfÀproduktionen har serovaren S. Enteritidis störst betydelse. EU-kommissionens "Zoonosis Directive" frÄn 2003 innehÄller regelverk för kontroll av zoonoser inom EU. Arten Salmonella spp.

FöretagsÀnglars investeringsbeslut: motiv, kriterier och barriÀrer

SamhÀllets tillvÀxt Àr beroende av nya och vÀxande smÄföretag. De smÄ företagen Àr i sin tur beroende av kapital för att kunna starta upp en verksamhet och kunna vÀxa. MÄnga gÄnger kan det i ett tidigt skede vara svÄrt att hitta finansiÀrer som Àr villiga att ta den risk som Àr förknippad med nystartade och vÀxande smÄ företag, en möjlig finansiÀr skulle dock kunna vara en företagsÀngel. FöretagsÀnglar Àr privatpersoner som investerar privat kapital och tillför kompetens i de företag som de gör satsningar i. Uppsatsens syfte Àr att granska vilka motiv och beslutskriterier som kan ligga till grund för en företagsÀngels investering samt hur denne kan gÄ till vÀga för att utvÀrdera ett investeringsförslag.

VÀrdering av warranter : Vad Àr praxis och hur reagerar marknaden? PÄverkas bolagets aktiekurs dÄ en materiell warrantemission annonseras?

Den största orsaken för ett företag att ge ut warranter Àr möjligheten att snabbt fÄ in nytt kapital i bolaget. NÀr en warrant Àr anvÀnd mÄste Àgaren betala kontant till företaget i utbyte för nya aktier. Detta nya kapital kan sedan till fördel anvÀndas till förvÀrv av företag eller för att betala av en del av bolagets skuld i syfte att förbÀttra kreditvÀrdigheten eller kapitalstrukturen. En sofistikerad prissÀttningsmodell för optioner och warranter Àr Black-Scholes modellen. Denna modell Àr den mest spridda och anvÀnda i vÀrlden för att rÀkna ut vÀrdet pÄ alla typer av optioner.

AffÀrsÀnglars riskhantering : Risk och osÀkerhet i samband med företagsinvesteringar

AffÀrsÀnglar Àr inget nytt fenomen pÄ dagens globala marknad. Enda sedan Columbus tid har affÀrsÀnglar investerat kapital i företag och stöttat nya idéer. Idag har begreppet affÀrsÀnglar fÄtt en mer framtrÀdande roll i vÄrt alltmer komplexa samhÀlle, vilket tyder pÄ att politiker och företagare har fÄtt en större förstÄelse för affÀrsÀnglarnas betydelse för företagstillvÀxt och företagsutveckling. AffÀrsÀnglarnas verksamhet Àr emellertid fortfarande relativt outforskat. AffÀrsÀnglar definieras som privatpersoner vilka investerar eget kapital i form av kunskap och pengar i företag genom ett aktivt eller passivt deltagande.

Bestyrkande av hÄllbarhetsredovisning : kostnad & nytta

Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders.

Arbetsintegrerande sociala företags behov av stöd: En kvalitativ studie om möjligheten till en gemensam stödstruktur inom LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Älvsbyn

Arbetsintegrerande sociala företag Ă€r en företagsform som pĂ„ senare Ă„r uppmĂ€rksammats av beslutsfattare i Sverige, samhĂ€llets kunskaper om företagen Ă€r dock begrĂ€nsade. Dessa företag Ă€mnar sĂ€tta mĂ€nniskan i fokus för deras egna liv genom att integreras pĂ„ arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som Ă€r anpassade för dem. Det kan vara svĂ„rt att ta steget frĂ„n utanförskapet till arbete och sedan hĂ„lla sig kvar, dĂ€rför Ă€r syftet med studien att undersöka i vilken utstrĂ€ckning de sociala företagen inom omrĂ„det LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Älvsbyn Ă€r i behov av stöd och vad som saknas, hur de fĂ„r detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gĂ„ att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgrĂ€nsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken frĂ„n kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förstĂ„elsen och analysen av materialet anvĂ€nds begreppet socialt kapital.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->