Höftleds- och armbågsledsdysplasi samt osteochondros orsakar stora problem inom många hundraser, däribland labrador retriever. Syftet med denna enkätundersökning var att studera utfodring, motion och levnadsvanor hos en grupp svenska labradorer och mot denna bakgrund indikera faktorer som utöver ärftlighet skulle kunna påverka utvecklingen av höftledsdysplasi (HD) respektive armbågsledsdysplasi (AD). En stor grupp labradorer (n=292) har ingått i enkätundersökningen, som utformats som fall-kontrollstudier, där hundar med respektive utan HD och AD har kunnat jämföras. Undersökningen har genomförts genom telefonintervjuer. Enkäten innehöll 39 frågor om demografiska data, kost, levnadsvanor samt hälsa och svarsfrekvensen var 90%. Syftet var att undersöka vilka faktorer i hundens kost och levnadsvanor som kan påverka utvecklandet av HD och AD.

Det finns många studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte når de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.?Studier visar att inte heller elever i övriga delar av världen kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har är 400 gram som många länder säger sig använda. Man tror att ett lågt intag av frukt och grönt kan påverka en ökad risk för övervikt och fetma.Det pågår flera olika projekt i världen , många av dessa projekt har som mål att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att påverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och många kommuner har även gratis frukt till eleverna ofta främst åk 1-5.Meningen med denna studie var att ta reda på om barn och ungdomar förändrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden.

Sedan århundraden tillbaka har skillnader mellan män och kvinnors sociala status lett till en skillnad i närings- och energistatus mellan könen, där kvinnorna tenderar att konsumera en mer näringstät kost med lägre energiinnehåll medan männen tenderar att välja en mer energität kost med ett lägre näringsinnehåll. Genom ett livsmedelsfrekvensformulär med 28 livsmedel undersöktes livsmedelsvalet avseende närings- och energitäthet hos 43 respektive 53 motionstränade män och kvinnor i Uppsala. Ett näringsprofileringsindex togs fram som mätinstrument för att fastställa näringstätheten i enskilda livsmedel. Resultatet från studien visade att det inte existerade någon signifikant skillnad mellan könen avseende närings- och energitäthet baserat på livsmedelval. Både kvinnorna och männen översteg dessutom ett framräknat referensmedelvärde- och median för både näringstäthet samt energitäthet vilket antyder en ökad hälsomedvetenhet bland den motionstränade befolkningen.

   SammanfattningBakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för olika kärlsjukdomar i hjärnan. Ätsvårigheter definieras som en eller flera svårigheter som inverkar negativt på förberedelse och intag av mat och/eller dryck. Ät- och sväljningsproblem efter stroke kan leda till malnutrition, uttorkning och viktnedgång. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av ätsvårigheter efter stroke. Metod: Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Trots allmänna råd och riktlinjer råder stor brist på nutritionskunskaperna inom hälso- och sjukvården i hela Europa. Många äldre riskerar att drabbas av undernäring och får ett minskat välbefinnande och en för tidig död. Genom att arbeta med att personanpassa kosten kan patienten få bli aktiv i egna beslut som påverkar dennes liv och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadspersonalens erfarenheter av kost som ges personanpassad på ett korttidsboende för äldre. Metod: I denna studie användes induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex omvårdnadspersonal intervjuades på ett korttidsboende för äldre i södra Sverige. Resultat: Ur analysen av datamaterialet fyra kategorier; utgår från patientens syn på situationen, möjliggör val, möjligheter i måltidsmiljö, begränsningar i arbetsmiljön med åtta underkategorier.

Syfte: Syftet var att granska det vetenskapliga underlaget och analysera om det fanns effekter av bl?b?rsintag p? plasmaglukos (P-glukos), systoliskt blodtryck (SBP) och diastoliskt blodtryck (DBP) hos vuxna med normala niv?er av P-glukos, SBP och DBP. Metod: En systematisk litteraturs?kning gjordes i databaserna PubMed och Scopus d?r randomiserade kontrollerade studier efters?ktes. Inkluderad population var individer med normala P-glukosniv?er och blodtrycksniv?er samt utan funktionsneds?ttning eller diagnostiserad sjukdom. Interventionen var f?rska, alternativt frysta bl?b?r eller frystorkat bl?b?rspulver.

De allmänna näringsrekommendationerna, bland annat Svenska näringsrekommendationer 2005, som används inom folkhälsoarbete i Sverige idag är framtagna utifrån vetenskaplig forskning genom ett kontinuerligt samarbete mellan olika länder. Livsmedelsverket är en statlig myndighet som arbetar med att ta fram och förmedla kostråd till Sveriges befolkning. Forskare och myndigheter har ett visst ansvar att sprida korrekt kunskap och information om kost och hälsa. Det är däremot vanligt att massmedia ifrågasätter och omkullkastar de re-kommendationer som myndigheter har arbetat fram. I massmedia är det populärt att framställa olika kosthållningar som mirakeldieter för att uppnå snabb viktnedgång.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill undersöka och försöka förstå de samband som vi menar finns mellan elevernas lärande och deras kostvanor. För att eleverna i dagens skola skall må bra och kunna prestera bra krävs att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av de yttre faktorer som påverkar eleverna. För att nå syftet har vi använt metoden enkät, där 225 elever deltagit. Den litteratur som presenteras belyser kostvanor. Vi tar också upp lite om behovsteorier, motion och sömn i litteraturen. Resultatet av undersökningen visar att en stor del av eleverna äter regelbundet frukost och skollunch.

Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, såsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gällande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrån kostmönster istället för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjälp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sänkt risk för kolorektal cancer utifrån områdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys användes för att upptäcka kostmönster. Logistisk regression användes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls från faktoranalysen. Kostmönstren ?Läsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?Fågel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Studier har visat att kostfibrer har många hälsofördelar. Vete, råg och korn är fiberrika cerealier som måste undvikas i en glutenfri kost. Tidigare undersökningar har visat att personer med celiaki har haft ett lågt fiberintag, men det saknas aktuella svenska studier inom detta område. Dessutom finns i författarnas kännedom inga studier som behandlar uppfattningar om fibrer hos personer med celiaki.Syfte: Att undersöka fiberintag hos personer med celiaki i Sverige, de huvudsakliga fiberkällorna i deras kost samt deras uppfattning om fiberintag i en glutenfri kost.Metod: Tre dagars kostregistrering (39 deltagare) samt en kompletterande enkät (37 deltagare). Deltagarna i undersökningen var personer mellan 18-80 år med diagnostiserad celiaki, men utan andra matrelaterade intoleranser eller allergier.Resultat: Deltagarnas kostfiberintag var 19,0 gram per dag på gruppnivå, vilket var i nivå med en nationell svensk kostundersökning från 2010-11.

Syftet med denna pilotstudie var att studera om man hos pediatriska patienter som lider av sjuklig fetma kan se förändringar i metabolismen genom att ersätta den traditionella kosten med en kost bestående av hög andel fett och låg andel kolhydrater. De frågeställningar som används är om den förändrade kosten leder till en gynnsam förändring av metabola markörer samt hur patientupplevelsen av de nya kostråden är. Studien har både en kvantitativ och kvalitativ design. Totalt ingår 4 barn i åldern 4-17 år. Två av dessa har under fyra veckor ätit en kost bestående av hög andel fett (50-60E%) och låg andel kolhydrater (15-20E%).

Sjukhusgruppen NU-sjukvården i Västragötalands regionen bedriver hälsofrämjande arbete mot sina medarbetare med hjälp av frivilliga hälsoinspiratörer. Dessa inspiratörer har till uppgift att vara ett stöd för medarbetarna, uppmuntra och stimulera dem till att göra hälsosamma val samt bidra till ökat välmående. Med tanke på ett försämrat hälsotillstånd hos hälso- och sjukvårdspersonal inom regionen samt med en önskan om utveckling av det hälsofrämjande arbetet från NU-sjukvården har följande studie till syfte att beskriva hur hälsoinspiratörerna upplever sina möjligheter att bedriva arbetet inom områdena fysisk aktivitet och kost. För att besvara studiens syfte utformades en webbaserad enkät som skickades ut till samtliga 115 hälsoinspiratörer inom NU-sjukvårdens fem sjukhus. Resultaten visar att större delen av de hälsoinspiratörer som ingår i undersökningen har en positiv inställning till det hälsofrämjande arbetet inom NU-sjukvården.

Denna uppsats handlade om att genom en textanalys studera hur två hälsotidskrifter, Hälsa och Må Bra, framställde ämnet kost och hälsa. Hälsoupplysningen började under 1700-talet, med skrifter och utvecklades därefter till ett allt större forum i takt med samhällsutvecklingen. I dagsläget kunde jag identifiera flertalet sätt där hälsoupplysning förekom som tex. via TV, internet, massmedia, reklamannonser, apotek, hälsokostaffärer, dagstidningar, tidskrifter, etc. Av detta urval valde jag att genom en textanalys, samt genom att hämta inspiration av några analysredskap, som metaforer, intertextualitet samt modalitet, studera hur tidskrifterna genom sina artiklar valde att framställa kost och hälsa.

Irritable Bowel Syndrom en kronisk sjukdom med symtom som buksmärtor, diarré och förstoppning. Diagnosen ställs genom anamnes på symtomen och genom att utesluta andra sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar patienter att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metoden var baserad på Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna var CINAHL och PubMed.

Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lärare ser på, samt arbetar med, frågor rörande kost och hälsa i skolan. Följande frågeställningar formulerades; Vad har fem lärare i ämnet idrott och hälsa för åsikter om undervisning av kosthållning i syfte att utbilda elever i hälsofrågor? Hur undervisar fem lärare i ämnet idrott och hälsa om kosthållning i ett hälsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsätter fem lärare i ämnet idrott och hälsa elevernas kunskaper i kosthållning och hälsa?Studien är av kvalitativ karaktär då undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lärare med behörighet att undervisa i ämnet idrott och hälsa. Tre av dessa jobbade på gymnasiet och två jobbade på högstadiet.