En av de mest fundamentala grunderna i redovisningsteorin är fortlevnadsprincipen going concern som belyser antagandet om att företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet. Finns det betydande osäkerhet kring huruvida fortlevnad kan antas krävs upplysning av revisorn i form av en anmärkning i revisionsberättelsen. En going concern anmärkning är ett mycket komplext beslut som är svårt att hålla objektiv då det handlar om framtidsbedömningar. Anmärkningen följs ofta av förödande konsekvenser då investerare och kreditgivare anser att det är allt för riskabelt med nytt eller vidare intresse i företaget. Bedömningen om fortsatt drift sätter även revisorn i en knivig situation då denne ska göra en bedömning som tillfredställer både intressenterna och klienten, vilket ofta är oförenligt. Samhällets ifrågasättande av revisorernas oberoende återspeglar sig även i den dubbla roll som revisorn ofta besitter både som granskare och rådgivare.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.

Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida.

Från och med den 1 januari 2005 måste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS är harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika länder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lättare kan jämföra olika företags finansiella information som är baserade i olika länder. Nackdelar med IFRS är att reglerna är mer omfattande och detaljerade än de tidigare rekommendationerna från Redovisningsrådet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspådde branschfolk inom redovisningsområdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt på resultatet och det egna kapitalet och många var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvärdering. Därför är det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit på grund av IFRS 3 och IAS 39, som på förhand förutspås påverka företagen mest.

Bakgrund: Globaliseringen leder till att länder i allt högre utsträckning konkurrerar med varandra om uppmärksamhet, respekt och tillit från investerare, turister, konsumenter, donatorer, invandrare och media. Ett kraftfullt och positivt varumärke utgör därför en viktig konkurrensfördel. Varumärkesprofilering och branding, är de sätt på vilka en organisation kommunicerar, särskiljer och symboliserar sig själva gentemot sina kunder/klienter. National Branding är samma sak, men för ett land. Argumentet för National Branding är, i dagens globaliserade värld, att det finns en acceptans för konkurrens mellan länder för att erhålla uppmärksamhet av världen och dess tillgångar.

På aktiemarknaden skapas och förloras förmögenheter varje dag då investerare försöker förutspå marknadens upp och nedgångar. En av förutsättningarna för att skapa en förmögenhet inom aktiehandeln krävs bland annat en intuition för att förutspå och tolka marknaden, men allra viktigast är en bred kunskapsbas i kombination med tillgodosedd information från externa källor. Processen för hur kunskap hanteras och överförs inom en organisation kallas, Knowledge management eller kunskapshantering. Fungerar denna process bra så medför den flera fördelar inom organisationen; information behandlas snabbare, anställda kan fatta rätt beslut kvickare och kunskap behöver inte läras om på nytt. Vikten av att kunna fatta snabba beslut i osäkra och ständigt förändrande miljöer är något som starkt kan kännas igen på aktiemarknaden där ett snabbt beslut kan vara skillnaden på vinst och förlust.Syftet med denna rapport är att skapa förståelse för hur kunskapsutbytet sker inom Trading & Execution vid personalomsättning och upplärning på Capital Markets, Handelsbanken AB, Sverige.

Rådande klimatförändringar och utarmning av viktiga resurser har väckt en oro om hur hållbart företags verksamheter verkligen är. Detta har lett till att miljöfrågor behandlas på högsta politiska nivå, att konsumenter efterfrågar miljövänliga produkter, att intressegrupper arbetar aktivt med att uppdaga företags miljöbrister och att investerare börjat analysera företag på hållbarhetsparametrar. På grund av detta har företag börjat arbeta med att tillverka tjänster och produkter på ett mer ansvarsfullt sätt. Detta har lett till att företag börjar se över hur de styr sin distributionskedja då det är i denna som 80-90 procent av miljöpåverkan uppstår. Det traditionella begreppet för att styra distributionskedjan kallas Supply Chain Management (SCM) men har på senare tid adderats med ?Sustainable? SCM (SSCM) för att hantera både miljö och sociala frågor utöver de ekonomiska.

Denna uppsats kretsar kring beslutsfattande och metodik vid fastighetsinvesteringar i potentiella tillväxtnoder. Då fastighetssektorn är så omfattande har vi valt att avgränsa oss till en speciell typ av fastigheter, närmare bestämt logistikfastigheter. Ytterligare en fördjupning har skett, där vi valt ut en specifik investering i området, för att fördjupa oss om denna. Det specifika fall vi valt att ta mestadels av vår data från är Rosersbergs industriområde, även känt som Stockholm Nord Logistikcenter. Som en referenspunkt till Stockholm Nord Logistikcenter har vi i arbetet även skrivit översiktligt om Arenastaden, som är belägen i Solna.En del tidigare forskning har gjort på området Logistik, och somliga av dessa studier har vi även tagit del av för att utvinna information inom ämnet som även kunnat användas i vårt arbete.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.

Var och varannan vecka avslöjas en ny företagsskandal i dagspressen och varje gång blir vi lika överraskade. Dessa skandaler har sporrat oss till att undersöka vilka metoder som företag använder för att manipulera sitt resultat samt vad det är som driver dem att utföra dessa handlingar. Den utlösande effekten till en mer kritisk granskning och till ett hårdare regelverk för redovisningen har varit Enron-skandalen. Under år 2002 ansökte energijätten om konkurs samtidigt som de högsta cheferna hade plockat ut bonusar för omkring 750 miljoner dollar. Totalt förlorade Enrons investerare mer än 60 miljarder dollar innan företaget kollapsade.

Friformsframställning (FFF) är en tillverkningsteknik som främst har använts för att ta fram prototyper i industrin. Tekniken innebär att föremål snabbt, lager för lager, kan byggas uppfrån en tredimensionell ritning. En anledning till att använda FFF är att utvecklingstider och kostnader minskar genom att problem upptäcks i ett tidigt stadium. Andra fördelar är möjligheten att tillverka föremål av mycket komplex geometri, snabbt och till en låg kostnad. Detta har lett till att tekniken har testats och i viss mån spridits till andra branscher.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden.

SammanfattningAvregleringen av den finansiella marknaden har skapat förutsättningar för alternativa marknadsplatser. Företag kan i dag välja att notera sig på icke traditionella börser som inte är knutna till en fysisk handelsplats. För att skapa förtroende och långsiktighet för dessa virtuella marknadsplatser krävs det att vikt läggs vid relationen till kunderna. En del i detta är att ta hänsyn till de faktorer som potentiella kunder värderar i valet av marknadsplats. I dag väljer företag att notera sig på O-listan före någon av NGMs listor och väljer man NGMs lista är det enbart för att kraven där har varit lägre.