Idag är företags årsredovisningar ett viktigt instrument för att minska den osäkerhet och informationsasymmetri som existerar mellan företag och investerare. I denna studie ses därmed agent- och principalteorin som den överordnade teorin då studien utgår ifrån att företagsledningen i det valda tjänsteföretaget innehar mer information än investerarna. Till skillnad från tidigare, då innehållet i årsredovisningar till stor del endast innehöll finansiella redogörelser, så fungerar årsredovisningar idag som en viktig marknadsföringskanal för företag. Årsredovisningar ska informera investerare om företagets verksamhet samt därmed legitimera företaget. Denna kommunikation till investerarna via årsredovisningar är en svår och komplex uppgift, speciellt i tider som karakteriseras av ekonomisk kris.

Detta arbete har varit ett examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid Karlstads universitet.?Examensarbetet omfattade 22,5 högskolepoäng och har utförts av Andreas Holmén.?Handledare från Karlstads universitet var industridesigner och universitetsadjunkt Lennart Wihk och examinator var proffessor Fredrik Thuvander.Examensarbetet var en del av ett större projekt som involverade ytterligare fem studenter. Projektet var ett industrisamarbete mellan Karlstads universitet, Glava energy center och företaget Värmestugan AB.Projektet är uppbyggt kring en idé om att kunna energieffektivisera uppvärmningen av tappvatten genom att kombinera solvärme- och värmepumpsteknik. Första fasen av projektet genomförde projektgruppen gemensamt, när gruppen enades om ett huvudkoncept fokuserades det på de enskilda problemformuleringarna för respektive examensarbete.Den del av projektet detta specifika arbete avsåg att lösa var vilka krav som var lämpliga för en funktionsprototyp med syftet att tilltala en investerare eller samarbetspartner. Men även hur man på bästa sätt kunde uppnå dessa krav inom tidsramen för projektet och med de resurser?som fanns tillgängliga.Uppgiften löstes genom att genomföra en research som sammanställdes med hjälp av en funktionsanalys och en semantisk analys till en kravspecifikation.

Problembakgrund: Finansiella rapporter är ett sätt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att påverka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat på graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden.Problemformulering: Är det möjligt att generera riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier?Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån investeringsstrategier baserade på graden av periodiseringar. Ett delsyfte är att jämföra två delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förändrats över den totala undersökningsperioden.

Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för vilka hinder som kan dyka upp i en investeringsprocess i rysk jordbruksmark samt hur man på ett resultatrikt sätt kan ta sig förbi dessa svårigheter. Vi har samlat teori från olika källor för att skapa oss en bild av hur investeringsmöjligheterna ser ut i Ryssland. För att se om teorin stämmer med verkligheten har vi intervjuat tre personer med anknytning till ämnet. Den empiriska studien visade sig generellt sett stämma väl överens med vår teoretiska referensram. Några av de slutsatser vi kommit fram till är att man som investerare bör vara väl medveten om vilka hinder som finns för att inte bli överraskad.

Med denna uppsats har jag haft för avsikt att försöka besvara följande frågor, som jag tycker är relevanta för investerare inom fondsparande.Finns det ett samband mellan en aktiefondkategoris avkastnning och dess placeringsinriktning?Vad kan påverka skillnaderna i avkastningen mellan aktiefondkategorier med olika placeringsinriktningar?.

Söktjänsten på Gula Sidorna innefattar sökningar på produkter, varor och tjänster och där görs tusentals sökningar varje dag. Enligt Eniro finns en del problem med söktjänsten och syftet med studien är att fastställa vilka dessa problem är och om systemet med språkteknologiska metoder kan förbättra träffarnas relevans, omfattning och rankning.Studiens huvudsakliga frågeställning är om det är möjligt att med språkteknologiska metoder förbättra sökningen på Gula Sidorna med avseende på träffarnas relevans och täckning samt rankning av dessa träffar, och vilka språkteknologiska metoder som i så fall mest höjer systemets kvalitet utifrån användningssynpunkt, inom ramarna för företagets intressen.Genom lingvistisk analys av en månads sökordssökningar på www.gulasidorna.eniro.se identifierades sju olika problemtyper utifrån hur väl träffarna matchade sökfrasens syntax och semantik. Med bakgrund i systemets existerande struktur och den typ av data som finns lagrad togs ett antal lösningsförslag fram utifrån teorier om språkteknologiska metoder i informationssökningssystem. Sju kortsiktiga och fem långsiktiga lösningar presenterades och dess effekter på prestationen vid en eventuell implementering diskuterades. Med nämnda förbättringsförslag som grund gavs förslag på hur rankningssystemet för Gula Sidorna skulle kunna förbättras.Slutsatser som kan dras utifrån resultaten är att de kortsiktiga lösningarna vid implementering bör kunna lösa drygt hälften av de identifierade problemen.

Clean Technology, CleanTech, är ursprungligen ett amerikanskt begrepp som relativt nyligen etablerades i Sverige. EU:s definition av CleanTech visar på dess bredd: ?all teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ?. CleanTech-branschen har under den se-naste tiden fått mycket uppmärksamhet och lyfts fram som en potentiell tillväxtindustri. Den avancerade tekniken som finns inom CleanTech leder ofta till en lång utvecklingsprocess som är kostsam och riskfylld för investerare, vilket lett till att CleanTech-företag har uttryckt svårigheter med att få kapital till att utveckla sin affärsidé.

SammanfattningInledning: Syftet med denna studie är att studera hur analytiker och investerare förhåller sig till goodwill i stort och nedskrivningsprövningen i synnerhet. På grund av regeländringarna som skedde 2005, då börsnoterade företag inom EU tvingades göra årliga nedskrivningsprövningar av goodwill istället för avskrivningar, tycker vi att detta är av intresse att studera.Teoretisk referensram: Den inleds med en förklaring av goodwill och teori kopplad till denna post. Teorin fortsätter sedan med en beskrivning av regeländringarna som skedde vid skiftet från avskrivningar till nedskrivningar. Därefter kommer teori kring de finansiella rapporterna och dess koppling till goodwill. Till sist behandlas nedskrivningsprövningen och teori förenad till denna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade telefonintervjuer med tre fondförvaltare och två analytiker.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur investerare inom equity crowdfunding förhåller sig på den informella riskkapitalmarknaden och huruvida de tillför något nytt på denna marknad. Uppsatsen ser till vilka möjliga motiv och risker det innebär att investera i equity crowdfunding och även eventuella förväntningar på utfallet av det investerade kapitalet. Denna studie har bidragit till att se investerare i equity crowdfunding som en ny form av karaktär på den informella riskkapitalmarknaden, där premisser för risktagande och motivation till investeringen skiljer sig från tidigare investerarkategorier. Genom att se till existerande teorier och litteratur på området informellt riskkapital dras paralleller med den insamlade empirin. Investerarna på den informella riskkapitalmarknadens kan karaktäriseras utefter fyra kategorier: microinvesterare, finansiella placerare, kompetensinvesterare och affärsänglar. För att kunna analysera motiven och förväntningarna på investeringar i equity crowdfunding har teorier om risker och motivation använts.

Syfte: Den geografiska aspekten hos fondsparare har inte studerats tidigare och det är därför väldigt intressant att göra en studie inom detta område. Studien görs i samarbete med en av Sveriges storbanker. Huvudsyftet med studien är att undersöka om risktagandet hos svenska fondsparande, i en av Sveriges storbanker, skiljer sig åt mellan olika län och kommuner. Jag undersöker även frågor som:·           Vilket av könen tar störst risk? ·           Tar yngre eller äldre störst risk?·           Tar äldre kvinnor större risk än äldre män?·           Beror portföljvärdet på hur stor risk placeraren tar?·           Påverkar andelsvärde av portföljens risktagande?·           Fondsparare som har sin hemvist i en storstad (Stockholm, Göteborg och Malmö) tar dessa större risker än män/kvinnor som bor utanför storstäderna?·           Skiljer sig risktagandet mellan åren 2001- 2007? Metod: Den empiriska metoden multipel linjär regression, så kallad Ordinary Least Square används i studien.

Investeringsklimatet i Sverige är idag en viktig fråga. Allt fler svenska investerare väljer att placera sitt kapital i utlandet, istället för i Sverige och utländska investerare väljer andra investeringsalternativ än Sverige. Ett sätt att mäta dessa flöden av kapital är att mäta graden av kapitalrörlighet mellan länder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna till de länder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats är att utifrån undersöka om det föreligger något samband mellan sparande och investeringar, och om det finns någon kapitalrörlighet mellan länder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet påverkar detta samband.Vi har i vår slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan länder, i vissa länder i vår undersökning.

Nyckelord: CSR, SRI, Shareholder Value och Etiska placeringar Problemformulering: Hur ser förvaltarna och investerarna på framtiden för CSR/SRI och kommer deras jobb som förvaltare och investerare att förändras efter kriserna som varit? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur CSR och SRI har och kommer att utvecklas på den svenska investeringsmarknaden.Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ ansats. I uppsatsen intervjuas investerare som arbetar dagligen med CSR/SRI investeringar. I uppsatsen används artiklar inom området för socialt hållbara investeringar. De svar som erhålls av respondenterna i intervjuerna granskas, reflekteras samt jämförs med tillgänglig forskning på området.

Vårt syfte är att diskutera hur outsourcing av ettföretags HR-avdelning, som genomförs för att leda till effektivitet på kort sikt kan påverka företagets lärande på lång sikt. Kortsiktiga effektivitetsvinster i samband med outsourcing stör det långsiktiga lärandets förutsättningar att skapa varaktiga konkurrensfördelar för företaget..

SAMMANFATTNING Titel: Kointegrationsanalys av svenskt fastighetsprisindex och OMXS Seminarium: 2008-06-02 Ämne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivå, 15 poäng Författare: Sebastian Hammarström, Karl-Fredrik Hansson, Jonas Hellström, Karl Liljequist Handledare: Göran Anderson Fem nyckelord: fastighetsprisindex, OMXS, kointegration, diversifiering, långsiktigt samband Syfte: Analysera historisk data för att undersöka förekomsten av långsiktigt samband mellan fastighetspriser och OMXS och se hur resultatet kan gagna investerare. Metod: Engle-Grangers kointegrationstester. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av effektiva marknadshypotesen och random walkteorin vilka behandlar prisutvecklingen på en tillgång. Även modern portföljvalsteori används, vilken hanterar riskspridning i en portfölj. Empiri: Fastighetsprisindex och OMXS från Q2 år 1986 till Q4 år 2007.

Bakgrund och problem: Under finanskrisen har bonusutbetalningar diskuterats och kritiserats flitigt. De senaste åren har flera fall där det förekommit bokföringsbrott uppmärksammats och de mest omtalade är WorldCom och Enron. Under 2009 har många börsnoterade svenska bolag tvingats sänka ersättningarna till sina verkställande direktörer samtidigt som andra visat en ökad bonusutbetalning jämfört med föregående år. Bonusutbetalningar är kontantutbetalade ersättningar och klassificeras som kortsiktiga incitamentsprogram. De baseras på variabler mätt över ett år eller kortare period.