Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att utreda OPC-standarderna OPC Data Access och motsvarande del i OPC Unified Architecture, samt att implementera OPC-kommunikation i ett system.Behovet av en kommunikationsstandard föddes ur det interoperabilitetsproblem som fanns inom framförallt industriella produktionssystem. Med ett OPC-grÀnssnitt implementerat mellan en datakÀlla och applikation kan datautbytet ske pÄ ett standardiserat sÀtt.OPC Foundation, som Àr en organisation som tillhandahÄller olika OPC-standarder, har idag utvecklat tvÄ OPC-standarder, Classic OPC och OPC Unified Architecture. Classic OPC bestÄr av ett antal specifikationer som Àr baserade pÄ COM- och DCOM-grÀnssnitten, vilket gör att dessa specifikationer Àr bundna till Windowsplattformen.  OPC Unified Architecture erbjuder ett sÀkrare och mer mÄngsidigt kommunikationsgrÀnssnitt Àn vad Classic OPC-standarden ger, tack vare dess kommunikationsstack.Den praktiska biten i projektet bestod av att implementera OPC-kommunikation i ett system. TvÄ delmoment som ingick i implementeringen var att skapa en testmiljö samt att utveckla en applikation ovanpÄ klassbibliotek som behandlade kommunikation mot OPC DA- respektive OPC UA-servrar.OPC Unified Architecture-standarden definierar endast formatet pÄ meddelandet innan det kommer fram till kommunikationsstacken.

BakgrundI den fria leken kommunicerar smÄ barn med varandra genom olika kommunikationssÀtt. De förmedlar budskap och avsikter och det förutsÀtter att barn har en förstÄelse för andra barns sÀtt att kommunicera. Bland annat kommunicerar smÄ barn med hjÀlp av verbal och icke verbal kommunikation. NÀr yngre barn kommunicerar gör de det med hela sin kropp och uttrycker sina kÀnslor och tankar med hjÀlp av kroppssprÄk sÄsom beröring och imitation. SmÄ barn anvÀnder Àven ord för att uttrycka det inre talet.SyfteStudiens syfte Àr att undersöka smÄ barns kommunikation i den fria leken pÄ förskolan.MetodI studien anvÀnds observationer i form av löpande protokoll.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ anvÀnder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. UtifrÄn teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundÀrdata i form av ett webinarium gÀllande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av TwitterinlÀgg.Analysen visar att sociala medier kan upprÀtthÄlla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer mÄste i sociala medier mötas med flexibilitet, bÄde nÀr det gÀller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgÀnglighet kanalen har. Dessutom mÄste företag vara vÀl förberedda sÄ att de kan leva upp till kundernas ökade förvÀntningar.

I rapporten undersöks problemstÀllningen ?Hur kan teorin om Gemensam grund och specifikt ?gemensamt avslut? bidra till en ökad förstÄelse för betydelsen av social interaktion i flexibel undervisning via datorförmedlad kommunikation?? i en fallstudie med fokus pÄ videokonferenssystem vilka anvÀnds i lÀrandemiljöer. Resultaten som framkom tydliggjorde att dÄ ett sociotekniskt glapp uppstÄr tvingas studenterna att skapa alternativa strategier för att kunna uppnÄ just det hÀr gemensamma avslutet. DÀrmed uppvisar ocksÄ resultaten att drivkraften att uppnÄ gemensamt avslut inte endast Àr stark vid kommunikation som sker ansikte mot ansikte utan Àven vid datorförmedlad kommunikation. Fallstudiens resultat kan dÀrmed ses som ett bidrag till grundforskningen i det att betydelsen av att uppnÄ gemensamt avslut vid datorförmedlad kommunikation uppvisas, vilket ocksÄ förstÀrker betydelsen av Clarks (1996) teori om gemensam grund.

Bakgrund och problem: Definitionen av en ideell förening Àr en förening som finns till för att frÀmja sina medlemmars intressen.  I Sverige finns det ett brett intresse av att vara en del av och arbeta med ideella uppgifter. Statistik visar att mÀn och kvinnor arbetar ideellt 16 timmar per mÄnad i ideella föreningar, stiftelser och liknande. Arbete som görs utan ersÀttning. Ideella föreningar har knappa resurser och letar efter vÀgar att pÄ bÀsta sÀtt utnyttja dessa.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Referentiell kommunikation innebÀr att kunna delge andra information sÄ att de förstÄr, samt att sjÀlv förstÄ nÀr man lyssnar och Àven att vara medveten om nÀr man sjÀlv inte har förstÄtt (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till mÄttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt Äldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benÀmning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har ocksÄ testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benÀmning föreligger. För att mÀta referentiella lyssnarförmÄgor har olika typer av efterfrÄgningar studerats, det vill sÀga hur individen uttrycker sig för att efterfrÄga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrÄgningstyperna begÀran av utökad information och kontrollfrÄgor.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger pÄ fenomenologisk ansats och det Àr den egna upplevelsen av lÀrandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frÄgestÀllningar som kommer att ligga för grund i studien Àr hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare dÄ det Àr en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. LikasÄ vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Dagens medielandskap har inneburit en förÀndring i kommunikationen mellan konsument och företag. Denna kommunikation tar sin form pÄ sociala medier dÀr företag har möjligheten att etablera ett starkt varumÀrke genom direktkontakt med konsumenterna. Men sociala mediers potential Àr ocksÄ ekvivalent med utmaningen att utnyttja det effektivt. En bransch som möter fler hinder Àn andra Àr alkoholbranschen, som regleras av alkohollagens bestÀmmelser för hur marknadsföringen fÄr gÄ till. Vi anser det dÀrför vara spÀnnande och intressant att undersöka hur marknadskommunikationen pÄ sociala medier ser ut för ett nyetablerat företag inom alkoholbranschen.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en kommunikationsstrategi för att underlÀtta initierandet och upprÀtthÄllandet av samverkansprojekt mellan studenter pÄ Campus Helsingborg och nÀringslivet i nordvÀstra SkÄne. Examensarbetet Àr gjort pÄ uppdrag av och i samverkan med Idéforum NordvÀstra SkÄne..

Det Àr en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och mÄnga kvinnliga idrottare pÄ befinner sig i en miljö med endast manliga trÀnare och ledare. För en elitidrottare Àr utveckling och prestation en vÀldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krÀvs bra kommunikation med trÀnare och ledare. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lÀrande pÄverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet bestÄr av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet Àr gjord med hjÀlp av Illeris lÀrandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

Denna studie behandlar tvÄ former av ledarskap, projektledning och linjeledning. Uppsatsen har som syfte att visa mönster mellan uppdragen linjeledare och projektledare. Vi har valt att genomföra studien med hjÀlp av en kvalitativ metod. Sex respondenter intervjuades, tre projektledare och tre linjeledare. Den empiriska undersökningen ligger till grund för analysen medan teoretiska kÀllor har anvÀnts för att förstÀrka eller motsÀga empirin.Vi beskriver ledarskapen utifrÄn tre aspekter: leda arbete, leda mÀnniskor och leda i organisationen.VÄr uppsatsfrÄga lyder:? Vilka mönster gÄr det att finna inom och mellan de olika ledarskapen projektledarskap och linjeledarskap?Det som framgÄr i undersökningen Àr att nÄgra tydliga skillnader och likheter gÄr att se.

Marknadskommunikation Àr en bransch i stÀndig utveckling. Företag söker nya, smarta sÀtt att nÄ ut till sina konsumenter som stÀller högre krav pÄ att varumÀrken engagerar och aktiverar dem. Företag Àr i behov av att ligga i tÀten inom utvecklingen av marknadskommunikation för att sÄledes stÀrka differentieringen av företagets utbud av produkter och tjÀnster. Denna studie syftar till att bidra med förstÄelse för vad upplevelsebaserad kommunikation Àr och om den har nÄgon betydelse för marknadskommunikation i framkant och i sÄ fall, vilken? Vi har genom ett hermeneutiskt förhÄllningsÀtt och en induktiv ansats analyserat empiri som genererats under vÄra intervjuer med noga utvalda informanter.Studien visar att marknadskommunikation i framkant Àr insiktsfull och att den skapar engagemang dÀr det finns en stÀndig vÀxelverkan mellan företaget och konsumenterna.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vÄrdplanering (SVP) under en vistelse pÄ ett korttidsboende i ett kommunalt Àldreboende. Studien hade en beskrivande design, dÀr nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat frÄn observationerna visade att patientens delaktighet berodde pÄ den egna sjÀlvstÀndigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier.

Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.