This Master thesis was written in collaboration with the Kalmar-based consulting company Sederkvist Kommunikation. The purpose was to explore the market potential for Sederkvist Kommunikations new software Bellman Marketing. Based on these results a launch plan was created and advoice were given to Sederkvist Kommunikation as to how their new administrative tool could be introduced on the market. Data were collected through semi-structured telephone interviews. The population was Swedish so called Gazelle-companies (growth-companies listed yearly by the business newspaper Dagens Industri) and totally 27 units were examined.

Bakgrund Kommunikation ?r ett centralt begrepp inom v?rden. Spr?kbarri?rer uppst?r mellan v?rdtagare och v?rdgivare n?r de inte talar samma spr?k, vilket i sin tur kan p?verka v?rdkvaliteten, patients?kerheten och patientdelaktigheten. Syfte Syftet med litteraturstudien ?r att sammanst?lla och belysa forskningsbaserad kunskap om hur spr?kbarri?rer p?verkar patienters och sjuksk?terskors upplevelser av v?rdm?tet.

Bakgrund: UngefÀr 1200 mÀnniskor begÄr sjÀlvmord i Sverige varje Är. Den exakta siffran för sjÀlvmordsförsök Àr svÄr att fÄ fram men uppskattas till ca 20000 per Är. Dessa mÀnniskor Àr oftast i en krissituation och behöver dÀrför god omvÄrdnad. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjÀlvmordsnÀra patienters upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

Detta Àr en studie genomförd med syfte att ta reda pÄ hur personal i förskolan tÀnker kring, samt anvÀnder tecken som stöd som ett verktyg för att frÀmja barns kommunikation och sprÄkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien Àr kvalitativ och metoden som anvÀnts för att samla in material Àr intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att anvÀnda tecken som stöd för att frÀmja barns kommunikation och sprÄkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet Àr arbetet begrÀnsat dÄ personalen kÀnner att de inte har tillrÀckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd Àr ett vÀrdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och sprÄkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

Den gröna trÄden Àr resultatet av mitt examensarbete för VÀxjöKommun. Jag har i det hÀr examensarbetet undersökt möjligheternaatt tydliggöra VÀxjös miljöarbete för allmÀnheten. Resultatet Àr enhÄllbar kommunikationsstrategi som behandlar fyra delomrÄden, enmÀrkning, kommunens hemsida, evenemang samt tvÄ böcker.Konceptet Àr skapat för VÀxjö Kommuns informationsavdelning, ochriktar sig mot allmÀnheten för att tydliggöra och underbygga det somlett fram till vÄrt epitet VÀxjö ? Europas grönaste stad..

Bakgrund: Hörselskador Àr ofta förkommande hos personer med utvecklingsstörning, autism och inom autismliknande tillstÄnd, bÄde medfödda och Äldersrelaterade hörselskador. Ofta förblir de oupptÀckta dÄ dessa personer kan ha flera funktionsnedsÀttningar eller svÄrigheter att uttrycka sig. Dessa personer kan bo pÄ en bostad med sÀrskild service, och personal pÄ dessa boenden behöver ha kunskap i hörselrelaterade Àmnen för att de boendes behov ska tillgodoses. Syfte: Att belysa praktisk och teoretisk kunskap i Àmnen som hörsel, hörselnedsÀttning, vissa hörhjÀlpmedel och kommunikation hos personal som arbetar pÄ bostad med sÀrskild service.Metod: För att belysa kunskapen hos personal i Karlskoga och Lindesbergs kommun anvÀndes en postenkÀt som mÀtinstrument i denna kvantitativa undersökning.Resultat: Personalen hade störst kunskap inom omrÄdet kommunikation och vilken pÄverkan hörselnedsÀttningar kan ge. SÀmre kunskap fanns att se inom omrÄdet hörseltekniska hjÀlpmedel och hörapparater och om hur vanligt förekommande hörselnedsÀttningar Àr.Slutsats: Resultatet tyder pÄ att det finns vissa brister i personalens kunskap, frÀmst inom de omrÄden som handlar om hörsel, hörselnedsÀttning och vissa hörhjÀlpmedel.

Den hÀr studien syftar till att undersöka genuskonstruerande i en specifik gymnasieklass samt analysera dess betydelse för deliberativ kommunikation. UtgÄngspunkterna i studien Àr alltsÄ dels ett utbildningsideal ? dels en genusteori. Deliberativ kommunikation Àr en samtalsform med mÄlet att flera aspekter av en frÄga ska bli beaktade i ett respektfullt samtal dÀr alla fritt fÄr sÀga sin mening och bli lyssnade till. Genus ses som konstruerat och förÀnderligt, samtidigt som det finns normer som ger kontinuitet.

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Det dör ca 90 000 mÀnniskor varje Är i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvÄrdnadsansvar för palliativ omvÄrdnad i kommunen. Den hÀr studien baseras pÄ nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvÄrd i tre olika kommuner. Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvÄrd.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lÀr av och med varandra i mÄnga olika situationer genom att anvÀnda sig av sprÄk, samspel och kommunikation. Studien utgÄr frÄn barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur samspelet mellan barn gÄr till och hur det sker ett lÀrande samtidigt.METOD: Metoden i vÄr studie Àr kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger pÄ data frÄn observationer av barn i den fria leken. Studien Àr gjord pÄ tvÄ avdelningar med barn i Äldrarna ett till sju Är.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lÀr sig inte bara genom kommunikation utan ocksÄ genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. LÀrandet sker pÄ olika sÀtt. För att detta skall ske krÀvs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsÀttningar..

Tack vare stÀndigt förbÀttrade metoder för diagnostisering ökar antalet patienter med diagnosen cancer. Syftet: Syftet var att belysa cancerpatienters uppfattning om sjukdomen cancer utifrÄn ett kulturellt perspektiv. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Databassökning gjordes i PubMed och CINAHL. Resultaten i studien byggde pÄ tio valda artiklar.

Titel: Lost in communicationFörfattare: Cecilia Josefsson och Gabriella SandbergUppdragsgivare: HĂ€rryda kommun ? Jessica Waller och Ingrid ClaessonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för Journalistik, Medieroch Kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Jan StridAntal ord: 14978Syfte: Är att ta reda pĂ„ varför företagen i kommunen Ă€r missnöjda och vilka faktorer som kanpĂ„verka kommunikationen med HĂ€rryda kommun.Metod: Kvalitativ studie i form av djupintervjuerMaterial: Kvalitativa djupintervjuer med 10 stycken företag frĂ„n HĂ€rryda kommun. Vi valde 5stycken mindre företag (0-5 anstĂ€llda) samt 5 stycken större företag (6-800 anstĂ€llda)Huvudresultat: Av de huvudresultat som framkommit av vĂ„r studie kan vi konstatera att det finnsen brist i kommunikationen, behoven skiljer sig Ă„t mellan de smĂ„ ? respektive stora företagen.Kommunikationen frĂ„n kommunen upplevs vara mer anpassad till de smĂ„ företagen Ă€n de stora. EnförbĂ€ttrad kommunikation kan dĂ€rför Ă„tgĂ€rdas genom att det finns tvĂ„ olika nyhetsbrev av?NĂ€ringslivet? (en riktad till de smĂ„- och en till de stora företagen).

Den hÀr uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser pÄ detta fenomen. Det vi tar upp Àr hur organisationen pÄverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har pÄ motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av mÄlformulering för de som arbetar inom organisationen. DÀrefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och gÄr in pÄ vad motivation Àr. De tvÄ sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap pÄverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vÄr undersökning pÄ en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

Denna studie bygger pÄ observationer av fri lek i sÄvÀl förskolan som förskoleklassen. I bÀgge verksamheterna Àr konflikter och konflikthantering vardagsmÀssiga inslag dÄ barn och elever stÀndigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta pÄ de strategier som barn respektive elever anvÀnder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, mÄnga gÄnger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass anvÀnder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

De senaste Ären har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfÄnget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under tvÄ lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades Àven de tvÄ klasslÀrarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvÀmlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas pÄ olika sÀtt och att det Àr lÀrarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.