Syfte: Att undersöka hur hÄllbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hÄllbarhetsrapportering struktureras.Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell.Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehÄllsanalys av 20 börsnoterade bolags hÄllbarhetsrapporter.ProblemstÀllningar: Hur anvÀnds hÄllbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur pÄverkar hÄllbarhetsrapportering bolagens varumÀrken? Hur prÀglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hÄllbarhetsrapporteringen?Slutsatser: De studerade bolagen anvÀnder hÄllbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berÀtta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete.

Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsfo?retaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till ha?stko?ttskandalen. Studien a?mnar att underso?ka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation fo?re respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser ha?stko?ttskandalen som en sja?lvklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation.Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifra?n va?rt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sa?tt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013.

Detta examensarbete handlar om hur berÀttandedrama kan stimulera till samspel och kommunikation mellan barnen och om hur barns lÀrande kan uppstÄr under dessa omstÀndigheter. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som ser lÀrande som socialt och kontextuellt betingat. Av sÀrskilt intresse Àr hur barnen samspelar och kommunicerar med varandra under berÀttandedramats tre omrÄden: berÀttande, bokskapande och drama. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer vid nio aktivitetstillfÀllen. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder fyra utmÀrkande drag som de som i huvudsak kÀnnetecknar kommunikation och samspel mellan barnen under berÀttandedrama, nÀmligen barnens tendens att: anvÀnda konkreta föremÄl och egen kropp vid samspelet, ge och söka bekrÀftelse, stötta varandra och förhandla med varandra.  Sammantaget prÀglas barns samspel och kommunikation under berÀttandedrama av konkretisering, bekrÀftelsebehov, stöttning och förhandling.

Sunwing Resort Fañabé pÄ Teneriffa har en mÄngfaldig kulturell personal. DÀrför mÄste företagsledningen ta hÀnsyn till dessa olika kulturella bakgrunder och fÄ personalen att ha gemensamma mÄl och vÀrderingar. En korrekt, smidig, tvÄsidig intern kommunikation Àr dÀrmed företagets viktigaste redskap..

Teamarbete och kommunikation Àr en utmaning för anestesisjuksköterskan. Vid akuta tillstÄnd omhÀndertas patienten enligt ABCDE som Àr hÀmtat frÄn konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS) som Àr standard pÄ skadeplatser och akutmottagningar i Sverige. LuftvÀg, andning och cirkulation utgör en del av anestesisjuksköterskans spetskompetens och anestesisjuksköterskan ska kunna medverka vid olyckor och i vÄrden av svÄrt skadade personer. Forskning har visat att patienter kan dö till följd av dÄlig kommunikation mellan vÄrdarna. I kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor och under omrÄdet sÀkerhet och vÄrdmiljö beskrivs vikten av tydlig kommunikation i förhÄllande till vÄrdteamet.

Vi har i det hÀr arbetet inriktat oss pÄ att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska Àmnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det Àr en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fÀltet. VÄr undersökning har grundat sig i följande frÄgestÀllningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa Àmnen? Kan dessa Àmnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i sÄ fall hur? Dessa frÄgestÀllningar har vi undersökt med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska Àmnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekrÀftar vi de praktisk-estetiska Àmnenas plats i grundskolan.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom sÀrskolan möter jag elever som har begrÀnsningar i sin kommunikativa förmÄga. För vissa av dem innebÀr det att de inte har ett talat sprÄk. Deras kommunikation kan bestÄ av bilder, ljud, kroppssprÄk, tecken mm. och benÀmns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat sprÄk och personalen det möter pÄ förskolan.FrÄgestÀllningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet anvÀnts dÄ detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man lÀsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation Àr och vad pedagogen har för roll. För att ta reda pÄ vilka sÀtt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgÄng. HÀr fÄr pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vÀnster m.m. NÀr observationerna utfördes var det snö och kallt ute.

Examensarbetet inleddes med en förstudie dÀr olika förbÀttringsomrÄden inom organisationen identifierades. Kommunikation i praktiken kan liknas vid ett förstÀrkningsverktyg vilket pÄverkar de vanligaste faktorerna för ett lyckat förÀndringsarbete. Idag mÄste en ledare och chef vara kommunikativ och det fungerar inte lÀngre med att peka med hela handen. Medarbetarna mÄste förstÄ sin chef och ledare och det mÄste finnas ett samspel mellan dem. För att chefer och ledare ska styra förÀndringsprocessen behövs kommunikation.Syfte med examensarbetet Àr att undersöka hur kommunikationsprocessen kan anvÀndas som styrmedel mot en social förÀndring.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumÀrke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frÄgestÀllningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmÄl? Vilka strategier gÄr att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur anvÀnder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? PÄ vilket sÀtt pÄverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprÀtthÄller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumÀrke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med representanter frÄn Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material frÄn SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmÄl som Àr en del av verksamhetsmÄlen.

Ethanol fuel is a biofuel, which been widely reported in the public debate and on the fuel market the last years. Ethanol is sold as both E85 and as a five percent admixture of all petrol sold in Sweden. Research studies on ethanol fuel often focus on environmental issues surrounding the production and utilization of ethanol as a fuel, and omits the private and business aspects of the subject. The purpose of this study is to illustrate the economics of ethanol as a fuel. How the Swedish market for ethanol is and how it evolved over time and what the future prospects are.

Detta examensarbete utgörs av en brukarorienterad utvÀrdering med syfte att kartlÀgga patienters upplevelse av bemötande frÄn beroende-verksamheten alConsulta. Examensarbetet har genomförts pÄ uppdrag av verksamheten. Syftet Àr att jÀmföra resultatet med Priebe et al:s (2011) fem grundlÀggande riktlinjer för ett gott bemötande och en god kommunikation samt utreda om det finns nÄgon annan viktig faktor utöver de riktlinjer som beskrivs av Priebe et al. (2011). UtvÀrderingen har skett i form av intervjuer med tidigare patienter hos alConsulta.

AbstractForskning visar att verksamheter stÀlls inför omfattande arbetsrelaterade problem dÀrverksamheter förlitar sig pÄ team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds dÄ teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som mÄste utföras.Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnÄ effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och dÀr faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpÄverkan..

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens upplevelser av kommunikation med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Vidare var syftet att beskriva vad det kunde finnas för hinder för en god kommunikation dem emellan. Ett ytterligare syfte var att beskriva de faktorer som kunde underlÀtta kommunikation mellan hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och patienter som har afasi till följd av stroke. Metod: Artikelsökning till denna litteraturöversikt gjordes i PubMed, CINAHL, Cochrane och VÄrd i Norden. Artiklarna var publicerade mellan Ären 2000-2010 samt skrivna pÄ svenska eller engelska.

Bakgrund: Tidigare litteratur tyder pÄ att patienter med cancer upplever mycket smÀrta och mÄnga fÄr ej optimal smÀrtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smÀrta till vÄrdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmÀrta uppfattar mötet med vÄrdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, tvÄ artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. De kvalitativa artiklarna analyserades utifrÄn Graneheim och Lundmans analysmetod som bestod av 5 steg, detta resulterade i 3 kategorier.