Titel: Celebrity endorsement a?r va?l ingen sport ? En studie om hur sportmodevaruma?rkenanva?nder celebriteter i varuma?rkesbyggande syfteFo?rfattare: Erik Hagberg & Niklas RadhammarHandledare: Thomas HelgessonNiva?: Kandidatuppsats, Marknadsfo?ring 15 hp, VT 2012Nyckelord: Varuma?rke, varuma?rkeskapital, celebrity endorsement, celebrity endorser, sportmodevaruma?rke, varuma?rkesbyggandeProblemformulering: Hur arbetar sportmodevaruma?rken pa? den svenska marknaden med celebriteter i sina varuma?rkesbyggande processer?Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att med utga?ngspunkt i den teoretiska referensramen och en abduktiv fallstudie av fem varuma?rken, kartla?gga hur sportmodevaruma?rken arbetar med celebriteter i varuma?rkesbyggande a?ndama?l pa? den svenska marknaden. Vi vill a?ven analysera positiva effekter och risker vid anva?ndning av celebriteter i varuma?rkesstrategier.Metod: En kvalitativ ansats med ett abduktivt angreppssa?tt har anva?nts, da?r beslutsfattare fra?n fem varuma?rken har intervjuats inom uppsatsens a?mne. De fem fo?retagen a?r adidas, Craft, Tenson, Peak Performance samt Unihoc.

Syftet med vårt arbete är att undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrapåverkan. Vi vill även undersöka om det finns andra bakomliggande påverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vår undersökning har vi använt oss av den kvalitativa metoden bestående av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansåg att denna metod var mest lämplig för vår undersökning då vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville få en djupare förståelse och kunskap inom det valda området. Urvalet bestod av sju föräldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ledare i mikroföretag talar om sitt ledarskap samt hurde ser på och hanterar personalfrågor. Vi önskar analysera och diskutera vad somkännetecknar ledarskapet och hanteringen av personalfrågor i de studerade mikroföretagen.Utifrån vår uppdragsgivare Karevas önskemål vill vi också undersöka vilket behov av stöd detfinns bland ledarna vad gäller hanteringen av personalfrågor.Tidigare forskning/teoriPersson et al (1997) ger en överblick av småföretagsforskningen i Sverige samt dess relevansför tillväxt och sysselsättning. Hård af Segerstad (2000) undersöker ledares föreställningarkring att leda småföretag och om det finns några övergripande mönster. Ylienpää et al (2006)har samlat de främsta småföretagsforskarna i Sverige och belyser ledning i småföretag ur ettflertal perspektiv. Vi har även inspirerats av Wigren (2003) som använder berättelsen somverktyg för att analysera skapandet av Gnosjöandan.

Samhället har under de senaste decennierna börjat ställa mer krav på att företag ska implementera hållbarhetsarbete i sin dagliga verksamhet. Det finns dock företag som väljer att bortse från dessa förväntningar då de anser att hållbarhetsarbete har en negativ inverkan på lönsamheten i form av ökade kostnader, till exempel genom omstruktureringar och utbildningar. De företag som inte har valt att arbeta hållbart är de företag som inte har en långsiktig syn på hållbarhetsarbete och inte heller kunskap om de fördelar som det kan leda till, både för företaget i sig, miljön och samhället i stort. En undersökning har visat att flera börsnoterade bolag i Sverige fortfarande har mycket att arbeta med inom hållbarhetsområdet. Däremot ökar medvetenheten kring att företag kan medverka till en mer hållbar utveckling.Den forskningsfråga som då blir aktuell är hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hållbarhet med fokus på miljöansvar.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

Julmyra Horse Center AB är ett företag som driver utvecklingen av ett hästsamhälle beläget i Uppsala län. Ett utvecklingsprojekt har pågått under 2011 inom länet, där Julmyra ska bli etablerat som det första hästsportsamhället i Sverige. Idag är Julmyra under expansiv utveckling och för att kunna skapa en hållbar sådan krävs det en kortsiktig och långsiktig strategi. Detta är ett utvecklingsprojekt som är finansierat av EU och Julmyras vänner står som projektägare och är en ideell förening. Målet med detta examensarbete är att granska vilka servicefunktioner som bör tillkomma på Julmyra för att kunderna ska bli nöjda och vilka av dessa servicefunktioner som kan etableras på kort respektive lång sikt.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt.

Titel: Gap mellan praktik och normativ teori? - En studie av informationsanvändningunder strategiutveckling och strategiimplementering i sju stora tillverkningsföretagBakgrund och problem: Johnson och Kaplan startade genom sin kritik mot atttraditionell ekonomistyrning tillhandahåller och utgår från framförallt finansiellinformation som är för aggregerad, för kortsiktig och för sent tillgänglig, det som komatt kallas för "relevance lost"-debatten. Normativ teori har därefter vidareutvecklatkritiken och fört fram motiv till att användningen av finansiell informationbör kompletteras med mer icke-finansiell information. Finns det en överensstämmelsemellan företags agerande och normativ teori? Problemet formuleras därmed såsom:Använder företag finansiell och icke-finansiell information vid strategiarbetet i denutsträckning och med de motiv som normativa teorier förespråkar?Syfte: Studiens första syfte är att jämföra företags användning av finansiell och ickefinansiellinformation vid strategiarbetet med de normativa teoriernasrekommendationer.

För att den svenska skogsindustrin även fortsättningsvis skall kunna bidra positivt till den svenska ekonomin så är virkesförsörjning till industrierna kritisk. Den svenska skogen ägs till 50 procent av privata skogsägare (Skogsstyrelsen, 2012). Detta ger dessa en viktig roll i den svenska virkesförsörjningen då privata skogsägare utgör en stor del av marknadens virkesutbud. En skogsägares beslut om avverkning kan styras av olika mål, några av dessa är (Bertholdsson et. al., 2012): ? Rekreation och jakt ? Känslan av att äga skog ? God långsiktig avkastning ? God kortsiktig avkastning En skogsägare som styrs av känslan av att äga skog kan vara motvillig till att avverka då detta kan förändra just den känslan som skogsägare har.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Titel Lika möjligheter? Hur praxis, sociala konstruktioner och personalens förhållningssätt till den rådande könsordningen påverkar jämställdhetsarbetet, sett ur ett ledningsperspektiv. Författare Renate Wickström Britta Lundberg Elisa Swanson Handledare Dan Kärreman Problemområde Jämställdhetsdiskussioner har sedan länge präglats av att chefer har varit och fortfarande är i majoritet män. Detta har lett till att kvinnor ofta anses bristfälliga i sitt ledarskap. Idag har man börjat fokusera på att studera organisationsstrukturer som en orsak till ojämställdheten.

Denna hermeneutiska studie är utförd på uppdrag av Gävle Hamn. Gävle kommun som ägare av Gävle Hamn via Gävle Stadshus har som målsättning att hamnen skall bli regionens logistiknav. De investeras i både infrastruktur och maskinpark, för att kunna expandera och göra det möjligt för hamnen att bli den tillväxtmotor i regionen som ägaren hoppas på.Expansionen av Gävle hamn och dess verksamhet skall på sikt leda till att fler företag etablerar sig i Gävle hamn och i dess närliggande område. Det i sin tur kommer att medföra fler arbetstillfällen, kommuninvånare och företagsetableringar. Gävle kommuns tillväxtprogram har som målsättning att bli fem procent bättre år 2007 i förhållande till år 2004.Faktorer som internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av marknader, snabb teknologisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en ständig strävan efter hållbar utvecklig, medför att många företag möter en ökad konkurrens, samtidigt som privatiseringar, avregleringar och minskade resursramar ställer hårdare ekonomiska krav på offentliga verksamheter.

Den svenska lönegarantin som utgår i konkurs har på ett godkänt sätt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska närståendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gäller eget ägande samt anförvanters ägande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillämpligt enligt EG-domstolen varför man då kan fråga sig syftet med att ha det kvar. Då det gäller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingå i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svårare att hålla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstår ett krav på företaget från statens sida, kringgår det enligt EU förbjudna statsstödet.

Den svenska lönegarantin som utgår i konkurs har på ett godkänt sätt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska närståendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gäller eget ägande samt anförvanters ägande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillämpligt enligt EG-domstolen varför man då kan fråga sig syftet med att ha det kvar. Då det gäller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingå i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svårare att hålla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstår ett krav på företaget från statens sida, kringgår det enligt EU förbjudna statsstödet.