Historiskt sett har djur haft stor betydelse och anses fortfarande vara viktiga för människan. Djurens roll som sällskapsdjur i dagens samhälle har varit som familjemedlem, kamrat och sällskap. Sällskapsdjuren har också flera positiva effekter på människans hälsa och välbefinnande. Redan i början av 1960-talet fann forskare att hundar hade en unik inverkan på människor i svåra situationer och på människor med särskilda behov. Sällskapsdjur uppfattades som icke-fördömande, tillgivna samt kärleksfulla och därför har djur använts inom vård och rehabilitering. En växande mängd internationella forskningsstudier indikerar att djur kan ha värdefulla effekter på människan och främjar individens hälsa och välbefinnande, fysiologiskt och psykologiskt.

Version:1.0 StartHTML:0000000178 EndHTML:0000005278 StartFragment:0000002640 EndFragment:0000005242 SourceURL:file://localhost/Volumes/NAMNLOS/Examensarbete%20Kortisol.docFöreliggande studie syftar till att försöka utläsa skillnader mellan två olika perioder då den personliga stressfaktorn upplevs vara olika intensiv. Undersökningen syftar även till att studera huruvida den mänskliga Kortisolutsöndringens diurnala upp - och ned gångar följer en intraindividuell stabilitet av CAR (cortisol awakening responce). Detta skulle innebära ett upprepande mönster av Kortisolkoncentrationens magnitud och mätvärde inom varje individ från dag till dag, vid uppvaknandet och 30 minuter efter.Undersökningen har genomförts som en pilotstudie där en försökspersons Kortisolkoncentration i saliv har mätts genom enzymkopplad immunabsorberande analys (ELISA). För att jämföra mätserierna inom de olika perioderna med varandra har även en variationsanalys av typen Analysis of variance (ANOVA) utförts med hjälp av programvaran SPSS. Då provernas mätvärde har analyserats och jämförts med varandra har ett resultat kunnat fastställas.Eftersom utsöndringen av den individuella Kortisolkoncentrationen lätt påverkas av omgivningsfaktorer användes endast en försöksperson, författaren, vilket underlättade en detaljerad analys där observation av påverkande faktorer lätt kunde tas med i beräkningen för att fastställa ett tillförlitligt resultat.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, Kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, Kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, Kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

Flera av de metoder som används för att diagnostisera hypofysär pars intermedia dysfunktion (PPID) bygger på att mäta hormonnivåer, framför allt Kortisol eller ACTH, i plasma. Det har dock visat sig att tolkningen av testerna kan vara osäker delvis på grund av att utsöndringen av dessa hormoner normalt varierar under året. I litteraturstudien presenteras metoder som används för diagnostisera PPID idag och metoder som studeras för att få en möjlighet till säkrare diagnosställande. I detta examensarbete sammanställs resultaten från drygt fem års dexametasonhämningstester (DT) som utförts i Sverige och som analyserats av Klinisk kemiska laboratoriet, Universitetsdjursjukhuset Uppsala (UDS). Etthundra enkäter angående de hästar med plasmaKortisolvärden ovan 10 nmol/l men under 100 nmol/l skickades ut till ansvarig veterinär för att utreda om resultatet på testet verkade överensstämma med den slutliga diagnosen.

SammanfattningEffekten av styrketräning och energiunderskott på viktminskning hos nybörjarmotionärer.Till dagens datum råder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast använder kostrestriktioner återfår sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden träning som involverar stora som små muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten.

SammanfattningEffekten av styrketräning och energiunderskott på viktminskning hos nybörjarmotionärer.Till dagens datum råder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast använder kostrestriktioner återfår sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden träning som involverar stora som små muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten.

To fit into our society the dogs of today need a good mentality. To investigate their mentalitydifferent behavior tests have been developed. The tests are useful tools in the selection ofbreeding animals as well as for working and companion dogs. To counter the demand for atest that could be suited for all kind of dogs, regardless of their future function, the mentalitytest Beteende- och personlighetsbeskrivning hund (BPH) was developed. BPH consists ofseven subtests that expose dogs to various situations that can be found in everyday life, suchas meeting an unfamiliar person, sudden noises and suddenly appearing objects.The aim of this study was to find out if there are differences in physiological values betweenindividuals, validate the behavior observations during BPH and get aware of how the dogsexperience the situation.

Det har blivit allt vanligare att ta med sin hund på resa, vilket bland annat kan bero på att det numera är både billigare och lättare att resa med hundar, sedan Jordbruksverket 1 januari 2012 införde nya regler rörande införsel av hund. I denna litteraturstudie sammanställs tillgänglig litteratur för att undersöka hur sällskapshundar påverkas av stress och om transport är stressande, samt vilka faktorer som är av betydelse under transporten. Stress kan ge både fysisk och psykisk påverkan och på sikt påverka immunförsvaret och öka mottagligheten för infektioner. I flera studier på olika djurslag har en ökning av bland annat hormonerna Kortisol, adrenalin och noradrenalin uppmätts vid stress. Olika typer av beteendeförändringar kan också uppkomma i samband med stressfyllda situationer, men vilka beteenden som uppkommer varierar mellan individer och olika stressorer.

Kejsarsnitt är den enda möjliga metoden för att förlösa levande kalvar när en vaginal förlossning är ogenomförbar. Trots detta har endast drygt hälften av de svenska nötpraktikerna någon gång utfört ett kejsarsnitt. Det kan ställas i relation till situationen i Nederländerna och Belgien där rasen belgisk blå är vanlig. Praxis vid uppfödning av belgisk blå är att undvika vaginala förlossningar till förmån för planerade kejsarsnitt. Syftet med litteraturstudien är att klargöra vid vilka typer av dystoki som kejsarsnitt är indikerat och vilka alternativ som finns samt att beskriva varför det utförs rutinmässigt på rasen belgisk blå. För att ge läsaren ett sammanhang beskrivs först kons normala anatomi och fysiologi ur ett kalvningsperspektiv. Vid kalvning stöts kalven ut ur livmodern genom cervix och vagina.

De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre månader om året. Även mer tätbefolkade områden i söder har långa nätter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat är detta ett av de huvudsakliga skälen till att människor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen är i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus används vid behandling med goda resultat.

Då hästar är flyktdjur och bytesdjur och vanligen hålls i miljöer som är långt ifrån deras naturliga, uppstår ofta situationer som kan upplevas som stressande för hästen. Syftet med detta arbete var att undersöka om hästars ras och grundpersonlighet har inverkan på hur stressbenägna de blir, samt även se om hästar kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Arbetet syftade dessutom till att undersöka om det finns någon träningsmetod som visat sig ha bättre eller sämre effekt gällande hästar och rädslor, samt vilken effekt feromoner har hos hästar i de sammanhang där hästar utsätts för situationer som är stressande för dem. Stress kan påverka både individens fysiologi och beteende. Studier har visat att hästar som hade olika typer av skador eller sjukdomar hade förändrade nivåer av Kortisol, ACTH, serotonin och adrenalin, jämfört med en frisk kontrollgrupp.

Katter är populära husdjur och finns i många hushåll i Sverige och även i resten av världen. Det är ett djur med en behändig storlek och många tycker att det är ett djur som passar att ha i lägenhet och i stan. Det har även blivit en vanlig företeelse att äga flera katter i samma hushåll, trots att det är allmänt vedertaget att katter är solitära. Socialiteten hos katter har diskuterats i decennier och i nuläget pekar de flesta studier på att katter faktiskt är sociala varelser som vid rätt omständigheter skapar grupper där de är mer eller mindre sociala mot medlemmarna. Detta gör att nya frågor väcks angående hållning av katt. Denna litteraturöversikt siktar på att undersöka stressen hos katter som är begränsade till att enbart vistas inomhus, både som ensamkatter och i flerkattshushåll. Syftet är också att försöka sammanställa bra berikningar för innekatter och hur miljön kan optimeras. Stress är svårdefinierbart och det är svårt att hitta bra och trovärdiga mätmetoder.