Diagnostik av hypofysär pars intermediadysfunktion (PPID) hos häst
med en retrospektiv studie över 289 dexametasonhämningstest
Flera av de metoder som används för att diagnostisera hypofysär pars intermedia dysfunktion (PPID) bygger på att mäta hormonnivåer, framför allt kortisol eller ACTH, i plasma. Det har dock visat sig att tolkningen av testerna kan vara osäker delvis på grund av att utsöndringen av dessa hormoner normalt varierar under året. I litteraturstudien presenteras metoder som används för diagnostisera PPID idag och metoder som studeras för att få en möjlighet till säkrare diagnosställande. I detta examensarbete sammanställs resultaten från drygt fem års dexametasonhämningstester (DT) som utförts i Sverige och som analyserats av Klinisk kemiska laboratoriet, Universitetsdjursjukhuset Uppsala (UDS). Etthundra enkäter angående de hästar med plasmakortisolvärden ovan 10 nmol/l men under 100 nmol/l skickades ut till ansvarig veterinär för att utreda om resultatet på testet verkade överensstämma med den slutliga diagnosen. Urinprover från elva friska hästar analyserades för att undersöka normalvärden på urinkortisol/urinkreatinin och för att se om denna metod på sikt kan användas som en del i utredningen av PPID.De 289 hästar som testats genom dexametasonhämning (DH) i Sverige under perioden var mellan tre och 31 år, medelåldern på dem med positivt DT var 19 år. Den ras som oftast provtogs var Islandshäst men 72 % av dessa test visade negativt resultat. Oktober var den månad då störst andel testade hästar, 63 %, visade positivt resultat. Av 100 utskickade enkäter kunde 42 användas i enkätstudien. Enligt veterinärerna som utfört testerna stämde resultaten av DT väl överens med den slutliga diagnosen hästen fick. I de flesta fall (66 %) använde veterinärerna både testresultat och symtomen för att ställa diagnos. I sex fall uppgav veterinär att deras slutliga diagnos enbart grundades på testresultatet. I fem fall angavs att hästen inte längre misstänktes för PPID, i inget av dessa fem fall översteg kortisolvärdet i plasma referensvärdet 45 nmol/l efter DT. Resultaten i studien tyder på att veterinärer som använder DT litar på resultaten. Resultaten från de elva urinproven visade urinkortisol/urinkreatinin-kvot mellan 1 och 13 och stämmer väl överens med resultaten från andra tidigare utförda studier.