Titel; Vilka faktorer i service branschens arbetsmiljö har betydelse för social trötthet? Hur ser sambanden ut mellan utbrÀndhet och social trötthet? Författare; Jennie Andersson Nyckelord; UtbrÀndhet, Social trötthet, arbetsmiljö Syftet med undersökningen har varit att fÄ fram vilka faktorer i service branschens arbetsmiljö som har betydelse för social trötthet samt undersöka eventuella samband mellan utbrÀndhet och social trötthet. Undersökningen Àr riktat mot vÄrdanstÀllda och reseledare dÄ tidigare undersökning pÄvisat samband mellan social trötthet och reseledare. Undersökningen Àr av en kvantitativ metod i form av en enkÀt. Denna enkÀt skickades ut till sammanlagt 110 personer i service branschen (vÄrdanstÀllda och reseledare).

This thesis is a case-study of an ongoing court case between the Swedish Competition Agency and VÀxjö Municipality about a set-up requirement to the long-distance heating system for newly built private houses on municipality owned land. This requirement was set up as part of the municipality?s long-term environmental goals; however the Competition Agency claims that the demand is damaging the free market in the municipality. The purpose of this thesis is to determine which normative assumptions the decision makers have based their actions and re-action on, and whether or not these assumptions are valid, thru theoretical ideal types. This is determined via method of textual analysis.

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

Information har samlats in frÄn 11 st nyblivna cheferinom bÄde den privata och offentliga sektorn.Gemensamt för de hÀr informanterna Àr att debefinner sig pÄ sin första chefsroll och dÀrmed ej harnÄgon tidigare erfarenhet av att leda mÀnniskor i enarbetssituation.Vi har kommit fram till att det finns vissa svÄrighetersom individen stöter pÄ nÀr den tar steget till att blichef. Det finns vissa skillnader i vad de förvÀntar sigatt rollen kommer innebÀra jÀmfört med hur det blir ipraktiken. Det som frÀmst skiljer sig Àr att denadministrativa delen av arbetet upptar en större del ÀnvÀntat, vilket pÄverkade vÄra informanter negativt.LikasÄ Àr man inte helt förberedd pÄ att fatta tyngrebeslut som har en mer personlig inverkan pÄ de sompÄverkas. Faktorer som pÄverkar den nya chefen införsitt arbete Àr frÀmst möjligheten till att ha fÄtt följaden tidigare chefen vars position de nu besitter.LikasÄ har ledarskapsutbildning lagt en bra grund förförstÄelsen av komplexiteten i den situation manbefinner sig i som chef..

Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn studerandes perspektiv, skaffa vetskap om hur kunskap blir meningsfull för den distansstuderande under lÀrandeprocessen. Denna undersökning Àr en kvalitativ studie som bestÄr av fyra intervjuer med tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn, personer som studerar eller har nyligen studerat pÄ distans. En av intervjuerna genomfördes över datorkommunikation och resterande genomfördes enskilt med personerna. De personliga intervjuerna spelades in med hjÀlp av bandspelare för att kunna Àgna respondenterna största möjliga uppmÀrksamhet. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide med nÄgra huvud-frÄgor och ett antal stödfrÄgor.

Bakgrund I dagens samhÀlle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebÀr att vara man. Att Àta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mÀns beteende- och konsumtionsmönster pÄverkas av vad som anses förstÀrka den upplevda manligheten. Det Àr dÀrför intressant att undersöka varför vissa mÀn aktivt vÀljer bort kött i sin kosthÄllning. Syfte Syftet med studien var att med hjÀlp av intervjuer utforska och förstÄ hur nuvarande samhÀllsnormer pÄverkar mÀn som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, dÀr sex individuella intervjuer genomfördes.

Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra familjehemsförÀldrar upplever hur det Àr att vara familjehem och pÄ vilket sÀtt deras familj har pÄverkats av att bli familjehem. I studien har Ätta familjehemsförÀldrar frÄn fem familjehem intervjuats. Metoden som har anvÀnds Àr kvalitativ och studien utgÄr ifrÄn utvecklingsekologisk teori och systemteori. Resultatet i studien visar pÄ att familjehemsförÀldrarna upplever att de har fÄtt ett nytt perspektiv pÄ livet och deras förstÄelse för andra mÀnniskors situation har ökat. Flera familjehemsförÀldrar upplever att uppdraget har tagit mycket tid och energi, vilket för en del inneburit svÄrigheter att fÄ vardagen att gÄ ihop.

Som mitt examensarbete har jag utvecklat en produkt kallad företagspresentationer pÄ http://www.metrojobb.se/ en svensk hemsida för jobbrekrytering, Àgd av MetroNordicSwedenAB. En företagspresentation Àr en plats dÀr företag kan presentera sig och sina jobbannonser för framtida arbetstagare. MÄlsÀttningen med examensarbetet har varit att produkten ska sÀttas i skarpt lÀge nÀr de Àr fÀrdigutvecklad.Examensarbetet var planerat till tio veckor,varav sammanlagt fyra veckor skulle Àgnas Ätr apportskrivning och resterande veckor Ät utveckling.Utvecklingstiden har anvÀnts till studier av de befintliga webbapplikationen samt produktutveckling i samrÄd med Metros produktutvecklare.Utvecklingsarbetet har inkluderat utveckling inom alla lager Àven modern webbapplikation ?frÄn en ytlig utveckling, medHTML, JavaScript och CSS, till en djupare,med sökmotorindexering och relationsdatabasdesign.Arbetet har fortskridit enligt plan och har resulterat i en fÀrdig produkt som motsvarar Metros kravspecifikationer. För framtiden finns det en mÀngd möjligheter för produkten.

DÄ det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och dess positiva effekter pÄ sjÀlvkÀnslan, samt mellan negativ instÀllning till skolidrotten och lÄg fysisk aktivitetsnivÄ, kan man frÄga sig ifall detsamma gÀller mellan instÀllningen och sjÀlvkÀnslan.Syfte: Studien syftar till att undersöka ifall det finns nÄgot samband mellan gymnasieelevers fysiska sjÀlvkÀnsla och deras attityder till Àmnet idrott och hÀlsa. Studien syftar Àven till att belysa eventuella likheter och/eller olikheter mellan könen.Metod: Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning gjord pÄ fyra skolor placerad i mellersta Sverige, vilken innehÄller frÄgor frÄn CY-PSPP och Skolverkets (2003) undersökning.Resultat: Studien visar en svag korrelation mellan den fysiska sjÀlvkÀnslan och attityden till Àmnet. Majoriteten elever finner Àmnet idrott och hÀlsa som intressant samt viktigt. De manliga eleverna skattar sig nÄgot högre inom samtliga kategorier inom CY-PSPP.Slutsats: Det finns ett svagt samband mellan gymnasieelevers fysiska sjÀlvkÀnsla och attityderna till skolidrotten, dÀr attityderna verkar bero pÄ sammanhanget istÀllet för graden av fysisk sjÀlvkÀnsla. Intresset för Àmnet korrelerar med ett mer frekvent deltagande pÄ idrottslektionerna.

En stor del av den företagsekonomiska forskning har bedrivits i anknytning till snabbtillvÀxande företag, vilka ofta omnÀmns som Gasellföretag. En anledning till detta Àr att dessa företag tycks stÄ för merparten av de nya arbetstillfÀllena som skapas i ett lands ekonomi. Dock har förhÄllandevis lite forskning bedrivits kring denna typ av företag i Sverige. Studiens syfte var att utifrÄn lönsamhet och tillvÀxtteoretiska perspektiv analysera sambandet mellan verksamhetsÄlder, tillvÀxt och lönsamhet bland Svenska Gasellföretag. Metoden som författarna till denna uppsats anvÀnder baseras pÄ en statistik analys i ett program vid namn SPSS. DÀr en jÀmförelse genomförts mellan Dagens Industris Gasellprisvinnare Är 2013 och en slumpmÀssigt utvald kontrollgrupp.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som rÄder i dagens samhÀlle och har som syfte att ta reda pÄ vad vuxenelever har för motiv och mÄl med sin utbildning och om dessa pÄverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar pÄ bÄde grundskole- och gymnasienivÄ och visar pÄ motiv och mÄl med vuxenutbildningen sÄsom utbildning, arbete, sprÄk och kommunikation, samhÀllsdeltagande och personlig utveckling.Dessa motiv och mÄl representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrÄn respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhÄllande till tidigare forskning pÄ omrÄdet, dÀr bland annat mÀn och kvinnors olika studieval, nyanlÀnda svenskars situation inom det svenska skolvÀsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhÀllet behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder pÄ att kön och social bakgrund pÄverkar de motiv och mÄl som presenterats, men att ocksÄ dagens samhÀllsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro mÄste ses som viktiga pÄverkansfaktorer..

The domain of this thesis is Personal Information Management (PIM) which is a sub-domain to human-computer interaction (HCI) that specifically concerns the interaction between human and information. The purpose of the study is to make an exploration of information management in a scientific research setting, to study which tools and strategies for information interaction that are used in the context and to suggest possible improvements of today's practices. Three in-depth interviews with scientific researchers have been conducted followed by a qualitative analysis of the results. The results show that there are great variations among the three respondents and that there can be distinguished as much as 15 different dimensions that when put together forms a unique PIM profile for each individual. The recommendation following this is that tools for PIM have to allow a high degree of individualisation.

Vi ville med den hÀr kvalitativa uppsatsen belysa komplexiteten som det innebÀr att bli ofrivilliga pappa. Beskedet att de ska bli fÀder verkar undantagslöst inledas med en kris. Vi har intervjuat fem ofrivilliga pappor som fÄtt beskriva sitt faderskap och hur de hanterat krisen och det fortsatta livet. Vi har med hjÀlp av kristeorin analyserat och presenterat dessa mÀns berÀttelser och upplevelser, och hjÀlp av copingteori och begreppet resilience analyserat deras strategier för att hantera sitt ofrivilliga faderskap. FrÄn vÄr empiri kunde vi urskilja en stark korrelation mellan kvaliteten eller graden i respektive mans resilience (motstÄndskraft) och att den Àr avgörande för vilka copingstrategier han anvÀnde sig av.