AktieÀgandet i Sverige har ökat markant under senaste decennierna och idag sparar var och varannan i denna sparform. Detta innebÀr en risk för den enskilde jÀmfört med exempelvis ett banksparande. Det Àr dÀrför viktigt att försöka ta reda pÄ de faktorer som kan ha pÄverkan pÄ börsutvecklingen och ta hÀnsyn till dessa i sitt investeringsbeslut. Löpande presenteras statistik av makroekonomins utveckling. Det gÀller dock att man vet vad det betyder och om det har betydelse för börsens utveckling.

Jag har i den hÀr uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gÄng har jag lÀst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; sÄsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt Àven med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom hÀxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kÀrna. Jag har Àven visat detta genom den lekfulla berÀttarstrukturen och genreblandningen.

I denna forskningsstudie har vi undersökt elever med invandrarbakgrund och deras utveckling av sprÄkflytet. Detta har skett under arbetet med en teateruppsÀttning. Arbetet handlar om elevernas eventuella framsteg i sprÄkflytet genom arbetet med drama samt de olika integrationsaspekterna som ingick i gruppsammansÀttningen. Syftet var att undersöka hur sprÄkflytet hos en grupp elever utvecklas. Vad sker i deras sprÄkutveckling dÄ de fÄr möjlighet att integrera mellan grupper, i arbetet med drama? Vi valde att anvÀnda oss av aktionsforskning som metod i vÄr undersökning.

Bakgrund: VÀlbefinnande berör alla yrkeskategorier, inte minst hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det Àr viktigt att uppleva vÀlbefinnande för att kunna utföra god omvÄrdnad. Ett nytt mÀtinstrument kallat Job-Related Social Well-Being Scale (JSWS) har utvecklats av Ali Kazemi och har testats bland personal inom skolan och industrin men inte inom hÀlso- och sjukvÄrd. Syfte: Syftet med denna studie var att bland hÀlso- och sjukvÄrdspersonal undersöka applicerbarheten hos ett mÀtinstrument avsett att mÀta socialt vÀlbefinnande pÄ arbetet. Metod: Denna pilotstudie hade en kvantitativ ansats.

Syftet med rapporten var att studera, tolka och försöka finna svaret pÄ hur gymnasieelever ser pÄ motivation och vad motivation betyder för dem. Det finns flera tidigare studier utförda inom omrÄdet, dÀr forskarna försöker tolka, förstÄ och förklara begreppet motivation Kortfattat och summerat kan motivation definieras pÄ följande sÀtt. Motivation har mÄnga olika betydelser, för varje enskild individ har det sin egen betydelse. Yttre motivationsfaktorer Àr nÄgot individen generellt pÄverkas av, men den inre motivationen Àr strÀngt personlig. Den inre drivkraften som motiverar och fÄr individen att gÄ vidare, Àr en kÀnsla och en sinnesstÀmning, en sjÀlvupplevd positiv erfarenhet som ger vÀllustkÀnslor och dÀrmed ökad motivation.Resultatet i min rapport visar att motivation Àr styrd av flera faktorer.

Det finns idag l 02 stycken listade cateringverksamheter i Göteborg och mĂ„nga av dessa Ă€r smĂ„företag. Utöver de företag som enbart Ă€gnar sig Ă„t catering erbjuder Ă€ven andra företag denna tjĂ€nst, sĂ„som restauranger och cafeer, vilket tyder pĂ„ en hĂ„rd konkurrens. Marknadskommunikationsverktyg Ă€r betydande som konkurrensmedel och anvĂ€nds av alla varianter av företag för att nĂ„ ut till potentiella kunder. Även word of mouth Ă€r utav stor betydelse i marknadsföringssyfte. Den hĂ€r kvalitativa studien omfattar fyra smĂ„företagare som bedriver cateringverksamhet För att skapa en bild av situationen för dessa företagare angĂ„ende utmaningar, konkurrenskraft, generering av nya kunder, samt lĂ„ngsiktiga kundrelationer anvĂ€ndes semistrukturerade intervjuer.

Arbetskraftens rörlighet Àr ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar de anstÀlldas rörlighet pÄ Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen anvÀnde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkÀtundersökning. Uppsatsen utgick frÄn en deduktiv ansats dÄ enkÀten och resultatet utformades och tolkades utifrÄn vald referensram.

Volvo Construction Equipment i BraÄs Àr vÀrldsledande inom tillverkning av ramstyrda dumprar. I BraÄs utförs dÀrför en mÀngd olika testfall dÀr man kartlÀgger utfallen genom insamling av data frÄn CAN-bussar i dumpern. Om ett test gÄr fel beskrivs det i en felrapport med tillhörande beskrivning av hÀndelseförloppet. Idag finns det inget enhetligt sÀtt att visa hÀndelse ihop med position.För att analysera insamlad data anvÀnds idag CANalyzer. Fördelen Àr att det gÄr att visa insamlad data pÄ ett strukturerat grafiskt sÀtt.

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande dÀremot kan social rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkÀtstudie var dÀrför att öka kunskapen om arbetssökandes instÀllning till och emotionella upplevelse av social rekrytering utifrÄn demografiska aspekter. Resultatet frÄn de icke-parametriska testerna visade pÄ en nÄgot ambivalent instÀllning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan upplevd nytta och den generella instÀllningen, men Àven Älder hade en inverkan pÄ attityden.

Riskhantering inom rese- och turismnÀringen dÀr resenÀrens uppfattning ligger till grund för dennes köpbeslutsprocess har fÄtt begrÀnsat med uppmÀrksamhet pÄ den akademiska arenan.Syfte: denna uppsats syftar till att studera vilka riskuppfattningar som en potentiell resenÀr associerar med den urbana miljön, samt hur detta fungerar som inverkansfaktor pÄ resenÀrens konsumentbeteende i valet av staden som destination. Teoretiskt ramverk: en litteraturgenomgÄng och ett teoretiskt ramverk visar pÄ vad som utgör det sÄ kallade risksamhÀllet, betydelsen av riskkategorisering diskuteras samt hur kopplingen mellan resenÀrens riskuppfattning och dennes köpbeslutsprocess ser ut.Metod: för att uppnÄ syftet har problemet angripits med ett abduktivt arbetssÀtt. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik har applicerats. I enkÀtundersökningen deltog 224 inkommande resenÀrer till Stockholm, vilket har bearbetats statistiskt med Pearsons Chi2-test för att undersöka graden av riskuppfattning beroende pÄ socio-demografiska faktorer. Dessutom genomfördes nio samtalsintervjuer som ledde till en tematiserad sammanstÀllning.Empiri: genom enkÀtformulÀret observerades att psykologiska riskuppfattningar var mest framtrÀdande, och i samtalsintervjuerna noterades hur riskuppfattningen pÄverkar konsumentbeteendet.Resultat: slutsatserna som har dragits Àr att 1) korrelation föreligger mellan socio-demografiska faktorer och riskuppfattning, 2) stadens livsrytm fungerar som inverkansfaktor, och att 3) uppfattningen om risker prÀglas av subjektivitet..

Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers erfarenheter av aktivitet pÄ sÀrskilt boende. Undersökningsgruppen bestod av Ätta Àldre personer som bodde pÄ sÀrskilt boende. Data samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Fysik förmÄga en vÀsentlig faktor för aktivitetsengagemanget?, ?Personlig vÄrd och mÄltider ger struktur Ät dagen?, ?Anordnade aktiviteter passar inte alla? och ?BegrÀnsade sociala kontakter mellan de boende ökar betydelsen av anhöriga och vÀnner i sociala aktiviteter?.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva assistenternas sjÀlvupplevelser gÀllande grÀnsdragningsproblem mellan privat och professionellt och hur de upplevt sin arbetssituation. Syftet var vidare att kunna identifiera de problem och dilemman som kan tÀnkas uppstÄ i relationen mellan brukare och assistent samt hur dessa hanteras.Metod: Den kvalitativa forskningsstudien omfattar tvÄ fokusgruppsintervjuer dÀr fyra personliga assistenter medverkat vid varje tillfÀlle. Gruppdiskussionerna har genomförts i Göteborg och Falkenberg. Begreppen coping och socialt stöd utgör studiens teoretiska referensram.Sammanfattande resultat: Studien visar att personliga assistenter Àr en rotlös grupp som, i brist pÄ arbetsledning, ofta Àr helt utelÀmnade till att skapa sin egen yrkesroll. Vad som ytterligare förstÀrker svÄrigheten i yrket Àr att yrkesrollen inte Àr den samma nÀr assistenten byter tjÀnstgöringsstÀlle till en annan brukare, utan Àr knuten till en specifik brukare.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gÀller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som tÀthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster pÄ arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien Àr att undersöka om tÀtheten pÄ kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret pÄ arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjÀnstemÀn vilka fick besvara en enkÀt med 22 frÄgor rörande kommunikation. En analys gjordes dÀr deltagarna delades in i tre grupper, utifrÄn hur tÀtt de satt; cellkontor, icke tÀta och tÀta öppna kontorslandskap.

Prokrastinering innebÀr att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, fÀrre hÀlsofrÀmjade beteenden och sÀmre prestation. Demografiska faktorer och pÄgÄende utbildning pÄverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress pÄverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mÀtning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) pÄ prokrastinering och interaktionseffekter med stress.

Studiens syfte Àr att undersöka vÀgen in och ut ur drogmissbruk, beskriva hur man ser pÄ upplevelsen av uppbrott och förÀndringsprocess i efterhand och de reflektioner man gör. Vidare undersöks vilken betydelse egna resurser och faktorer i omgivningen har för att underlÀtta förÀndringsprocessen. Studien utgÄr frÄn hermeneutisk forskningstradition och har en kvalitativ ansats. FrÄgestÀllningarna besvaras genom fyra halvstrukturerade intervjuer i form av personers livsberÀttelser om sina uppbrott frÄn drogmissbruk. Exitprocessen och Stages of Change bildar grund till den teoretiska analysen. Resultatet visar att drogmissbruket var ett sÀtt att hantera personliga problem.