Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen.

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på om ett tidslinjegränssnitt är ett lämpligt sätt att visualisera personlig data på för vidare utveckling inom projektet A4Cloud. Uppsatsens målgrupp är huvudsakligen medlemmar i A4Cloud men är även intressant för personer med intresse för personlig data eller tidslinjegränssnitt.För att uppnå detta syfte skapades en prototyp över detta användargränssnitt med begränsad funktionalitet för att utföra tester på, för denna studie testades användargränssnittet på datorskärmar. Användningstester med observation gjordes på prototypen med åtta testpersoner för att få fram information om hur användare uppfattade prototypen.Enligt resultaten kan tidslinjekonceptet bli väldigt omtyckt och enkelt att använda. Det finns definitivt skäl till vidareutveckling av detta koncept. Även vissa brister i konceptet och prototypen hittades.

Personliga tränarna är en yrkesgrupp som har vuxit fram och kan hjälpa individer på olika nivåer när det handlar om fysisk och mental utveckling. Yrket har blivit mer etablerat, populärt och många utbildar sig idag till personlig tränare. Yrkesrollen har dock en otydlighet och det finns en stor variation i och av utbildningar till personlig tränare, och därför kan det vara väsentligt att undersöka hur det talas om personliga tränare då det konstruerar och reproducerar berättelsen om den verklighet de lever i och att det påverkar förståelsen av yrkesrollen. Syftet är att belysa vilka versioner som framträder av hur personliga tränare talar om sin yrkesroll och kompetens. Studien är inspirerad av socialkonstruktivism har därför en diskursanalytisk ansats samt tar en utgångspunkt i professions- och kompetensteori.

Denna undersökning gjordes på grund av dagens uppmärksammande av användningen av drogen marijuana och syntetiska motsvarigheter bland ungdomar. Även den legalisering som skett i andra länder skapade ett intresse för undersökningen. En enkätstudie genomfördes bland gymnasieelever, årskurs tre i Västra Götaland. Studien hade 57 respondenter med en medelålder på 18 år, 33% kvinnor och 67% män. Studien visade på att de manliga gymnasieeleverna i undersökningen tenderade att ha en mer positiv attityd till drogen marijuana.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns något samband mellan eventuella vergensproblem och astenopiska besvär vid närarbete hos barn i årskurs 3.Metod: I studien deltog totalt 32 barn. Inledningsvis fick barnen tillsammans med föräldrarna svara på en enkät som behandlade ögonrelaterade symptom vid närarbete. Objektiv refraktion genomfördes för att sedan genomföra alla mätningar med korrektion i provbåge. Kliniska mätningar genomfördes därefter för att undersöka de eventuella vergensproblemen. Det som undersöktes var: fixationsdisparitet, fori på 40cm, fusionsvergenser på 40cm, konvergensnärpunkt (KNP) och vergensfacilitet.Resultat: Majoriteten av eleverna hade inga astenopiska besvär vid närarbete enligt enkäten.

I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som är inkonsekventa också är mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhåller sig så har dock inte undersökts empiriskt i någon nämnvärd utsträckning. Tidigare studier har visat på en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens.

Studien syftar till att undersöka sambandet mellan tonårsflickans identitet och kroppsuppfattningen. Även roller i kompisgruppen kommer att tas upp och då framförallt rollen som den tyste i gruppen. Genom en enkätstudie undersöktes 37 elever från högstadiet och 68 elever från gymnasiet. Sambandet mellan positiv personlig identitet och en normal kroppsuppfattning undersöktes. Resultatet visade att personer med positiv (M=1,20, SD=0,41) eller neutral (M=1,15,SD=0,36) personlig identitet hade en bra kroppsuppfattning medanpersoner med negativ (M=1,55, SD=0,51) personlig identitet hade en mindre bra kroppsuppfattning.

Utöver de varor en modebutik erbjuder kunden är personlig service en viktig del av erbjudandet. En ökad konkurrens mellan företag kräver att de utvecklar sig inom personlig service för att kunna skilja sig från konkurrenterna. Butikens personal bör ha rätt kompetens och vara säljinriktade för att klara av uppgiften att svara på kundens förväntningar gällande personlig service. Genom att fokusera på att leverera rätt servicekvalitet i kundens köpprocess kan lojala kunder skapas. Det är viktigt att all personal är medvetna om företagets servicepolicy då det är en grund för att kunna upprätthålla och utveckla en god servicekvalitet.

Syftet med vårt examensarbete är undersöka generella utbildningskrav på personliga assistenter. Vi vill också få en ökad förståelse för hur assistenternas arbetsförhållanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi är intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns på ämnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som är berörda av ämnet framför. För att få svar på våra frågeställningar användes en litteraturstudie och genom innehållsanalys och sekundäranalys jämför vi de olika åsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjälp av vår litteraturstudie möjlighet besvara följande frågeställningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut på personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i så fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden ut? Teorierna vi utgår ifrån är: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

Tryckkvalitet för tryck med inkjetteknik kan kvantifieras på en rad olika sätt, bland de viktigaste är färgåtergivning och skärpa. STFI InkJet Test utvärderar just dessa. Frågan är om denna mätmetod korrelerar med den visuella upplevelsen. Syftet med studien var att finna vilka samband som råder mellan tryckkvalitet som uppmäts med instrument och den subjektiva tryckkvalitet som uppfattas av det mänskliga ögat. I undersökningens första del gjordes instrumentella mätningar med STFI InkJet Test på olika typer av papper.

I Sverige finns drygt en miljon hundar, vilket ger siffran en hund i vart femte hushåll. Främsta syftet med föreliggande studie är att se vad som är den positivt verksamma kärnan i umgänget mellan människa och hund, utifrån vad hundägare subjektivt berättar. Enligt Grounded Theory analyserades sex djupintervjuer. Resultaten visar framförallt en Personlig vinst för den enskilde hundägaren i umgänget med sin hund. Den Personliga vinsten består av de sex delvinsterna Säkerhet, Kamratskap, Kunskap, Aktivitet, Socialt och Hälsa.

Personlig assistans är en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhällssystem som syftar till att tillgodose våra mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna speglar olika mänskliga behov och inskränkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nå sin fulla potential och uppleva välbefinnande är det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans är en del av samhällets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska värdena om bland annat delaktighet och självbestämmande. I detta examensarbete fokuseras på dem som får personlig assistans genom Luleå kommuns försorg, och är en kvantitativ inventering av tillfredsställelsen av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och välbefinnande.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.