Denna uppsats Àr en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjÀlp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus Àr tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman anvÀnder dialogen för att förmedla att huvudkaraktÀren blir mer och mer mÀnsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med mÄnga mÀnskliga drag: han Àr av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen mÀrks framför allt karaktÀrernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktÀren Skord tillÄts vara mer dominant nÀrmare slutet av romanen..

Purpose/Aim: We have a right to freedom of the press, but we do also have a right not to be exposed to slander, we have a right to not be insulted. A study about this rights and crimes in the swedish law.Material/Method: literature, Internet, cases, Commission of Inquiry's recommendation. A qualitative research methodMain results: There is a very strong freedom of the press in the Swedish constitution. Mostly it stands immovable. The freedom of press can be restricted in case of slander.

VÀnga mosse Àr en av de sex stora mossarna i BorÄs Stad med högsta naturvÀrde. Samtliga dessa mossar hotas av igenvÀxning av busk- och trÀdvegetation. Denna rapport presenterar en undersökning om hur VÀnga mosse vÀxer igen och vilka de troliga orsakerna kan vara.En jÀmförelse av vegetationen pÄ fem flygfoton frÄn 1955, 1964, 1983, 1996 och 2007 över VÀnga mosse genomfördes med hjÀlp av ArcGIS. DÄ flygfotona Àr uppbyggda av pixlar gick metoden ut pÄ att dela upp fotonas pixlar i tvÄ vÀrden för att sedan berÀkna hur arean av igenvÀxningen har förÀndrats över tiden. Analysen visar att VÀnga mosse har vÀxt igen med 43,5% sedan 1955 och att den Ärliga igenvÀxningen varierat avsevÀrt mellan de olika perioderna.

Svenson (2009) har visat att olycksrisker, restidsvinster ochinbromsningshastigheter i trafiken skattas med systematiska fel.Svensons studier har replikerats i denna studie för att se om de biassom tidigare upptÀckts bestÄr. Studien undersöker ocksÄ om det finnsen korrelation mellan storleken pÄ bias och resultatet pÄ subjectivenumeracy scale (SNS). Fagerlin et al. (2007) utvecklade SNS som ettverktyg för att mÀta den subjektiva upplevelsen av en personsnumeracy. I denna undersökning har SNS översatts till svenska frÄnengelska och skalegenskaperna för den svenska versionen har ocksÄundersökts.

VĂ„rt syfte Ă€r att ta reda pĂ„ mer om vad som pĂ„verkar fonders avkastning och om detta skiljer sig Ă„t i ekonomisk uppgĂ„ngs- respektive nedgĂ„ngsperiod. För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsĂ€ttningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgĂ„ngs- och en ekonomisk nedgĂ„ngsperiod. Vi har anvĂ€nt portföljvalsteori med dess ingĂ„ende variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gĂ„s igenom.

Inom de nÀrmaste Ären kommer en förÀndring att ske pÄ arbetsmarknaden p.g.a. att 1940-talets babyboom kommer att resultera i mÄnga Àldre medarbetare. Det Àr dÀrför viktigt att undersöka vad som motiverar Àldre sÄ att personalpolicys kan utformas efter deras behov sÄ att deras fulla potential kan utnyttjas. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om kompetensöverföring Àr ett sÀtt att fÄ Àldre medarbetare att kÀnna sig motiverade pÄ arbetet. Kompetensöverföring Àr viktigt för att inte kompetens ska gÄ förlorad nÀr de Àldre gÄr i pension.

It becomes more important to consider different behaviour traits in the selection for dairy cows to be suitable in the production systems of today. The purpose of this investigation was to study the genetic background to behavioural traits and the heritabilities for temperament, rank order, aggressiveness, feeding behaviour and for learning behaviour. Moreover, the genetic correlations to other traits were studied. To be included in a breeding programme a trait needs to have enough genetic variation, a moderate to high heritability or to be correlated to another measurable trait. Behaviour is a quantitative trait affected by many genes and the environment.

Att vÀcka intresse och fÄ konsumenterna att konsumera Àr idag en del i mÄnga företag. DÀr av har marknadsföringen blivit en viktig del i mÄnga företag för att pÄverka konsumenterna. Ett bra pris eller en bra produkt rÀcker inte idag för att locka och pÄverka sin mÄlgrupp. Marknadsföringen mÄste nÄ ut till sin tÀnkta mÄlgrupp för att de ska kunna se vad man erbjuder och pÄ sÄ vis fÄnga deras uppmÀrksamhet. Uppsatsens undersökning bygger pÄ en personlig intervju med syfte till att ta reda pÄ deras instÀllning till marknadsföring.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur sÀkerhetsinformation kan presenteras sÄ att operatörerna snabbt skall kunna upptÀcka och urskilja den. Olika fÀrg-kombinationer kommer att jÀmföras för att komma fram till om nÄgon kombination Àr mer effektiv för den initierande uppmÀrksamhetsprocessens visuella sökning Àn nÄgon annan kombination.Ett fÀltexperiment utfördes pÄ Ringhalsverket block 2 dÀr 24 operatörer fick köra ett testprogram som visade olika skillnader i fÀrgnyans. NÀr försökspersonen kan urskilja det specifika mÄlet pÄ testbilden trycks mellanslagstangenten ned. Det Àr reaktionstiden som mÀts frÄn det att testbilden kommer fram tills tangenten trycks ned. Det förvÀntade resultatet att de stora nyansskillnaderna var effektivare Àn de mindre fÄr inte fullt stöd ifrÄn resultatet.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital pÄ en aggregerad samhÀllsnivÄ och storleken pÄ den ekonomiska ojÀmlikheten. Borde ekonomisk policy ta hÀnsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i vÀlfÀrdssystemet? Teorier om socialt kapital frÄn sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket anvÀnds sedan för att analysera hur vÀl demokratin fungerar. Data frÄn World Values Survey, OECD och United Nations University anvÀnds för att statistiskt mÀta korrelationen mellan de tvÄ variablerna socialt kapital och ekonomisk ojÀmlikhet.

Syftet med studien var att studera hur trÀnare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. TrÀnarnas egna uppfattning av sina beteenden stÀlldes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat trÀnarebeteende, motivationsklimat, motivation och kÀnsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellanuppfattat trÀnarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades ocksÄ. TrÀnare (n = 14) besvarade LSS.

I dagslÀget finns det inget enhetligt regelverk gÀllande specifikt drogtester i den privata och offentliga sektorn. Den aktuella frÄgestÀllningen, hur skiljer sig arbetsgivarens rÀtt att drogtesta sina anstÀllda i privat respektive offentlig sektor har besvarats med hjÀlp av lagar, rÀttspraxis, förarbeten och annan litteratur. Grunden i uppsatsen Àr rÀttsfall frÄn Arbetsdomstolen och Europadomstolen eftersom lagstiftning gÀllande drogtester saknas. Fem rÀttsfall berör den privata sektorn och tvÄ rÀttsfall berör den offentliga sektorn. I samtliga fall har Arbetsdomstolen gjort en intresseavvÀgning mellan arbetsgivarens rÀtt att drogtesta sina anstÀllda och arbetstagarens rÀtt att skydda sin personliga integritet för att avgöra om arbetsgivaren har rÀtt att drogtesta sina anstÀllda med hjÀlp av arbetsledningsrÀtten.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ett heltÀckande IT-baserat DNA-register skulle kunna införas i Sverige för att fÄ acceptans av folket. För att fÄ svar pÄ min problemfrÄga anvÀnder jag mig av kvalitativ forskningsmetod. Metoden tillÀmpas i samband med olika intervjuer. Jag vÀljer ocksÄ att arbeta efter deduktiv metod eftersom jag ville studera hur verkligheten kan relateras till teorierna inom det valda Àmnet.Vidare presenteras den befintliga teorin som finns om ett DNA-register. DNA stÄr för deoxyribonucleic acid och Àr uppbyggd av celler och innehÄller information om vÄr arvsmassa.

Det har gjorts mÄnga studier kring barns sprÄkproduktion medan kunskaperna om hur och nÀr förstÄelsen utvecklas Àr mindre. Forskare Àr eniga om att förstÄelsen i stort föregÄr produktionen Àven om vissa grammatiska strukturer produceras innan barnet har en full förstÄelse för dem. Att testa sprÄkförstÄelse Àr svÄrt dÄ barnet behöver utföra nÄgon form av handling för att visa vad det förstÄr. Syftet med denna studie Àr att jÀmföra tvÄ grammatiska förstÄelsetest, Nya SIT och TROG-2, dels resultatmÀssigt och dels innehÄllsmÀssigt. Sjuttiosex fyraÄriga barn, ensprÄkiga med svenska som förstasprÄk och flersprÄkiga, testades med bÄda testen.