Utbyggnaden av vattenkraften var en viktig del av industrialiseringen i Sverige. Ett nytt skede i denna historia inleddes på 1950-talet då alltfler invändningar började resas ur naturskyddssynpunkt. Motsättningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressena kulminerade vid 1960-talets slut i striden om Vindelälven. Den kom att markera början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnadsepoken Hur avgörande denna på naturskydds- och forskningsintressen grundade motståndsopinion var för den fortsatta vattenkraftsutbyggnadens historia är inte helt lätt att avgöra. Tydligt är att vattendragen dittills hade byggts ut i den turordning som de kraftekonomiska motiven inbjudit till.

Riksintresset för kulturmiljövården syftar till att så långt som möjligt skydda mot påverkan av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövården, hävdar att grönstrukturen inom och i närheten av tätorter särskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis på bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna är något som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa områden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövården.

Bakgrund: Kaffet har sitt ursprung från ca 1500 år tillbaka i Etiopien, där det spreds vidare till Mellanöstern. Under 1600- talet välkomnades kaffet i Europa och de första kaffehusen öppnades i Venedig, London, Paris etc. Tidiga kaffehusen var centrala platser till övre klassens politiska och kulturiska spel. I Sverige inträdde kaffekulturen under 1700- talet, som i likhet med övriga Europa framförde rollen som mötesplatser för konstnärer, författare, etc. Även om antalet kaféer i Sverige har sjunkit mycket mellan 1950- 80- talen är fikandet idag mer populärare än någonsin.

Tämnaren är en slättsjö i östra Svealand där ammunition går att finna i bottensedimenten. Ammunitionen härstammar från övningar som Flygvapnet hade över sjön under 1950- och 1960-talen. Sjön är mycket grund och näringsrik och befinner sig i ett område som fortfarande påverkas starkt av landhöjningen orsakad av den senaste inlandsisens tillbakadragande. Detta innebär att Tämnaren växer igen i rask takt och beräknas vara i princip borta om ungefär 600 år. Sjön har ett skyddsvärde dels genom sin rikedom på olika fågelarter som håller till i närområdet men också ett rekreationsvärde för människor i området runt sjön.

Västerås Stad har i översiktsplan för Västerås tätort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att Västerås mål om en hållbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna är: ° Bygg staden inåt ° Blanda bostäder och verksamheter ° En ny syn på trafiken ° Stärk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen Ängsgärdet är beläget cirka en kilometer öster om Västerås centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet på 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt småhusområde.

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen.

Syftet med denna uppsats har varit att få en förståelse för vad pågående förändringar kring bilanvändning innebär för stadsplanering i västvärlden. Denna uppsats lämnar ingen lösning utan ska ses som inlägg i en pågående och högaktuell diskussion kring bilens roll i staden. För att uppnå detta syfte har en litteraturöversikt samt en intervjustudie med sju trafikplanerare från Köpenhamn, Malmö, Helsingborg och Lund genomförts. Bilen och dess normer har sedan 1950-talet präglat städer och stadsplanering. Bilism har i stor utsträckning bidragit till klimatpåverkan och urbanisering. Något som sin tur har resulterat i urbana fenomen som förtätning och stadsutglesning, påtagliga både i en global kontext och ner på nationell och lokal nivå.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur LCC-analyser i dag används vid planeringen av underhållsarbeten i tunnelbanans bergtunnlar.SL är ett aktiebolag som ägs av Stockholms Läns Landsting och ansvarar för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms län, vilken inbegriper tunnelbanan. Stockholms tunnelbana invigdes 1950 och har sedan dess byggts ut i etapper. Drygt hälften av sträckningen går i tunnlar.Ett ständigt pågående underhållsarbete av tunnlarna krävs för att säkerställa en god funktion. Ibland är även större underhållsåtgärder nödvändiga, vilka, genom exempelvis avstängning med ersättningstrafik, till större utsträckning påverkar omgivningen. Hur underhållet organiseras och planeras är av stor ekonomisk betydelse och hänger även direkt ihop med anläggningens standard.LCC-analyser resulterar i ett mått på en investerings sammanlagda ekonomiska konsekvenser under dess livstid, inkluderas gör med andra ord bland annat investerings-, drift-, och underhållskostnader.

Begreppet hållbarhet definieras som ?en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjligheter att tillfredställa sina behov?. Inom företagsvärlden blir det allt mer vanligt att hållbarhetsrapportera vilket även organisationer tagit efter. Mycket forskning har bedrivits inom hållbarhetsormrådet, dock har författarna sett att det saknas forskning kring hur mega-event ställer sig till begreppet. Detta resonemang har lett författarna till följande problemformulering: Hur har utvecklingen av hållbarhetsrapportering sett ut över tid i mega-event? Studiens teoretiska ramverk inleds med en historisk utveckling av CSR från 1950-talet fram tills idag samt hur det används i mega-event.

Efter andra världskriget var bostadsbristen stor i Sverige och standarden på de befintligabostäderna var låg. Folkmängden ökade stadigt under efterkrigsåren och trots att byggandettog fart under 1950-talet var bristen på bostäder mycket stor i början på 1960-talet. Sverigesregering fattade då ett beslut om att en miljon bostäder skulle byggas. Epoken ibostadsbyggandet fick namnet miljonprogrammet. Detta stora bestånd som byggdes underåren 1965 till 1975 kännetecknas av massproduktion och enkelhet i kantiga former.Miljonprogramsbebyggelsen valdes som utgångspunkt i detta examensarbete eftersom det ärett väldigt aktuellt ämne då många av dessa områden måste genomgå förändringar inom denärmsta åren.

Många lever idag med drömmen om ett hem vid vattnet och efterfrågan på strandtomter är stor. Tillgången av de samma är dock begränsad. Det som begränsar tillgången är strandskyddet. Skyddet har funnits i Sverige sedan 1950-talet och utvecklats ett par gånger därefter. Undersökningar i början av 2000-talet visade att det fanns brister i strandskyddsreglerna och att det många gånger tillkom bebyggelse planlöst och i strid med dessa regler.

Bakgrund: De flesta inomhusbadanläggningar är idag 30-60 år gamla och många anläggningar har stora problem med skador på både byggnader och bassänger. Skadorna är ofta så pass allvarliga att det inte längre är lönsamt att renovera utan på många platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem är det viktigt att dra lärdom av vilka skador och problem som har inträffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanläggningar tillämpas främst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att så stora brister och omfattande problem förekommer, tyder på att kunskapen är otillräcklig.

Denna uppsats tar sikte på att utreda om det existerar fri rörlighet inom EU även för aktiebolag, d.v.s. om aktiebolag fritt kan flytta sitt säte mellan olika medlemsstater utan att problem uppstår. Dessutom undersöks vad som gjorts inom EU för att harmonisera reglerna på det bolagsrättsliga området. Slutligen och som huvudsyfte för uppsatsen görs en ansats att försöka ta reda på varför den övernationella bolagsformen europabolag inte blivit någon succé bland svenska företagare sedan den infördes i oktober 2004.Beträffande den första frågan konstateras att aktiebolag inte har samma fria rörlighet som fysiska personer, trots att EGF föreskriver detta. Anledningen är att medlemsländerna tillämpar olika lagvalsprinciper som i många fall gör det omöjligt för bolag att byta nationalitet utan att först likvideras och sedan omregistreras.

Strandskyddet i Sverige har växt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrättsliga tillgången till stränderna och skapa goda levnadsförhållanden för växter och djur. Från att vara ett tillfälligt skydd på vissa områden, är det idag ett generellt skydd för områden där land och vatten möts. Våren 2009 trädde förändringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka områden som är lämpliga för detta, är kommunens översiktsplan utpekat som ett vägledande dokument.

Skedala deponi har använts som en soptipp för hushållsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 år framåt. Sedan 1974 har området använts som en deponi för slagg, slam från rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin ändrades 1993 när inte lakvatten fortsättningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprättades för lakvattenhanteringen och ett våtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.