Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Syftet med arbetet var att undersöka vad lärare som undervisar i de tidigare åren anser om att använda dans som estetisk lärprocess i barns språkutveckling samt hur lärprocessen kan genomföras i praktiken. Till grund för arbetet ligger Lgr 11 och teorier som har Koppling till dans som estetiskt lärprocess och språkutveckling. För att få svar på syftet genomfördes en intervjustudie bland sex verksamma lärare. Det resultat som har framkommit är att de intervjuade lärarna är positiva till att använda dans som estetisk lärprocess, men att det finns en viss skillnad i hur begreppet estetisk lärprocess används. Dels ses dansen som ett språkligt uttryck som främjas av användning, dels ses dansen som främjande för språkutvecklingen i tal- och skriftspråket.

Min byggnad handlar om att ge och att ta och hur olika delar av byggnaden kan motsvara varandra. Tillägget till nationalmuseum kan ses som privat och slutet, inga direkta publika funktioner finns. Eftersom man tar en del av en publik park i anspråk måste denna yta ges tillbaka på något sätt. Denna publika yta som skapas genom att den nedersta våningen grävs ner i marken samtidigt som övriga våningar lyfts upp. Detta skapar en yta som kan användas för exempelvis konstutställningar, ljusinstallationer eller bara användas som en artificiell förlängning av parken.

Denna undersökning utgår ifrån sex olika läroböcker för svenska på gymnasieskolan. Böckerna blir undersökta utifrån retorikens grundtankar, med läroplanens mål om anpassning till situation och mottagare som en grundläggande bas. Syftet har varit att granska hur och i vilken utsträckning ämnet retorik behandlas i läroböcker för svenska på gymnasieskolan.De olika läroböckerna är riktade mot yrkesförberedande- och studieförberedandeprogram, men målen som finns i läroplanen är desamma för alla program. Eftersom läroplanen ställer krav på anpassning till situation och mottagare i tal och skrift krävs det att eleverna får lära sig metoder för att anpassa. Metoder att anpassa finns i retoriken, vilket bl.a.

Vårt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, därför ligger fokus på specialpedagogik som verksamhetsfält, diskurs och som synsätt.I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det länge förts en livfull diskussion angående skolan och dess aktörer. De flesta människor har någon Koppling till skolan och därför också åsikter om verksamheten. Blivande lärare får ibland anstränga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet är det viktigt att studera debatten närmare för att se vad som skrivs och inte skrivs.Syftet med uppsatsen är att granska dagens samhällsdebatt angående skolan, företrädesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet.Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar från Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. Utifrån dessa har en textanalys gjorts med inspiration från bland annat diskursanalys men även en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen.Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet är ett oprioriterat område, istället fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfält där ordet maktkamp väger tyngre..

The union organization rate has continuously diminished since the mid 90's. The aim of this essay is to investigate non-members approach to the union. Central questions are what personal experiences the respondents have of the union and how they view the union as a phenomenon. According to previous research the main cause of the great decline in membership to LO are the increased membership fees to the union and the unemployment insurance funds (UIF) in 2007. The increased fee led to a greater accumulated cost for those who were both union- and UIF -members, which had a negative effect on the membership numbers for the union.

I början av 1990-talet debatterades värdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dåvarande borgerliga regeringen beslutade föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund. Syftet med denna studie är att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur värdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny läroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehåll. Forskningsfrågorna handlar således om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehållet och begreppet ?värdegrund? innan beslutet om den nya läroplanen antogs av Riksdagen.

Syftet med den befintliga studien var att undersöka mindfulness och dess Koppling till idrottsprestation genom att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer (klarsynthet, ältande och negativ emotionsreglering), psykologiska färdigheter (motivation, coping, emotionell kontroll och motoriska färdigheter) och prestation med utgångspunkt från Birrer, Morgan och Röthlin?s (2012) modell. Som underlag för studienanvändes en enkät som sammanlagt 242 idrottare besvarade. Medelåldern var 18,42 år (SD=0,26) varav 69 kvinnor och 172 män. Korrelationsanalyser och regressionsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan dispositionell mindfulness,  påverkansmekanismer och psykologiska färdigheter.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att beskriva arbetet och organisationen kring tre utvecklingsbolag på Gotland. Utvecklingsbolagen har uppstått som en motrörelse mot avbefolkning och nedläggning av företag på landsbygden. Människorna i den geografiska avgränsningen jag undersökt har tagit problemet i egna händer och startat lokala utvecklingsbolag där lokalbefolkningen köper aktier och är på så sätt med och bidrar till utveckling på landsbygden. Bolagens syfte är att investera i projekt och verksamheter som de anser gynnar ortens möjligheter att vara en attraktiv plats att bo och verka i. Med hjälp av tre begrepp, samhällsentreprenörskap, organisation och nätverk, tillsammans med insamlad empiri beskrivs och exemplifieras bolagens organisering och arbete. Bolagen arbetar på ett unikt sätt med tre viktiga begränsningar inskrivna i bolagsordningen, begränsad rösträtt, begränsad aktieutdelning och strikt hembudsklausul. Det aktieägarna får ut av att äga aktier är inte möjligheten till vinstutdelning på aktier, istället är det en möjlighet att vara med och finansiera investeringar i den lokala orten.

I dagens snabbt förändrade och konkurrerande samhälle intar relationsmarknadsföring en central roll i företagens affärsverksamhet. Då relationsmarknadsföring innebär att vårda samt bibehålla befintliga kundrelationer, har detta bidragit till ett större engagemang bland företagen för att skapa värde åt kunden samt uppnå kundlojalitet. Följande problemformulering har ställts:Hur kan företag vårda sina befintliga kundrelationer?Studiens syfte är att undersöka hur företag kan vårda befintliga kundrelationer och därigenom uppnå ökad lojalitet.Den teoretiska referensramen baseras på en redan befintlig kundvårdsstrategi som omfattar teorier kring ett antal faktorer, vilka bidrar till att uppnå ökad lojalitet. Faktorerna är; kompetens, kommunikation, klagomålshantering, engagemang, tillit samt relationskvalité.

Denna uppsats tar en närmare titt på sångens inverkan på andraspråkinlärning och hur sånger/ramsor eventuellt påverkar inläraren i en positiv bemärkelse. Utgångspunkten är unga vuxna som har relativ kort vistelsetid i Sverige och som studerar på ett introduktionsprogram i Västerbotten. Studien, som är kvalitativ, genomfördes på en skola i Västerbotten. Informanterna arbetade djupgående med tre sånger och tre ramsor. Arbetet skedde framförallt på lektionerna i svenska som andraspråk (sva) men även på musiklektionerna.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur män respektive kvinnor framställs i tre svenska mattidningar: Elle Mat & Vin, Buffé samt Allt om Mat. Endast bildmaterial av redaktionell karaktär har undersökts. Detta har utförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalytisk metod, där ett egenkonstruerat kodschema använts för att analysera det valda bildmaterialet.Uppsatsen tar sitt teoretiska avstamp i genusforskning på medier, med böcker av bland andra Linda Fagerström och Maria Nilson, Gunilla Jarlbro samt Kjell Nowak och Gunnar Andrén. Utöver de teorier som framförs av dessa författare har ett antal artiklar och uppsatser som behandlar genus och matlagningsprogram varit till hjälp.Huvudfrågeställning: På vilket sätt framställs kvinnor respektive män i bildmaterialet hos tidningarna Elle Mat & Vin/Buffé/Allt om Mat?Hypoteser:-    Män kommer i framställas i professionella sammanhang i högre grad än kvinnor, där deras yrke har en tydlig Koppling till mat och matlagning. -          Kvinnor kommer i större utsträckning än män medverka i form av statist i bild- samt receptreportage.Efter genomförd analys kan uppsatsförfattaren konstatera att tidningarna till viss del reproducerar könsstereotypa bilder av kvinnor och män: kvinnorna som syns i tidningarna är fler än männen till antalet, men de förekommer klart oftare än männen inom kategorin statist i bildreportage..

Syftet med denna studie är att undersöka fem gymnasielärares tankar om och arbete med sin litteraturundervisning. Genom en kvalitativ intervjuundersökning av min urvalsgrupp har jag försökt ta reda på hur lärarnas mål med litteraturundervisningen förhåller sig jämfört med nu gällande ämnesplaner i svenska, hur de arbetar för att nå sina mål med litteraturundervisningen, hur de upplever elevernas inställning till och delaktighet i litteraturundervisningen och vad positiv eller negativ inställning och delaktighet kan bero på samt om det finns en medveten Koppling mellan forskning om litteraturundervisning och lärarnas arbetssätt. Undersökningens resultat visar att lärarnas mål med litteraturundervisningen är präglade av gällande styrdokument och att den läsarorienterade forskningen påverkar lärarnas arbetssätt. Elevernas inställning till och delaktighet i litteraturundervisningen upplevs som mycket blandad och positiv eller negativ inställning och delaktighet beror enligt lärarna till största del på vilka läserfarenheter eleverna bär med sig sedan tidigare skolår samt hur läskulturen ser ut i hemmet. Den mer medvetna Kopplingen mellan forskning om litteraturundervisning och lärarnas arbetssätt var dock inte så tydlig.

Arbetets problemformulering tar fasta på att Florida (2002) beskriver vad den kreativa klassen är, hur den arbetar, hur den underhåller sig och hur den skapar nya kreativa mötesplatser. Han talar dock inte så mycket om hur den kreativa klassen reser och turistar. Denna studie kan bidra med kunskap till personer som verkar inom turismbranschen och vill uppfylla de önskningar som människor ur den kreativa klassen har. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för vad människor som jag bedömer tillhör den så kallade kreativa klassen upplever som meningsfullt i det resande som kan betraktas som turism. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex personer som passade in på Floridas (Ibid.) definition av den kreativa klassen intervjuades.