Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Syftet med studien Àr att finna en allmÀn definition för begreppet utÄtagerande, finna möjliga: orsaker till utÄtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utÄtagerande barn i förskolan samt se om det finns nÄgon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger pÄ fem intervjuer gjorda med förskolelÀrare. I studien definierades utÄtagerande barn som impulsiva med svÄrigheter att kontrollera sitt agerande, lÀtt att blir arga, agerar pÄ ett negativt sÀtt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utÄtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvÄrdnadspersonen/omvÄrdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förvÀntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utÄtagerande barn i frÀmst handlar om förebyggande arbetsmetoder.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

The energy consumption in the sectors of residential and public buildings is 40 % of the total energy consumption in Sweden. The main part, 85 %, of the energy use in these sectors is for operation of the buildings. The rest is used in the building process. When energy-efficiency measures are taken the energy use during the operation time decreases and the fraction of energy consumption during the building time increases. This project is carried out in cooperation with JM AB and concerns the energy use during the building time of production of blocks of flats at the building site.The main part of the electricity that is used during the production of apartment buildings goes into the heating of portacabins and illumination of the building during the construction phase.

I dagens samhÀlle Àr barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hÀlsoproblem hos mÄnga unga. Vi har valt att titta pÄ hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk trÀning i skolan, och om alla barn fÄr möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill Àven se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlÀrning.Undersökningen vi har gjort bygger pÄ intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlÀrning, dÄ detta pÄverkar barnens koncentration. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utstrÀckning pÄ de olika skolorna..

Visualisering Ă€r en ofta förekommande metod som anvĂ€nds vid utveckling av en ny produkt för att redan i ett tidigt stadium kunna visa den fĂ€rdiga produkten i form av en prototyp eller annan digital ritning. Det Ă€r dock inte lika vanligt att visualisera sjĂ€lva utvecklingen av produkten eller vilken fas den befinner sig i, vilket kan leda till osĂ€kerhet inom utvecklingsgruppen och ge det fortsatta arbetet av produkten en tvetydig bild. Projektgrupperna pĂ„ företaget CGI Östersund jobbar enligt den agila systemutvecklingsmetoden Scrum dĂ€r arbetet delas upp i olika delleveranser och Ă€renden, vilket gör det möjligt att visualisera utvecklingsprocessen. Den hĂ€r undersökningen har studerat Scrum-metoden ytterligare och dĂ€refter tagit fram ett visualiseringsverktyg bestĂ„ende av en REST-webbtjĂ€nst i Java och en webbklient som hĂ€mtar information frĂ„n ett Ă€rendehanteringssystem, JIRA, som företaget anvĂ€nder sig av. Informationen presenteras sedan i form av olika grafer beroende pĂ„ vad som skall visualiseras.

PÄ Tekniska högskolan i Jönköping pÄgÄr stÀndigt projekt. Speciellt Àr bland annat projektarbete pÄ MP ? Produktutveckling och Design vid Maskinteknik avdelningen, dÀr olika designprojekt Àger rum. En del har Àven fÄtt riksdiplom.Syftet med detta examensarbete Àr att öka samarbetet mellan skolan och nÀringslivet, och förbÀttra förbindelsen mellan projektarbete, fadderföretag och Ingenjörsmetodik.Det finns tre moment som handlar om koppling mellan företag, projektarbete och kurs Ingenjörsmetodik. Det övergripande mÄlet Àr att kartlÀgga hur projektarbete i undervisningsform har fungerat i nulÀge och upplysa om förbÀttrings möjligheter.Undersökningen som har gjorts Àr bl.a.

MÄl: En god hÀlsa innebÀr att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, sÄ som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. MÄlet med studien Àr att undersöka om det finns en koppling mellan en nÀringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmÄga i skolan. Prestationen mÀtt i studieresultat. Metod: Studien Àr baserad pÄ en empirisk, kvantitativ enkÀtundersökning med fasta svarsalternativ.

Det finns en klar koppling mellan traditionell och politisk markandsföring, det Àr samma mekanismer som pÄverkar bÄde köpare och vÀljare. Modellen som uppsatsen presenterar ger en struktur för hur politiker kan arbeta med att planera sina per-sonvalskampanjer utifrÄn svenska förhÄllanden..

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det finns nÄgon skillnad i prestation beroende pÄ om rekryteringstestet har en koppling mellan test och arbetsuppgifter och nÀr denna koppling saknas. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan en persons prestation och dennes uppfattning om testet. För att undersöka detta gjordes en enkÀtstudie. En enkÀt konstruerades som bestod av tre delar; den första delen beskrev ett rekryteringsscenario som deltagaren ombads sÀtta sig in i, den andra delen bestod av ett kognitivt test och den avslutande delen bestod av frÄgor angÄende hur rÀttvist deltagaren uppfattade testet. Resultatet visade att det inte fanns nÄgon skillnad i prestation beroende pÄ vilket scenario man tilldelats.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikativa fÀrdigheter i tvÄ lÀromedel för moderna sprÄk i skolÄr 9, ett i franska och ett i tyska. Metoden som vi anvÀnder Àr alltsÄ en komparativ textundersökning av tvÄ brukstexter. För att nÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi format vÄra egna variabler med förankring i aktuell sprÄkinlÀrningsforskning som utgÄngspunkt för vÄr textanalys. Resultaten visar att det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikation i bÄda lÀromedlen, men att övningarna i för stor utstrÀckning Àr inriktade pÄ styrning och reproduktion. BÄda lÀromedlen följer aktuell forskning kring sprÄkinlÀrning, men det i franska tenderar i nÄgot större utstrÀckning att anvÀnda mÄlsprÄket som arbetssprÄk samt tillÀmpar ett induktivt arbetssÀtt för grammatikinlÀrning. Detta Àr mindre tydligt i lÀromedlet i tyska som arbetar deduktivt och kontrastivt samt med svenska som arbetssprÄk.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken pĂ„verkan dynamisk musik har pĂ„ narrativet i ett datorspel. Den transdiegetiska musiktypen dynamisk musik har jĂ€mförts med den ickediegetiska musiktypen statisk musik i ett action- science fictionspel för att se vilka skillnader de har pĂ„ spelarens upplevelse av narrativet. Åtta testpersoner har fĂ„tt spelat tvĂ„ spelversioner med de olika typerna musik och sedan intervjuats om deras upplevelse. Resultatet har visat tendenser pĂ„ att det finns ett samband mellan dynamisk musik och spelarens upplevelser av specifika hĂ€ndelser. Skillnaden mellan dynamisk musik och statisk musik har visat sig vara att den dynamiska musiken har en möjlighet att representera en hĂ€ndelse i ett specifikt ögonblick vilket inte Ă€r möjligt med statisk musik.

I dagens samhÀlle Àr barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hÀlsoproblem hos mÄnga unga. Vi har valt att titta pÄ hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk trÀning i skolan, och om alla barn fÄr möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill Àven se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlÀrning.Undersökningen vi har gjort bygger pÄ intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlÀrning, dÄ detta pÄverkar barnens koncentration. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utstrÀckning pÄ de olika skolorna..

Hur kan jag motverka genusnormer och stereotypa bilder av manligt och kvinnligt i mina illustrationer? Jag har tecknat fiktiva portrÀtt av barn som stÄr utanför den normativa bilden av genus och jag har Àven undersökt femininitet genom att teckna mÀn. I portrÀtten har jag laborerat med hur smÄ och stora nyanser kan Àndra hur vi lÀser karaktÀren och bilden.