Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Examensarbetet är utfört hos Aaro Systems AB, som säljer ett datasystem som hanterar bokslut, redovisning och konsolidering av ekonomisk data för koncerner. En del av detta system är ett web-gränssnitt där man kan generera och manipulera ekonomiska rapporter. Min uppgift var till en början att undersöka hur detta gränssnitt kunde anpassas för att visas på mobila enheter. Det visade sig dock fungera bättre än väntat utan några störremodifikationer så efter en vecka omdefinierade vi min uppgift till att utveckla ett övervakningssystem för kundernas applikationsservrar. Varje kund hos Aaro kör sin egen applikationsserver på plats.

The Swedish security policy has changed from stressing neutrality to embrace co-operation within the EU and other organisations. New threats like terrorism, boarder-crossing criminality and natural disasters require new ways to deal with this type of problems to protect the society. Since the beginning of 21st century the high Russian economic growth has made it possible for the country to play an increasingly role as a superpower on the international political stage. In the same time the democratic development has been replaced by an autocratic rule which has obstructed the Russian- European relations. From a Swedish security policy view the Russian political development is of importance and the picture of Russian as a threat has changed from 1996 to 2008/09.

SAMMANFATTNINGSyfte: Uppsatsens syfte var att undersöka om det fanns några samband mellan ålder, iso-BMI, upplevt problem av övervikten och motivation till förändring hos barnen som behandlas på överviktsenheten för barn och ungdom. Metod: Designen var en tvärsnittstudie med kvantitativ ansats och materialet är delar av de anamnesformulär som barnen fyllt i inför nybesöket på överviktsenheten samt iso-BMI från sjukhusjournaler. Statistiska analyser gjordes i SPSS. I studien ingick 118 barn; 54 flickor och 64 pojkar.                                                                   Resultat: Studien visade att 94,4 % av flickorna och 76,6% av pojkarna upplevde att deras övervikt var ett problem.

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att utröna om de fanns eventuella för eller nackdelar med att vara tatuerad ur en sjömans perspektiv. Vi ville se om och i så fall hur synen angående sjöfolk och tatueringar förändrats över tid.Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och induktiv ansats som metod. Alla de fem intervjuade har anknytning till sjölivet och samtliga är tatuerade. Tre av de fem är från den äldre generationen och en av de fem jobbar som tatuerare.Vi noterade en väldigt stark koppling mellan sjömansyrket och tatueringar, dock starkare förr än nu. Det är också väldigt tydligt att det skett en enorm förändring på hur tatueringar tas emot i samhället idag.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I vår undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nätverken och invandrares situation på arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nätverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivå för svenska invandrare. Vår uppfattning är att det inte bara är viktigt att individerna är i arbetskraften utan att det även är av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vår studie på en modell som har matchningen mellan utbildningsnivå och yrkesnivå som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus när det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nätverk.

Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

This report will examine various solar energy technologies in order to decide if they could be applied in the Royal Seaport. The Royal Seaport is a Swedish urban district under development in Stockholm, with the goal of becoming a sustainable district. Two main techniques, solar collectors and solar cells, including sub-categories, are addressed in this report. Another sub-category, a hybrid system, will also be mentioned. The main difference between solar collectors and solar cells is the type of energy produced by the system.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

En analys av Svenska Afghanistankommitténs tidskrift Afghanistan-nytt under åren då Sovjet ockuperade Afghanistan 1980-89. Syftet är då att med Afghanistan-nytt som utgångspunkt söka svar i frågorna om vilken bild kommittén ville förmedla till de svenska läsarna om utvecklingen i Afghanistan och det egna solidaritetsarbetet? Teorin diskuteras utifrån aktörerna bakom Afghanistan-nytt och deras koppling till maoismen. Resultatet av undersökningen påvisar att aktörerna bakom tidskriften gett sitt stöd till motståndsrörelsen i Afghanistan (Mujaheddin) som man benämner som frihetskämpar. Flera av redaktionsmedlemmarna var maoister som varit aktiva i bland annat FNL-rörelsen tidigare. De använde Afghanistan-nytt för att styra egna politiska agendor.

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..