Sökresultat:
576 Uppsatser om Kooperativt lärande - Sida 9 av 39
SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare
Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa
arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess
beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens
olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en
sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en
lyckad rekrytering.
Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att
man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation
sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande.
Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa
intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.
Koordination? -FULLT! 5 platser (11.45) kollat med TuristbyrÄn
Uppsatsen behandlar hur tvÄ organisationer samarbetar och koordinerar deras kooperativa arbete med hjÀlp av en artefakt. De tvÄ organisationerna Àr Marinmuseum och TuristbyrÄn dÀr deras kooperativa arbete handlar om att skapa guidade turer tillsammans. Vi har jobbat mot mÄlgruppernas mÄlsÀttningar, behov och krav för att hitta det ultimata stödet för deras verksamhet. Syftet Àr att förmedla förstÄelse för hur organisationerna idag anvÀnder artefakten i deras gemensamma arbete, baserat pÄ intervjuer och observationer. HuvudfrÄgorna i vÄr studie har varit: Hur kan vi som utvecklare kan stödja de tvÄ olika organisationernas samarbetsmöjligheter och förbÀttra koordinationen i det fall dÄ de anvÀnder denna artefakt, deras pappersbaserade bokningslista som primÀr informationsplats? Hur kan denna artefakt ersÀttas utan att tappa dess koordinations och interaktions förmÄgor samt flexibilitet? Studien har visat att den pappersbaserade artefakten, deras bokningslista, innefattar mÄnga positiva egenskaper som vid digitalisering mÄste tas hÀnsyn till.
Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt
Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.
Operationssjuksk?terskors och kirurgers erfarenheter och upplevelser av intraoperativ kommunikation
Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.
Hur blir en valnöt en skalnöt : SprÄkliga processer i kreativt skrivande med ungdomar
I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.
?Eleven? - En Foucauldiansk-inspirerad diskursanalys av l?roplanens formuleringar ?ver tid med fokus p? elever i behov av extra anpassningar i skolan och p? fritidshemmet.
Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra
anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien
?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov
av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r
diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.
?H?LSA BETYDER ATT MAN FINNS I ETT SOCIALT SAMMANHANG? En kvalitativ intervjustudie om pensionerade m?ns upplevelse av vardagens aktiviteter och social tillh?righet ur ett h?lsoperspektiv
Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta
bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra
risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar
m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och
becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.
Fö?rskolans inomhusmiljö? i relation till barns lÀ?rande : En studie om pedagogers arbetssÀ?tt pÄ tvÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor
Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.
Operationssjuksk?terskans erfarenheter av att kommunicera med operationsteamet
Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom
h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det
interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i
teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en
psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet
?ka.
Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?
Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer.
Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.
Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning
Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar
kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi
ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av
konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor
G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas
mobilitet negativt.
Koordination? -FULLT! 5 platser (11.45) kollat med TuristbyrÄn
Uppsatsen behandlar hur tvÄ organisationer samarbetar och koordinerar deras
kooperativa arbete med hjÀlp av en artefakt. De tvÄ organisationerna Àr
Marinmuseum och TuristbyrÄn dÀr deras kooperativa arbete handlar om att skapa
guidade turer tillsammans. Vi har jobbat mot mÄlgruppernas mÄlsÀttningar, behov
och krav för att hitta det ultimata stödet för deras verksamhet. Syftet Àr att
förmedla förstÄelse för hur organisationerna idag anvÀnder artefakten i deras
gemensamma arbete, baserat pÄ intervjuer och observationer.
HuvudfrÄgorna i vÄr studie har varit: Hur kan vi som utvecklare kan stödja de
tvÄ olika organisationernas samarbetsmöjligheter och förbÀttra koordinationen i
det fall dÄ de anvÀnder denna artefakt, deras pappersbaserade bokningslista som
primÀr informationsplats? Hur kan denna artefakt ersÀttas utan att tappa dess
koordinations och interaktions förmÄgor samt flexibilitet?
Studien har visat att den pappersbaserade artefakten, deras bokningslista,
innefattar mÄnga positiva egenskaper som vid digitalisering mÄste tas hÀnsyn
till.
Marknadsunderso?kningar inom den svenska varuma?rkesra?tten : om utformning och genomfo?rande fo?r acceptans som bevismedel i registreringsa?renden
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.
Tillsammans Àr man smartare : Hur lÀrare pÄ högstadiet arbetar med att utveckla elevers samarbetsförmÄga
I denna studie undersöks hur sex lÀrare i svenska pÄ högstadiet arbetar med att utveckla elevers samarbetsförmÄga. DÄ denna förmÄga inte betygsÀtts men poÀngteras som viktig i lÀroplanerna Àr det av vikt att se hur arbetet med förmÄgan fortgÄr. Resultaten har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuer. De har sedan analyserats med hjÀlp av Meads responsteori samt Lewins fÀlt- och kanalteori. I resultatet framkommer att lÀrarna anser ett givande och tagande, samt en förstÄelse för att flera Àr smartare Àn en, som viktiga aspekter av samarbete.
Att improvisera kontrapunkt i renÀssansstil
Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .