Studentorganisationen Värmlands nation i Uppsala genomdrev under våren och sommaren 2006 ett konceptbyte på sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett självständigt projekt drivet av projektanställda nationsmedlemmar. Den här uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har påverkat projektarbetet. Detta görs främst genom intervjuer med berörda individer inom både nationen och projektet. Uppsatsen utgår från organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé.Värmlands nations organisationsform kännetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att många olika individers diversifierade insatser resulterar i en mångfasetterad och stundtals svåröverblickbar helhet.

Hur företag hanterar och överför kunskap inom organisationer hävdar flertalet forskare är en av de mest vitala aspekterna för företags konkurrenskraft. Något forskningen kring kunskapsöverföring i en stor utsträckning förbiser är hur denna överföring påverkas av organisationsstrukturen. I den här uppsatsen granskas, genom en fallstudie, hur kunskapsöverföring inom organisationer påverkas av en decentraliserad organisationsstruktur. I följande studie har det genomförts intervjuer med ansvariga för kunskapsöverföring på fallföretaget och ur dessa har det framkommit att överföringen upplevs som bristfällig. Det framkommer av studien en situation där decentralisering fungerar som en barriär för kunskapsöverföring genom ett ökat resultatansvar och autonomi för lägre enheter.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur anställda i servicesektorn uppfattar och värderar strukturen hos de organisationer som de är yrkesverksamma i. Vi har intervjuat fyra personer som arbetar inom olika organisationer. Alla personer är yrkesverksamma i ett servicerelaterat yrke. Vi redogör för olika organisationsteorier och söker finna vilken teori som de anställda anser att de arbetar i. Vi beskriver även organisationen över tid där vi berättar om organisationens olika mål.

Syfte:Syftet är att analysera och beskriva styrsystemets användbarhet utifrån vald organisationsstruktur i ett decentraliserat företag. Problem:Eftersom strategin utgör en grundtanke som ska förena och skapa en gemensam riktning för individer eller organisationer är det en central del av en chefs roll att sträva mot att skapa framgångsrika strategier och att implementera dessa. Enligt forskning kommer företagens diversifieringsstrategier leda till att de decentraliseras och organiserar sig efter divisioner. En decentraliserad, divisionaliserad organisationsstruktur har fördelar men också nackdelar. Eftersom organisationsstrukturen och styrsystemet ska samverka ställer strukturen krav på styrsystemet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur IT-företaget JMB gått tillväga för att implementera sin strategi samt att undersöka vilka faktorer som har varit viktiga för JMB:s strategiimplementering.Avgränsningar: Vi har i studien avgränsat oss till ett fallföretag vilket innebär att strategiimplementering och faktorer i andra företag har inte beaktas. Vi har även avstått ifrån att fördjupa oss i utvärdering och uppföljning av strategin.Metod: En fallstudie har genomförts på ett IT-företag, där vi har genomfört intervjuer på tre olika nivåer i organisationen. Utifrån den konceptuella modellen har det empiriska och teoretiska materialet analyserats.Resultat, slutsatser: Svaret på frågeställningen är att JMB implementerar sin strategi genom att arbeta i en decentraliserad organisationsstruktur där företagets olika affärsområden får arbeta självständigt efter målstyrning samt ?empowerment?. Viktiga övergripande faktorer är organisationsstruktur och inflytande, ledarskap, organisationskultur, samt strategisk kontroll och förändring..

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet är en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnå ett eller flera strategiska mål. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning är ett verktyg som tillämpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillämpa ansvarsredovisningens egenskaper på korrekt sätt. Syftet med studien är att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen.

Uppsatsen behandlar hur ledarskapet påverkas då företaget övergår från traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning. Utifrån syftet formulerades tre hypoteser, vilka är följande:Hypotes ett: Ledarskapet är anpassade till ekonomistyrningen, då denna används som ett styrverktyg för att nå företagets mål. Då styrningen närmar sig den moderna verksamhetsstyrnignen, blir ledarskapet en integrerad del i styrningen och en mjukare ledarskapsstil formas. Hypotes två: Kraven på ledaren ökar genom att den moderna verksamhetsstyrningen genererar ett behov av ett helhetsperpektiv - det krävs en strategisk överblick samt att den ekonomiska styrningen balanseras med ett medarbetarperspektiv.Hypotes tre: Ledarskap är integrerat med övriga styrmedel, då det påverkas och kräver förändring i takt med att de andra delarna - strategi, organisationsstruktur och styrsystem - ändras..

Debatten om Region Skånes budget har väckt en del funderingar hos oss. Vi undrar vad det kan bero på när kostnader tillåts skena iväg till den grad att budgetunderskott uppstår. Kan den uppstådda situationen förklaras med budgetprocessen i sig eller de aktörer som finns i organisationen, eller är Region Skånes organisationsstruktur orsaken. Med aktörer avser vi individer och grupper av individer i organisationen som deltar i den dagliga verksamheten och som antingen påverkar eller påverkas av budgetbeslut. När det talas om organisation eller organisationsstruktur åsyftas karakteristika för offentliga organisationer.

En väl fungerande bostadsmarknad är avgörande för ett samhälles utveckling och välfärd. Den stora bostadsbristen i Stockholm, och då särskilt bristen på hyresrätter, har därför länge varit ett omdiskuterat problem. Nästan samtliga av Stockholms kommuner uppgav år 2011 att det råder brist på hyresrätter, ett resultat av minskat byggande i kombination med en hög grad ombildningar till bostadsrätter. Följdproblemen visar sig bland annat i form av svarta marknader för hyreskontrakt, långa kötider samt svårigheter för ungdomar att göra entré på bostadsmarknaden.Denna uppsats fokuserar på alternativa upplåtelseformer och deras möjlighet att komplettera hyresrätten på Stockholms bostadsmarknad, samt deras inverkan på de problem som följer med bristen på hyresrätter. De alternativa upplåtelseformer som studeras närmare är kooperativ hyresrätt samt den nya formen andelsägarlägenhet.

Uppsatsen behandlar olika aspekter inom integrationsprocessen vid företagsförvärv. Företagsförvärv är synnerligen vanligt förekommande i Sverige idag och inte minst i IT-branschen. Genom denna fallstudie av två förvärv inom IT-branschen ges en överblick över vilka fallgropar och problem som kan finnas med de mjuka aspekterna i en integrationsprocess. Denna magisteruppsats är en kvalitativ studie av integrationsprocessen inom områdena Organisationsstruktur, styrning och ledarskap, Kommunikation, Kulturskillnader samt Kompetensförsörjning. Undersökningen har genomförts genom intervjuer och enkäter vid två IT-företag, Alfa och Beta (dessa företag samt respondenterna är anonyma).

Äldre utgör en befolkningsgrupp som ökar till antalet för varje dag som går och de kommer även i en allt större utsträckning i kontakt med olika typer av tekniska lösningar. Teknologin införlivas i allt fler delar av våra liv och förändrar inte bara hur människan utför sina arbetsuppgifter och kommunicerar, utan även hur hälso- och sjukvård levereras. I studien har det även framkommit att de äldre införskaffar datorer och Internet enbart för att de ska kunna söka information om hälso- och sjukvård. Dessvärre är det inte alltid som denna användargrupp kan ta del av informationen, till följd av att många av de webbplatser som tillhandahåller information om hälso- och sjukvårdsfrågor inte är användbara. Därför har det blivit allt viktigare att förstå hur användargränssnittet hos dessa tekniska lösningar ska utformas på bästa sätt, så att även de äldre finner lösningarna användbara.Utifrån denna bakgrund har ett syfte för denna uppsats utkristalliserats.

Internkommunikation är en konstant del i varje organisation eftersom alla människor på något sätt kommunicerar. Forskning har visat att internkommunikation på många sätt kan öka en organisationens lönsamhet, förutsatt att den är väl fungerande och inkluderar alla anställda. Tydliga instruktioner och direktiv för alla delaktiga parter är två grundförutsättningar. Dessa anvisningar och förtydliganden kallas meta-kommunikation. Mitt syfte har varit att undersöka hur sådan kommunikation hanteras i en platt organisationsstruktur utan tydliga chefspositioner, vilket leder till oklarhet gällande vem som ska ge dessa direktiv. En instrumentell fallstudie där syftet är att granska en specifik händelse eller organisation utfördes med bostadsbolaget KBAB som undersökningsobjekt.

Syfte: kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen. Samtidigt är social ekonomi bäst på socialt ansvar med en hög tillväxt inom Europa. Hållbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. Därför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien är alltså att undersöka och jämföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mått för att mäta de sociala målen används och vilka fördelar och nackdelar har dessa.Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt (och en induktiv ansats) har använts för att utföra studien.

Den utveckling som skett under 1990-talet är att gå från att ha sett människan som ett utbytbart kugghjul till att nu använda människan som sitt främsta konkurrensmedel. Personalutveckling är idag ett väldebatterat begrepp i media, och det tillämpas inom de flesta företagen. Personalutveckling kan ske på många olika sätt, t.ex. genom utbildning, teambildning, information, kommunikation och feedback. Men kan organisationsuppbyggnaden ha någon inverkan på personalutvecklingen? Tre fastighetsföretag, med olika ägandeformer och fastighetsbestånd, har intervjuats för denna uppsats; HSB, MKB och Fastighets AB Briggen.