Ett relativt nytt område inom datavetenskap är överföring av information med stöd av telekommunikation. Denna teknologi har bidragit till ökad frihet eftersom att man inte längre är lika tids- och platsberoende. Anställda som utför sitt arbete ute på fältet och samtidigt behöver komma åt information kan dra fördelar av denna teknologi. Vi har genomfört en fallstudie på två kommuners hemtjänstgrupper där vi undersöker om informationshantering med mobila enheter har medfört några kooperativa förbättringar i arbetet. Uppsatsen belyser även datateknologins betydelse för individen och gruppen samt en generell beskrivning av den trådlösa tekniken.

INTRODUKTION OCH SYFTE: Tidigare studier av Kooperation och ortodonti har visat att ett av de bästa sätten att öka patienternas Kooperation är genom att övervaka användningstiden och påminna patienten om att använda sin apparatur. Den här pilotstudiens syfte var att undersöka om någon utav två olika typer av påminnelser objektivt ökar användningstiden vid behandling med avtagbar apparatur eller inte. MATERIAL OCH METOD: 18 patienter i åldrarna 9-14 års ålder från en patientpopulation som behandlades vid avdelningen för Ortodonti, Odontologiska Fakulteten på Malmö Högskola, deltog i studien. Patienterna hade olika typer av bettavvikelser som gjorde dem behandlingsbara med antingen van Beek eller expansionsplåt. Patienterna placerades slumpmässigt in i en av tre grupper, alarm, kalender eller kontrollgrupp. Användningstid registrerades objektivt med en TheraMon®-timermodul som placerades inuti den ortodontiska apparaturens akrylbas. RESULTAT: Alarm-gruppen hade högst genomsnittlig användningstid.

Det importeras hjortkött till Sverige till ett värde av ca 135 miljoner SEK om året. Merparten kommer från Nya Zeeland. Köttet säljs främst till restauranger via grossister. Den svenska hjortnäringen består av ca 400 hägn av varierande storlek med en mycket heterogen grupp av uppfödare. Det finns stora skillnader mellan de svenska och de nyzeeländska uppfödarnas mål med sin verksamhet. De flesta svenska uppfödare sköter hela värdekedjan själva, medan den nyzeeländska näringen till stor del samordnas genom stora traditionellt organiserade kooperativa företag. Denna studie syftar till att undersöka vilka organisationsformer, som vore lämpliga att implementera i den svenska hjortnäringen utifrån lärdomar hämtade från Nya Zeeland.

Uppsatsen behandlar den finansiella redovisningen av avsättningar för avhjälpande av förorenings­skador. Syftet är att undersöka hur ägarkoncentrationen hänger samman med den grad av informationspublicering företag har valt kring dessa avsättningar. I studien undersöks 44 företag inom olika branscher och med olika ägandeformer. I jämförelsen mellan samtliga fallföretag konstaterar vi att det finns ett samband mellan låg ägar­­kon­centration och hög grad av informations­publicering. Vi diskuterar också hur graden av vinstsyfte kan påverka graden av informations­publicering.

Farmers Cooperative has in recent years developed from national markets to cross-border, international, collaborations. One example is the merger between the Swedish dairy company Arla and Danish MD Foods, where the companies collectively are sought to reduce transaction costs and thus improve efficiency. The Swedish market for commodities (fertilizers and pesticides) in agriculture has for many years been dominated by a few large players, with little opportunity for grain associations and local grain companies to offer their customers a varied range of commodities with a competitive pricing.To change this state, a majority of Swedish and Danish grain associations and local grain companies have established a trans-national cooperation. Through the establishment of the organization DLA Agro, they offer their customers a good variety of products with competitive prices. This study investigates thus according to the theory of cooperative models to what extent and how the DLA Agro helps to create benefits for the Swedish member companies.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjälp avfrågeställningar angående hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nätverk. Undersökningen baserar sig på källmaterial från Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs läns hushållningssällskap. Resultatet av undersökningen är att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den Kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad på enregelorienterad tolkning av Kooperationsprinciperna och rörelseideologin på envärdeorienterad tolkning av desamma.

Syftet var att utifrån ett demokratiperspektiv analysera och utvärdera medlemsinflytandeti praktiken inom Konsumentföreningen Svea. Primärdata har insamlats genom entotalundersökning av Uppsalas tio Coop-butiker där butikschefer och medlemssekreterareintervjuats samt enkät skickats till butiksrådsordförande.Analysen har skett utifrån Michele Michelettis modell för demokratisk revision avorganisationer, innehållande åtta valda indikatorer som nämns i följande slutsatser: KtfSveas butiksnivå fungerar väl med avseende på medlemsdeltagande , resurs- ochgenomförandekontroll . Tolerans och lyhördhet samt organisationensbeslutsförmåga fungerar väl enligt studiens resultat men vi betvivlar tillförlitligheten.Tre indikatorer fungerar inte tillfredsställande. Brister i kontroll över dagordningenleder till försvagat medlemsinflytande. Även intern debatt och jämlikhet i beslutfungerar mindre bra och skulle kunna förbättras genom en översyn och förnyelse blandförtroendevalda..

Framgång framstår i många sammanhang att involvera vinst och lönsamhet. Utgår lönsamhet ur resonemanget kring begreppet vilka värden kvarstår då? Det här är en studie av ideella humanitära organisationer. Det centrala i studien är att visa hur dessa organisationer definierar framgång, vilka målsättningar de har samt vilken maktstruktur som existerar. Studien har genomförts med ett subjektivistiskt perspektiv och idealistisk verklighetsuppfattning följt av en rationell kunskapsuppfattning.

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur olika utvecklings- och miljöorganisationer ställer sig till den polariserade frågan om biodrivmedel som producerats i Östafrika och på vilka grunder de har tagit den ställning som de har gjort. De organisationer jag har studerat i den här uppsatsen är Kooperation utan gränser, Gröna Bilister, Svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Den här uppsatsen är en kvalitativ studie vars empiri är insamlad genom intervjuer, litteraturstudier och delvis av observationer i samband med intervjuerna. Genom att studera organisationerna genom Pierre Bourdieus begrepp fält (Broady, 1998) kan jag se vilka skillnader och likheter organisationernas kapital och strategier har fört med sig. I och med detta kan jag förklara varför organisationerna inom det biståndspolitiska sociala fältet har valt att ha olika eller lika argument och ställningstaganden för biodrivmedelsproduktionen i Östafrika. Alla organisationerna ser att det är positivt att bryta oljeberoendet. De alla diskuterar även samma områden inom frågan; markkonkurrens, höjda livsmedelspriser, markomvandling, ökade inkomster för bönder och så vidare.

Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en Kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss.

In 2007 Swedish Meats, the dominant Swedish meat-producers cooperative sold its slaughtering and processing industry. The goal of a producer cooperative structure is to create value for members through vertical integration, and to strengthen members? market position. When Swedish Meats sold the slaughtering and processing components, it ceased in some respects to serve the function of a cooperative. This is a lost opportunity for both members and non-members, because Swedish Meats as a functioning cooperative could have exploited its dominant market position to positively effect producer?s prices.

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nätverk ? en fallstudie var att ta reda på vilket ledarskap som leder till ett nätverk som främjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frågeställning för arbetet var ?Vilken inverkan har ledarskapet vid nätverksträffarna haft på de enskilda pedagogernas förmåga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt?? För att få svar på frågeställningen så har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nätverksträffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nätverk och gjort observationer samt delat ut en enkät till alla deltagare med öppna och slutna frågor.Jag kom fram till att ledarskapet och innehållet i de olika nätverken varierade och att det påverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans på olika sätt.

Denna rapport handlar om arbetet med detaljplaner på ett Samhällsbyggnadskontor. Den försöker svara på två frågor. Hur kan man designa integration av olika applikationer, medier och work practices? Är metoder från Participatory Design (PD), Etnografi och CSCW lämpliga för att utforma en sådan designprocess? I min studie har jag använt mig av dessa metoder för att studera arbetet i sin kontext på kontoret, genom situerade intervjuer och observationer. Jag höll även en designworkshop tillsammans med några medarbetare på kontoret.

During the last decade several cooperatives have struggled against many problems. Especiallyin North America several cooperatives have been forced to reconstruct, merge or have beenpurchased by other firms. There are many reasons behind these problems, but one observationmade on these cooperatives implies that they have one thing in common. The cooperatives areall very large and have a complex business structure.Lantmännen is one of the largest cooperatives in the Nordic Countries with its main office inSweden. In Nilsson et al.

Denna rapport handlar om arbetet med detaljplaner på ett Samhällsbyggnadskontor. Den försöker svara på två frågor. Hur kan man designa integration av olika applikationer, medier och work practices? Är metoder från Participatory Design (PD), Etnografi och CSCW lämpliga för att utforma en sådan designprocess? I min studie har jag använt mig av dessa metoder för att studera arbetet i sin kontext på kontoret, genom situerade intervjuer och observationer. Jag höll även en designworkshop tillsammans med några medarbetare på kontoret.