This thesis was done after a request from the county?s administrative board of VÀstmanland to provide the board with a better understanding of how green areas have changed within VÀsterÄs municipality over time.The purpose and goal of this study was thus to measure and analyze how much of the green areas within VÀsterÄs municipality that have disappeared during the past one hundred years as well as to provide a review of previous studies regarding the importance of green areas for humans as well as the biological diversity.In order to answer these questions I have in this study used a combination of a literature study, cartographic analysis as well as a time series analysis. The computer software used to do the measurements of the green areas was ArcGIS which is a geographical information system.In the cartographic and times series anlaysis measurements and analysis was made of the district map of 1911, the economic map of 1950 and the property map of 2011. The measurements show that the municipality has grown with 46,3 km2 over the last one hundred years. New neighborhoods? have emerged and the municipality has expanded.

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan ett konventionellt system med plöjning och en reducerad jordbearbetning i ett mullsÄddsystem för att försöka hitta skillnaderna i etableringsteknik och ekonomi. I bÄde det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen Àr ocksÄ att mylla ner gödsel och skörderester, samt att bekÀmpa ogrÀs och bereda en optimal sÄbÀdd. VÀxtföljden i ett mullsÄddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar sockerbetornas tillvÀxt genom en god markstruktur och tillgÄng till vÀxtnÀring, samtidigt som den minskar risken för vÀxtsjukdomar och etablering av ogrÀs. Eftersom sockerbetans rötter mÄste vÀxa pÄ djupet sÄ Àr jordstrukturen avgörande. En bra miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och nÀringsÀmnen ur jordprofilen. MullsÄdd ingÄr i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger pÄ en grund jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken. Studien har visat att valet av ett mullsÄddsystem resulterar i en nÀstintill halverad brÀnslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar. En hÄllbar ekonomi inom vÀxtodling handlar om att hÄlla odlingskostnaderna nere genom att bland annat fÄ ner maskinkostnaderna.

I januari 2009 trÀdde en gemenskapsrÀttlig förordning i kraft som reglerar tillÀmplig lag vid utomobligatoriskt skadestÄnd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II pÄverkar lagvalet vid sjörÀttliga tvister och sÀrskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat dÀr den direkta skadan uppkommer skall tillÀmpas pÄ tvisten. BestÀmmelsen innehÄller tvÄ undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmÀnt undantag för det fall det finns en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörÀttspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.

In connection with Henriksdals wastewater treatment plant (WWTP) a smaller plant is situated called Sjöstadsverket where new methods for wastewater treatment are tested and evaluated in different process lines. On one of the lines experiments with enhanced biological phosphorous removal (EBPR), have been carried out to evaluate if it is a good alternative to traditional chemical phosphorus removal. This thesis evaluates the results from the experiments conducted during fall 2005.The incoming water from Hammarby Sjöstad consists of only household wastewater, which gives a wastewater with high concentrations of nutrients and organic carbon. This is partly positive, because one of the limiting factors for effective biological phosphorus removal is the lack of easily biodegradable organic carbon. The high concentrations of ammonium and phosphorus demand a high reduction to achieve the requirements of outgoing concentration.To optimize the process experiments with different recirculations and different aeration techniques have been made.

MÄnga utövare inom hÀstsporten anvÀnder liniment bÄde före och efter hÄrd anstrÀngning. Liniment anvÀnds sÄvÀl förebyggande som i behandlande syfte av hÀstars muskler och leder vid smÀrta och svullnader. Detta arbete syftar till att studera eventuella antiinflammatoriska och analgetiska effekter av olika vÀxtextrakt som kan ingÄ i hÀstliniment. VÀxterna som tas upp i litteraturstudien Àr Kanel (Cinnamomum insulari- montanum hayata), Neem (Azadirachta indica), Pelargon (Pelargonium spp.), Ricin (Ricinus communis), Rosmarin (Rosmarinus officinalis) och Trollhassel (Hamamelis virginiana). Litteraturstudien genererade endast en studie specifik pÄ djurslaget hÀst.

Syftet med examensarbetet Àr att skapa en exempel- samling som kan anvÀndas vÀgledande och inspirerande vid omgestaltning av bostadsgÄrdar, till förmÄn för ekosystemtjÀnster. Exempelsamlingen tar Àven upp skötselaspekten, dÄ denna pÄverkar resultatet pÄ kort och lÄng sikt. Syftet Àr ocksÄ att visa pÄ och diskutera hur UtvÀrderingsverktyget för ekosystemtjÀnster, framtaget av Sweco och Riksbyggen, kan anvÀndas vid omgestaltning och om verktyget eventuellt kan anpassas till detta. Förhoppningen Àr att examensarbetet ska bidra till en ökad förstÄelse för och betydelsen av att frÀmja ekosystemtjÀnster i smÄskaliga projekt. EkosystemtjÀnster Àr de positiva effekter ekosystemen ger till mÀnniskors vÀlbefinnande. Idag förtÀtas stÀder och berövas pÄ den stadsnÀra naturen. Detta gör att den biologiska mÄngfalden hotas vilket i sin tur gör att ekosystemtjÀnster uteblir. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att pÄverka stadens utveckling mot ett mer hÄllbart samhÀlle. DÀrför Àr dessa kunskaper viktiga att ha med sig i yrkesrollen. Olika verktyg anvÀnds i dagslÀget för att utvÀrdera mark som exploateras.

MarkĂ€garnas anledningar till att Ă€ga skog kan vara mĂ„nga. Med skogsĂ€gandet kommer en del frĂ„gor och val som markĂ€garna bör ta stĂ€llning till, dĂ€ribland vilka nyttor som Ă€garen vill tillgodogöra sig? Vad Ă€r mĂ„let med skogsĂ€gandet? För att hjĂ€lpa markĂ€gare att finna skötselalternativ som stĂ€mmer med mĂ„lbilden kan konsekvensanalyser över olika handlingsalternativ utföras med ett dataprogram som heter Heureka PlanWise. De data som krĂ€vs för att utföra dessa analyser Ă€r en skogsbruksplan med skogliga data som beskriver skogstillstĂ„ndet. Detta examensarbete syftar till att med hjĂ€lp av Heureka PlanWise ta fram olika skötselstrategier som svarar mot vanliga mĂ„l som markĂ€gare har. Dessa instĂ€llningar skall kunna anvĂ€ndas av inspektorer pĂ„ Norrskog för att ta fram en skötselstrategi Ă„t markĂ€gare eller att kunna visa pĂ„ olika sĂ€tt att sköta skogen utifrĂ„n olika mĂ„l. Arbetet utgick frĂ„n fem skötselstrategier: ? BĂ€sta förvaltning av skogskapitalet ? Gynnande av biologisk mĂ„ngfald ? Öka virkesförrĂ„det ? JĂ€mn avverkningsnivĂ„ ? Öka tillvĂ€xten För att ta reda pĂ„ vilka skötselstrategier som Ă€r av intresse för Norrskogs medlemmar och hur markĂ€garna stĂ€ller sig till denna typ av konsekvensanalyser genomfördes fem djupintervjuer.

I dagens skogsbruk bedöms gallringsbehovet utifrÄn gallringsmallar som ger rekommendationer baserade pÄ avvÀgningar mellan biologisk kunskap, ekonomiska faktorer och risker. Gallringsmallarna Àr anpassade efter tÀnkta produktionsskogar och kan sÄledes vara bristfÀlliga i andra fall. DÀrför behövs en effektiv bedömningsmetod som fungerar i bÄde homogena och heterogena bestÄnd. Studier har visat att tallens (Pinus sylvestris) grönkronandel har pÄvisad effekt pÄ diametertillvÀxten och genom att uppskatta denna kan ett direkt mÄtt ligga till grund för bedömning av gallringsbehov, istÀllet för det indirekta mÄttet grundyta, som nuvarande gallringsmallar Àr utformade efter. Tanken Àr att undvika produktionsförluster genom att gallra innan grönkronan hissats upp alltför mycket.

I dag rÄder det brist pÄ död ved i Sveriges skogar. Detta pÄ grund av det intensiva skogsbruket dÀr man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock Àr det viktigt med mÄnga döda trÀd i olika nedbrytningsstadier för mÄnga skogslevande arter. Svenska skogar har fÄ urskogar dÀr naturliga avdödningsprocesser av trÀd fÄr ske och dÀrför minskar den biologiska mÄngfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog Àr tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, grÀnsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ängelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ängelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ängelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.

Svensk avfallshantering har förÀndrats mycket sedan början pÄ 1990-talet. AndelenhushÄllsavfall som deponerats har minskat medan förbrÀnning, biologisk avfallshantering ochmaterialÄtervinning har ökat sina andelar. Samtidigt har den totala mÀngden hushÄllsavfallökat. För att kunna nÄ en hÄllbar och miljömÀssigt bra förÀndring i avfallssystemet kan detvara intressant att utvÀrdera vilka miljöeffekter som uppnÄtts genom utvecklingen inomavfallsomrÄdet.Syftet med examensarbetet har varit att titta pÄ hur tvÄ olika regioner har utvecklat sinavfallshantering och studera hur utvecklingen har pÄverkat miljöpÄverkanskategorierna;vÀxthuseffekten, försurning, eutrofiering samt fotooxidantbildning. Olika scenarier för 1994,2004 och framtiden, 2014, har formulerats utifrÄn uppsatta politiska mÄl och styrmedel samtefter de studerade avfallsbolagens planer för respektives avfallshantering i framtiden.Resultaten i form av miljöpÄverkan frÄn respektive scenario fÄs och utvÀrderas med hjÀlp av Excel-applikationen WAMPS, som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och somutvecklats under arbetes gÄng.Resultaten visar att svensk avfallspolitik har styrt avfallshanteringen mot minskad pÄverkanpÄ miljön för i stort sett alla aktuella pÄverkanskategorier för de bÄda studerade regionerna,fram till 2004.

The Saami, a Nordic indigenous people scattered over four countries, has for centuries been regarded as parts of the national populations of the countries in which they live. During the 19th century saami demands for greater influence resulted en several changes, among them the founding of a Swedish Saami Council in 1993. The council became a popularly elected, representative institution with an agenda of its own, but also a public authority answerable to the government. The decision to attribute the council this twofold role was unusual and, from a certain point of view, even controversial: it makes it difficult to determine the location of the power to act in saami-related issues and the legitimacy to do so.This essay is about how the twofold role came into existence, what it leads to and how the seemingly contradictive duality is managed. It has an institutional approach with theories concerning institutions and etnicity as well as institutional change and handling of complicated and ambiguous demands.

Det övergripande syftet med min C-uppsats Àr att granska lÀrarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av sÀrskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elever i behov av sÀrskilt stöd samt fÄ en syn pÄ de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av sÀrskilt stöd kan befinna sig i.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har sex lÀrare inklusive en special lÀrare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska Äterblicken ger oss en uppfattning pÄ hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frÄgorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvÄrigheter och deras syn pÄ diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jÀmförelse med segregering diskuterades ocksÄ samt hur pedagogerna kan hjÀlpa dessa barn.Eleverna i skolan Àr olika och deras olikheter mÄste mötas med omtanke.

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgÄr att varje medborgare Àr tillförsÀkrad yttrandefrihet gentemot det allmÀnna. Yttrandefrihet innebÀr en rÀtt att i tal, skrift, bild eller pÄ annat sÀtt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Äsikter och kÀnslor, vilket Àr en grundpelare för ett demokratiskt samhÀlle och fri Äsiktsbildning. RÀttigheten Àr emellertid relativ, vilket innebÀr att den mÄste vÀgas mot andra rÀttfÀrdigade intressen och kan endast begrÀnsas om det tillÄts i grundlag.