Organisms relevant for nature conservation dont follow administrative borders. Because of this there is a need for a landscape perspective within conservation and planning, and a need for the species of interest to have legal protection. Network analysis adapted for ecological purposes has grown to become a powerful tool for studying and communicating the relationships between species dispersion and access to habitat. In this study the following question is posed: How is the Osmoderma eremita and the Pernis apivorus dispersal possibilities in the small scale cultivated landscape of BorÄs affected by exploitation in respect to a) dispersal ability, b) habitat quality, c) position of habitat patches in a network? The analysis were based on municipal and regional nature conservation data, which in due to confidentiality is not accounted for in the report by maps, coordinates, etc.

Sedan 1996 stÄr biogas för över hÀlften av den anvÀnda fordonsgasen i Sverige. Det blir sÄledes allt mer angelÀget att framstÀlla biogas. Biogasprojektet Biogas i BrÄlanda har för avsikt att framstÀlla biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.Materia frÄn en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen ÄterstÄr ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna. Uppsatsens huvudfrÄga Àr huruvida biogödseln frÄn projektet Biogas i BrÄlanda fÄr anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna.

Den biologiska studien har visat att vÀrphöns genom domesticeringen förÀndrat och anpassat sina beteenden till att leva med mÀnniskor. De har utvecklat en minskad rÀdsla för mÀnniskor och en ökad stresstÄlighet. I denna studie har höns ÄterhÀmtning efter en stressupplevelse studerats. För att se hur domesticeringen har pÄverkat ÄterhÀmtningen jÀmfördes beteenden mellan raserna White Leghorn och red junglefowl. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes för att undersöka detta var: Hur lÄng tid tar det innan höns ÄterhÀmtar sina naturliga beteenden, ej stressrelaterade, efter en stressupplevelse? Finns det nÄgra skillnader i ÄterhÀmtningen beroende av kön eller mellan raserna White Leghorn och red junglefowl? Resultatet visade inte pÄ en specifik tid för ÄterhÀmtning men pÄ att en tydlig ÄterhÀmtning förekom.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

MÀnniskans nÀringar och kulturer har orsakat landskapsförÀndringar som pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk sÄvÀl som jordbruk har dÀrutöver resulterat i stora utarmningar av den biologiska mÄngfalden pÄ jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fÄtt alltmer uppmÀrksamhet inom bland annat politik, forskning och nÀringsliv, varav somliga mÀnniskor aktivt försökt stoppa det negativa hÀndelseförloppet som manifesterat mÄnga av vÀrldens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess sÄ kallade tjÀnster för mÀnniskans sÄvÀl som andra organismers överlevnad och vÀlbefinnande erhÄller dÀrutöver mer och mer fokus i strÀvan mot miljövÀnligare alternativ för storskalig odling. I sökandet efter mer ekologiskt sunda odlingssystem har intresset igen vÀckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade vÀxter med vanligt förekommande grödor. Etableringen av lÀhÀckar pÄ respektive intill odlingarealer i SkÄne kan bidra med flertalet ekosysystemtjÀnster vilka bevisats stoppa ex.

Den rÄdande förtÀtningstrenden i svenska stÀder leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det Àr ett hot mot den biologiska mÄngfalden och vidare för de ekosystemtjÀnster som Àr livsnödvÀndiga för oss mÀnniskor. Vi landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frÄgorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i stÀder bibehÄlls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mÄngfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska mÄngfalden. I denna uppsats studerades vad som pÄverkar den biologiska mÄngfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgÄr ifrÄn FN:s Barnkonvention om barnens rÀtt till att fÄ höras och uttala sig i frÄgor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. UtifrÄn det grundar sig problematiken pÄ att barn Àr anvÀndare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsÀttning att pÄverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir dÀrmed att, i samtida detaljplaner dÀr man uttryckligen haft som mÄl att implementera barnkonventionens mÄl, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken Àr indelad i tre olika forskningsomrÄden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik.

Strandskyddsproblematiken Àr startskottet för detta examensarbete. Det Àr en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst vÀckt en rad kÀnslor, den Àr bÄde omdiskuterad och omstridd. PÄ senare Är har diskussionen om strandskydd blommat upp pÄ nytt, det i takt med att kraven pÄ strandnÀra boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag stÄr inför en förÀndring.

Dagens rationalisering och fragmentering av jordbrukslandskapet bidrar till en försvÄrad livssituation för pollinerande insekter sÄsom fjÀrilar och vildbin. I Sverige Àr mÄnga vildbi- och fjÀrilsarter hotade och flera arter har redan utrotats helt. Vildbin, tillsammans med andra insekter, utför en oersÀttlig ekosystemtjÀnst; pollinering av grödor. Som landskapsarkitekter kan vi pÄverka de pollinerande insekternas livssituation genom att medvetet tÀnka pÄ dessa vid gestaltning av parker och grönomrÄden. Detta arbete omfattas av en inledande litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion. I litteraturstudien har vi sammanfattat de hot som finns mot pollinerande insekter idag, vilka som Àr de viktigaste pollinerande insekterna, samt vilka vÀxtval som kan göras för att gynna deras behov av nektar och pollen.

I studien undersöks lĂ€roböcker i Naturkunskap 1a1 med avseende att studera vilka miljöfrĂ„gor som tas upp i Ă€mnet och vilket utrymme frĂ„gorna fĂ„r. De perspektiven lĂ€roböckerna har pĂ„ miljöfrĂ„gorna kommer att undersökas i syfte till att studera i vilken grad lĂ€roböckerna erbjuder pluralism i perspektiven, vilket skulle innebĂ€ra att miljöfrĂ„gorna beskrivs utifrĂ„n flera olika perspektiv. LĂ€roböckernas perspektiv pĂ„ miljöfrĂ„gornas orsak, konsekvens samt vem som bĂ€r ansvaret för att de löses undersöks. Även vilka tidsperspektiv miljöfrĂ„gorna beskrivs utifrĂ„n och huruvida nĂ„gon mellanmĂ€nsklig konflikt presenterades studeras. LĂ€roböckerna undersöks med kvantitativa textanalyser av de fem lĂ€roböcker i Ă€mnet Naturkunskap 1a1 som har kommit ut efter att lĂ€roplanen för gymnasieskolan gjordes om 2011.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations within Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues.

FörsÀkringar Àr en typ av tjÀnster som lÀmpar sig sÀrskilt vÀl för internationell handel dÄ försÀkringsavtal enkelt kan slutas mellan tvÄ parter utan att nÄgra varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över grÀnserna. Den grÀnsöverskridande handeln med försÀkringar aktualiserar precis som den övriga grÀnsöverskridande handeln den in-ternationellt privatrÀttsliga problematiken. Det Àr dock ofta sÄ att försÀkringstagaren befinner sig i en utsatt situation nÀr försÀkringen vÀl behöver anvÀndas. FörsÀkringen faller ju i mÄnga fall ut nÀr försÀkringstagaren lidit nÄgon typ av skada. Med tanke pÄ att försÀkringstagaren befinner sig i en utsatt situation bÄde rent ekonomiskt och för-handlingsmÀssig har lagstiftaren valt att sÀrskilt reglera detta omrÄde.

Under de senaste Ă„rtiondena har mĂ€ngden rönn, asp, sĂ€lg, ek (RASE) minskat i de svenska skogarna. RASE Ă€r Ă€lgens favoritföda och bĂ€r en stor biologisk mĂ„ngfald vilket gör att minskningen Ă€r ett stort problem. DĂ€rför Ă€r mitt syfte med detta arbete att undersöka vad som pĂ„verkar mĂ€ngden och rekrytering/förekomst av dessa arter. Inom Österbybruks Ă€lgförvaltningsomrĂ„de lades tjugofem transekter upp. Vardera transekt var 400 m lĂ„ng varav 100 m pĂ„ ett uppvĂ€xt hygge och 300 meter i Ă€ldre skog. Inom transekten lades det ut provytor med 50 meters avstĂ„nd, 2 pĂ„ hygget och 6 i skogen.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgÄr ifrÄn FN:s Barnkonvention om barnens rÀtt till att fÄ höras och uttala sig i frÄgor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. UtifrÄn det grundar sig problematiken pÄ att barn Àr anvÀndare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsÀttning att pÄverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir dÀrmed att, i samtida detaljplaner dÀr man uttryckligen haft som mÄl att implementera barnkonventionens mÄl, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken Àr indelad i tre olika forskningsomrÄden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del Àr Hart?s delaktighetsstege för att mÀta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns definition av barnperspektiv samt barns perspektiv.