Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom Àn vad vi Àr vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan anvÀndas i urbana miljöer. BenÀmningen komplexa artrika planteringar Àr skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehÄller frÀmst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas Àven mindre grupplanteringar samt anvÀndning av sorter som uppstÄtt genom vÀxtförÀdling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frÄgestÀllningar: Vad Àr en komplex artrik plantering (definition och innehÄll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svÄrigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad Àr det för kunskaper som behövs för att skapa dem? FrÄgorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jÀmförelse av Skogens trÀdgÄrd i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och SkÀrholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, VÀxtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, FörlÀngd sÀsong, Estetik, Biologisk mÄngfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats Àr att komplexa artrika planteringar kan bidra med mÄnga fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hÄllbara stadsmiljöer Àr det viktigt att vÀxtgestaltare tÀnker pÄ att ta hÀnsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

I vÄr kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kÀnnedom om dem vanligaste arterna i nÀrmiljön, vilket gav oss en tankestÀllare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka en grupp fem-Äringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader pÄ barnens artkunskap vad gÀller djur respektive vÀxter, samt vilka dessa i sÄ fall Àr.Eftersom vi vill fÄ fram barnens erfarenheter sÄ valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. DÄ har intervjuaren fÀrdiga frÄgor, men den intervjuade fÄr möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-Äringar pÄ en förskola i en liten ort med ungefÀr 500 invÄnare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bÀttre kÀnnedom om djur Àn om vÀxter.

Under det senaste Ärshundradet har de svenska skogarna genomgÄtt en omfattande förvandling, frÄn mer eller mindre naturligt dynamiska till hÄrt brukade skogar bestÄende av monokulturer av tall eller gran. Denna förÀndring har lett till en minskning av den biologiska mÄngfalden, att mÄnga arter som Àr beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att frÀmja variation, biologisk mÄngfald i allmÀnhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvÄrdshÀnsyn i brukade skogar. I den hÀr studien utvÀrderas den pÄverkan som kalavverkning har och den betydelse hÀnsynstrÀd har pÄ artsammansÀttningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 Ären efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA frÄn jordprover tagna pÄ kalavverkade ytor, nÀra hÀnsynstrÀd och i gammal skog i ett begrÀnsat geografiskt omrÄde i norra Sverige.

Situationen för torskbestĂ„nden i Östersjön Ă€r idag sĂ„ pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och Ă€ven en del politiker krĂ€ver att ett fiskestopp för torsken genast mĂ„ste införas. Kraven bygger pĂ„ Internationella HavsforskningsrĂ„dets (ICES) rekommendationer, vilka kan sĂ€gas representera den rĂ„dande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frĂ„gan har inte forskarnas rekommendationer lyckats fĂ„ politiskt gehör. Torskens vĂ€g frĂ„n hav till förhandlingsbord Ă€r med andra ord en komplicerad process dĂ€r ett flertal aktörer Ă€r inblandade och relationerna inte alltid Ă€r helt tydliga. Denna studie söker kartlĂ€gga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rĂ„dgivande roll erhĂ„ller ett visst mĂ„tt av politiskt inflytande, men att möjligheterna att pĂ„verka frĂ„gans utgĂ„ng huvudsakligen avgörs av i vilken mĂ„n rekommendationerna kolliderar med andra intressen.

I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget Àr kontroversiellt, sÀrskilt utifrÄn ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebÀr att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska anvÀnda uppgifterna i syfte att förebygga, spÄra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat Àven fÄr anvÀnda PNR-uppgifterna för andra syften Àn de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem Är.

En av de största orsakerna till den massiva förlusten av vÀxtarter, Àr fragmenteringen av habitat. I Europa Àr öppna naturbetesmarker och Àngar de habitat som genomgÄtt de största förÀndringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den hÀr studien inventerades kÀrlvÀxter pÄ 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skÀrgÄrds naturreservat. Syftet var att ta reda pÄ hur diversiteten bland kÀrlvÀxtarter skiljer sig mellan hÀvdade grÀsmarker och f.d. grÀsmarker dÀr hÀvd upphört och hur ett förÀndrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagÄng.

Strandskyddsproblematiken Àr startskottet för detta examensarbete. Det Àr en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst vÀckt en rad kÀnslor, den Àr bÄde omdiskuterad och omstridd. PÄ senare Är har diskussionen om strandskydd blommat upp pÄ nytt, det i takt med att kraven pÄ strandnÀra boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag stÄr inför en förÀndring.

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fÄtt fÀste pÄ den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebÀr en förÀndring av det traditionella anstÀllningsförhÄllandet som vanligtvis Àr tvÄpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, dÄ arbetsrÀttslig lagstiftning frÀmst Àr anpassad efter den tvÄpartsrelation som Ànnu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrÄgor Àr frÀmst Arbetsmiljölagen, vilken kom till dÄ trepartsförhÄllande var frÀmmande för den svenska arbetsmarknaden. DÀrmed vÀcktes frÄgan om vilken aktör som bÀr arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir dÀrför att, genom den rÀttsdogmatiska metoden, utreda gÀllande rÀtt och dÀrigenom fÄ djupare förstÄelse för komplexiteten kring Àmnet.

Denna uppsats har till syfte att klargöra om lagen (1976:511) om omhÀndertagande av berusade personer m.m. (LOB) Àr förenlig med Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (EKMR). Uppsatsen undersöker dels om 1 § LOB Àr förenlig med art. 5(1) EKMR, dels om förmansprövningen i 5 § LOB Àr förenlig med art. 5(4) EKMR.1 § LOB möjliggör för polisen att omhÀnderta den som Àr sÄ pass berusad att han inte Àr kapabel att ta hand om sig sjÀlv eller utgör en fara för sig sjÀlv eller annan.

Vid syresÀttning av avloppsvatten i biologisk rening förbrukas stora mÀngder energi. Den biologiska reningen svarar för 80 % av den totala elanvÀndningen för ett reningsverk och svarar dÀrmed för den största delen av energikostnaderna. Idag nÀr energipriserna ökar blir energieffektiviseringen av den biologiska reningen en högaktuell frÄga.Syftet med studien Àr att undersöka syresÀttning av avloppsvatten frÄn pappersindustrin, med avsikt att energieffektivisera den biologiska reningsanlÀggningen. Studien begrÀnsas till avloppsvatten frÄn Gruvöns bruk.Experimentstudien har utförts i laboratorieskala. SyresÀttningen skedde m h a ytluftare av typen airTURBO frÄn Eden Aquatech.

Sex och samlevnad Àr ett undervisningsomrÄde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har fÄ skolor satt upp övergripande mÄl för arbetsomrÄdet, och undervisningens innehÄll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att mÄnga av de lÀromedel i Àmnet biologi som finns pÄ marknaden ensidigt utgÄr frÄn att den heterosexuella samlevnaden Àr den rÀtta, samt ger uttryck för ett könsÄtskiljande perspektiv dÀr mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter dÀrmed vissa elever frÄn deras syn pÄ kÀrlek, kön, lust, sexualitet och identitet. PÄ basis av detta har jag utifrÄn ett queerperspektiv analyserat lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial frÄn Skolverket med avseende pÄ presentationen av kön och sexualitet.

Egyptens familjelagstiftning baseras pÄ ?ari?alag som har sin tolkningsgrund i densunnitiska hanafitiska lagskolan, men innehÄller ocksÄ inslag ur den shafi?itiska-, denmalikitiska- och den hanbalitiska skolan. Ett Àktenskap Àr inom islamsk rÀttstradition ettavtal mellan tvÄ parter. Maken Àr skyldig att försörja sin hustru och sina barn ochkvinnan Àr skyldig att lyda sin make. Om kvinnan skall ha rÀtt arbeta, studera ellerlÀmna hemmet utan sin makes tillstÄnd mÄste detta vara inskrivet iÀktenskapskontraktet.

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syfte/ Syftet med denna studie Àr att undersöka hur artister anvÀnder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumÀrkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberÀttande yttrar sig och vilka berÀttartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frÄgestÀllning har utgjort grunden för studien; Hur anvÀnder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumÀrkesbyggande?Metod Studien bygger pÄ textanalys i form av en fallstudie. Med en begrÀnsning av tvÄ olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial sÄsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentÀrer och presentationstext.