Växtgestaltning som gynnar pollinerande insekter
gestaltning av en plantering i Gotlandsparken i Uppsala
Dagens rationalisering och fragmentering av jordbrukslandskapet bidrar till en försvårad livssituation för pollinerande insekter såsom fjärilar och vildbin. I Sverige är många vildbi- och fjärilsarter hotade och flera
arter har redan utrotats helt. Vildbin, tillsammans med andra insekter, utför en oersättlig ekosystemtjänst;
pollinering av grödor. Som landskapsarkitekter kan vi påverka de pollinerande insekternas livssituation
genom att medvetet tänka på dessa vid gestaltning av parker och grönområden.
Detta arbete omfattas av en inledande litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion. I litteraturstudien har vi sammanfattat de hot som finns mot pollinerande insekter idag, vilka som är de viktigaste pollinerande insekterna, samt vilka växtval som kan göras för att gynna deras behov av nektar och pollen. Litteraturstudien resulterade i 5 principer och en växtlista som kan vara vägledande vid växtval för planteringar som gynnar pollinerande insekter.
Informationen från litteraturstudien tillämpades i ett gestaltningsförslag för en plantering i Gotlandsparken i Uppsala. Gestaltningsförslaget konkretiserar hur dessa fem principer kan användas samt hur man även kan gynna människan genom att ta hänsyn till pollinerande insekter.
En avslutande diskussion förs kring vikten av att tänka i ett stort perspektiv med spridningsvägar samt boplatser och värdväxter för insekterna. Vi diskuterar även hur landskapsarkitekter kan arbeta för att ta hänsyn till ekologiska aspekter under gestaltningsarbeten. Slutsatsen är att det går att tänka på både ekologiska och sociala aspekter vid gestaltning. Med andra ord går det att gestalta en plantering i en urban miljö som både gynnar pollinerande insekter och människan.