MÄnga impedimenttyper anses ha varit förskonade frÄn mÀnsklig pÄverkan under lÄng tid och borde dÀrför uppvisa en lÄng skoglig kontinuitet. De skulle dÄ innehÄlla sÄ vÀl gamla, grova trÀd som död ved i form av lÄgor och stÄende trÀd, faktorer som Àr viktiga för ett bibehÄllande av artdiversiteten hos vÀxter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes pÄ uppdrag av AssiDomÀn Skog & TrÀ AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mÄngfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hÀllmarker och rasbranter inom ett geografiskt begrÀnsat och landskapsplanerat omrÄde i VÀsterbottens lÀn. Ett antal parametrar sÄ som grundyta, trÀdslagsfördelning, krontÀckningsgrad, mÀngd död ved och grova trÀd, samt kulturpÄverkan registrerades.

Vid sÄ gott som alla skogsbolag, dÀribland SCA, utförs sk ekologisk landskapsplanering i syfte att vÀga samman mÄlsÀttningar för virkesproduktion och bevarande av biologisk mÄngfald. FrÄgor kring framtida mÀngd gammal skog, sÀrskilt dess rumsliga fördelning, har hittills i liten omfattning behandlats i denna planering. I föreliggande arbete studerades hur förekomsten av Àldre skog, i termer av areal och dess rumsliga fördelning, förÀndras över en 60-Ärs period inom ett specifikt landskap. Landskapet, omfattande ca 18 000 ha produktiv skogsmark, kallas GimÄprojektet och Àr belÀget inom BrÀcke arbetsomrÄde (AO). slutavverkningstidpunkter för avdelningarna inom landskapet berÀknades pÄ basis av en strategisk plan för BrÀcke AO.

Syntetiska lÀkemedel Àr ett viktigt verktyg för mÀnniskors hÀlsa och konsumeras idag i mycket stora kvantiteter. De hamnar i miljön antingen genom att oanvÀnda lÀkemedel spolas ut i avloppet eller följer med urin och avföring ut ur kroppen. Eftersom lÀkemedelssubstanser har en biologisk effekt pÄ mÀnniskan, kan de ocksÄ ha det pÄ andra levande organismer, och okunskapen om vilka effekter detta kommer att ha pÄ miljön i framtiden Àr stor. Dock gÄr det redan idag att mÀta halter av lÀkemedel i vattnet, och en viss pÄverkan pÄ vattenlevande organismer har kunnat pÄvisas. DÀrför behövs en ny syn pÄ lÀkemedel, och anvÀndningen dÀrav, dÀr Àven miljön tas i beaktning.

VÀgverket grundar sitt arbete om barns sÀkerhet i trafiken pÄ en barnkonvention utarbetat av FN. I konventionen stÄr det att barns bÀsta skall komma i frÀmsta rummet vid alla ÄtgÀrder som myndigheter och offentliga organisationer vidtar och som rör barn. PÄ uppdrag av VÀgverket Region Norr har vi upprÀttat en visualiseringsmiljö som kan anvÀndas för att analysera en befintlig eller planerad trafiklösning. Syftet med arbetet var att undersöka vad som krÀvs för att med hjÀlp av GIS-verktyg, utifrÄn barns synvinkel, bygga upp en 3D modell över en trafiksituation. Vi har undersökt tvÄ programvaror, ERDAS Imagine VirtualGIS och ArcView 3D Analyst, och kommit fram till att ERDAS Imagine VirtualGIS lÀmpar sig bÀst för att bygga upp en 3D modell utifrÄn vÄra krav.

Syftet med förelagda undersökning var att karlÀgga de krav som stÀlls vid Ätervinning av han-delsfartyg i de nya regelverk som antagits av IMO och EU med mÄlet att Ästadkomma en miljövÀnlig fartygsÄtervinningsindustri. Fokus har legat pÄ de krav som de aktuella regel-verken stÀller pÄ fartygsÀgare och fartygsÄtervinningsanlÀggningar, frÀmst betrÀffande hantering och bortskaffning av de miljöfarliga material som finns ombord pÄ fartyg. Med dessa krav som utgÄngspunkt har det redogjorts för hur ett Ätervinningsförfarande organiseras för att uppfylla de miljökrav som regelverken stÀller.Resultatet av undersökningen pekar pÄ att det med dagens teknik och kunskap i allra högsta grad Àr möjligt att Ästadkomma miljövÀnlig Ätervinning av handelsfartyg. De problem och utmaningar som resultatet pekar pÄ ligger pÄ ett annat plan Àn det rent praktiska, bland annat lyfts den lÄngsamma process som implementering av regelverk Àr fram som en utmaning för fartygsÄtervinningsindustrin.Slutdiskussionen handlar till största delen om implementering av lagstiftningen, men ocksÄ om hanteringen av fartyget och de material som finns ombord, samt om definitionsfrÄgor rörande Àgendeskap. Vidare diskuteras rollen för andra aktörer inom sjöfartsnÀringen och de ÄtgÀrder som dessa skulle kunna vidta för att Ästadkomma en miljövÀnlig fartygsÄtervinning innan de aktuella regelverken trÀder i kraft och blir bindande.

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.

Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna stÀller upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gÀrning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestÀmma om dessa Àr att betrakta som straff för brottsliga gÀrningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillÀmpliga pÄ förfarandet. För att bedöma de förfaranden som Àr pÄ frÄga, anvÀnder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna Àr övertrÀdelsens natur och pÄföljdens natur och strÀnghet.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgra könsrelaterade orÀttvisor i dagens betygsystem. Som blivande lÀrare i Àmnet bild var vi intresserade av frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. MÄlet pÄ sikt Àr att vÄrt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rÀttvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frÄgor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i Àmnet bild bedöms olika beroende pÄ kön?? och ?Har nÄgon kön biologisk fördel framför det andra att nÄ högre resultat i Àmnet bild?? Undersökningen bestÄr av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

I takt med de alltmer pÄtagliga miljöproblemen sÄsom klimatförÀndringar och minskning av biologisk mÄngfald har behovet av att agera ekologiskt hÄllbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer Àr idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hÄllbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrÄn miljömÄl pÄ en lokal nivÄ. Grön IS Àr ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprÀtta mer ekologiskt hÄllbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte Àr att pÄvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillÀmpning av grön IS för en svensk kommun.

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och Àr dÀrmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rÀttigheter, varav en av dessa Àr delaktighet och en annan Àr omsorg och skydd. Dessa tvÄ upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjÀnstens verksamheter dÀr denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att fÄ kunskap om detta gjordes Ätta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjÀnstens del RÄd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrÄn de tvÄ teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhÄller att det finns tre olika sÀtt att se pÄ barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn Àven görs pÄ tre olika sÀtt, vilket anpassas frÄn fall till fall.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

Kantzoner mot vattendrag Àr av stor betydelse för att upprÀtthÄlla eller förbÀttra vattenkvaliteten i vÄra vattendrag. De strandnÀra zonerna fungerar som reservat i skogen med stor biologisk mÄngfald. De utgör barriÀrer för nÀringsÀmnen, löst organiskt kol, sediment, kvicksilver och andra miljögifter. TrÀdens rötter armerar jorden nÀrmast vattendraget och minskar erosion och sedimentation. Syftet med detta arbete har varit att beskriva varför kantzoner bör anvÀndas och hur bredden pÄ kantzonen, med hjÀlp av en modell i ArcMap, kan anpassas efter förhÄllandena runt vattendraget.

One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, VÀnern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline.

Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna stÀller upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gÀrning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestÀmma om dessa Àr att betrakta som straff för brottsliga gÀrningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillÀmpliga pÄ förfarandet. För att bedöma de förfaranden som Àr pÄ frÄga, anvÀnder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna Àr övertrÀdelsens natur och pÄföljdens natur och strÀnghet.

Denna uppsats har till syfte att studera de lagar vi har i Sverige gÀllande kvinnlig könsstympning samt omskÀrelse av pojkar. Lagarna skiljer sig Ät, pÄ sÄ vis att den ena lagen innebÀr ett totalförbud mot att könsstympa kvinnor, samtidigt som den andra lagen Àr en reglering av att omskÀra pojkar. Uppsatsen har en komparativ karaktÀr dÄ den lyfter fram resonemang i förarbetena till de tvÄ lagarna. SynsÀttet i uppsatsen Àr, att det i bÄda fallen handlar om omskÀrelse, dÄ de bÄda ingreppen pÄ mÄnga sÀtt Àr likvÀrda och följaktligen dÄ ocksÄ jÀmförbara. Ur ett barnperspektiv formuleras frÄgor kring varför flickor och pojkar bedöms olika.