Hur kan urban odling skapa nya sociala nätverk mellan människor och få dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nätverk och sociala kopplingar mellan människor, och överbryggande socialt kapital är då sådana nätverk mellan människor från olika grupper i samhället. En historisk återblick ges kring hur socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital, har skapats både i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram från slutet av 1800-talet och fram till idag. Därefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nätverk och möten, utan att använda begreppet socialt kapital.

Den vanligaste orsaken till att röntgenläkaren byter undersökningsteknik vid en njurundersökning från konventionell röntgen till datortomografi är att läkaren misstänker annat i buken än njursten, exempelvis tumörer som inte går att visualisera lika lätt med konventionell röntgen. Syftet med den här studien är att göra en jämförelse mellan dessa röntgentekniker för att kartlägga vilka för- och nackdelar det finns med respektive metod. Samt vilka risker det finns med joniserande strålning och hur stråldosen till patienten påverkades vid byte mellan röntgenteknikerna. För att komma fram till vårt resultat har litteraturstudier gjorts samt mätningar och beräkningar av stråldoser. Även intervjuer med röntgenläkare har gjorts om deras åsikter om för- och nackdelar med respektive metod.

Syftet med detta examensarbete är att sammanställa maskinkostnader för etableringsmetoderna plöjningsfritt och konventionellt. Vi vill även titta på hur stor kapacitet som behövs på maskinparken för den tänkta gården på 600 ha åker, detta för att hinna etablera grödan inom ett rimligt tidsspektra. Anledningen till att vi valt ett företag på 600 ha är att det är den areal tröskan klarar av att avverka inom rimlig tid. Det medför att vi måste ta en del hänsyn till lägligheten och hur mycket av tiden som är så kallat ?tjänligt väder?.

Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och ofta blir patienten diagnostiserad i ett senare stadium. Inom radiologin utförs oftast först en konventionell tvåbilds-lungröntgen och sedan en datortomografiundersökning (DT) för att med säkerhet kunna diagnostisera och mäta tumören. Eftersom patienten kan genomgå många olika röntgenundersökningar i samband med sitt sjukdomsförlopp, har det därför blivit vanligare att använda sig av digital röntgentomosyntes (DTS). DTS innefattar en betydligt mindre stråldos till patienten i jämförelse med datortomografi men är ändå en mer sensitiv undersökningsmetod i jämförelse med konventionell lungröntgen. Syfte: Vårt syfte var att undersöka om DTS är diagnostiskt försvarbart jämfört med en DT-undersökning, DTS möjligheter och begräsningar vid lungcancerdiagnostik.

I Sverige föds grisar upp i antingen konventionell eller ekologisk produktion, vilken utgör en procent av den totala produktionen. De raser som används inom de båda systemen är des-amma, dock skiljer sig utformningen av inhysning, utfodringsstrategi och omgivningstempe-ratur mellan systemen, vilket ställer olika krav på djuren. Hälsoproblemen i de olika systemen skiljer sig även åt. Där genotyp-miljösamspel förekommer och är starkt, rangordnas djuren olika med avseende på avelsvärde beroende på om de befinner sig i en konventionell eller ekologisk miljö. Där samspelet inte förekommer eller är svagt, rangeras djuren lika i bägge miljöerna. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva genotyp-miljösamspel för grisars produkt-ionsegenskaper mellan konventionell och ekologisk produktionsmiljö och om det behöver ut-formas ett enskilt avelsprogram för ekologisk grisproduktion.

Potatis är en av världens viktigaste jordbruksgrödor och odlas världen över. Här behandlas viktiga odlingsfaktorer inom potatisodling ur hänseende: Utsäde, sättning, bevattning, gödsling, växelbruk, träda, sjukdomar, kvalitetsnedsättningar, behandling av ovanjordisk vegetation, skörd och lagring. Vidare utforskas en odling strax söder om polcirkeln, där potatis odlats i en sydsluttning sedan 1830-talet. Potatisbacken kallas sydsluttningen, som ligger i Sorsele Kommun i Västerbotten. Inledningsvis beskrivs de norrländska odlingsförutsättningarna, för att sedan specifikt gå in på odlingsförutsättningarna i Ammarnäs som är beläget i den hårdaste av odlingszoner. Tjugoen informanter från Ammarnäs, som odlat eller fortfarande odlar i Potatisbacken, delar med sig av sina minnen, tankar och erfarenheter kring odling i Potatisbacken. Slutsatsen som kan dras är att trots intensiv odling, där varken växelbruk eller träda har tillämpats, har Potatisbacken varit relativt förskonad från sjukdomsangrepp.

Projektet är en strategi för att stegvis uppgradera och förstärka offentliga delar av Holma i Malmö, i takt med att området byggs ut med nya bostadskvarter. Arbetet tar sin grund i vikten av spontana och planerade möten mellan människor, utgående från möjligheterna i strukturen av ett bostadsområde från senare delen av miljonprogrammet. Punktvisa ingrepp innefattar ett Folkets hus, en cykelpump, ett område för urban odling samt tillförsel av lokaler för publika funktioner i marknivå..

Söta körsbär, Prunus avium L, hör till familjen Rosaceae. Söta körsbär växer vilt i stora delar av Europa och odlas i stora delar av världen som förädlade sorter. Odling av söta körsbär i tunnel är ett odlingssystem där svagväxande grundstammar spelar en betydande roll för att få hanterbara träd i lämplig storlek, samt att få plats med fler träd på en begränsad yta. Detta arbete är en litteraturstudie som handlar om hur man åtgärdar problem som kan uppstå i en odling av söta körsbär, och tanken är att detta material ska kunna fungera som underlag för rådgivning. Det finns flera problem med att odla söta körsbär, ett av de mest omfattande är att frukten spricker i vid kontakt med vatten, så att skydda frukten från regn är väldigt viktigt.

Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen på operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försämrad ventilation på operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vårdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna studie var att på en operationsavdelning observera frekvensen av dörröppningar under pågående operation, varför och av vem de öppnades.Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvärsnittsdesign. Personalen på en operationsavdelning i Mellansverige observerades under pågående operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes från operationsprogrammet.Resultat och slutsats: 22 observationstillfällen observerades, 11 från vardera konventionell respektive infektionskänslig kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell kirurgi jämfört med infektionskänslig.

Syfte: Att jämföra patientens totala stråldos och undersökningstid från metoderna konventionell röntgen och genomlysning vid undersökningen belastade knän med artrosfrågeställning.Metod: Datainsamlingen utfördes genom att det delades ut dosprotokoll där röntgensjuksköterskorna på röntgenavdelningen fick skriva upp stråldoser och undersökningstid. Datainsamlingen gjordes under en fyraveckorsperiod på ett medelstort sjukhus i Sverige. Datainsamlingen jämfördes genom en hypotesprövning där det utfördes ett Mann-Whitney U-test med en signifikansnivå på fem procent för att se om nollhypotesen (ingen skillnad i stråldos eller tid) höll.Resultat: Studiens nollhypotes för stråldoserna förkastades som hade medelvärdet 444,37 mGycm² (genomlysning) och 212,24 mGycm² (konventionell röntgen). Nollhypotesen för undersökningstiderna förkastades också som hade medelvärdena 5,08 minuter (genomlysning) och 8,48 minuter (konventionell röntgen). Signifikansnivån för båda faktorerna var lägre än 0,001 och därför behölls mothypoteserna att det fanns en skillnad mellan modaliteterna.Slutsats: Studiens resultat visade att konventionell röntgen är den bäst lämpade metoden att använda stråldosmässigt medan genomlysningen är bäst lämpad tidsmässigt.

I dagens läge arbetar många lantbruksföretag med en ansträngd ekonomi där det gäller att sänka sina kostnader för att öka sin vinst. Då många inkomster och utgifter är rörliga och ändras varje år så som priset på insatsvaror och priset på den sålda varan, gäller det att sänka de kostnader man kan styra över själv. En sådan kostnad är maskinkostnaden, ett sätt för att minska den är att ingå ett samarbete för att bruka maskinerna på större areal. I detta examensarbete görs en analys av två gårdar med hänsyn till deras aktuella maskinkostnader, och de maskinkostnader som skulle uppstå vid två olika samarbeten. De två olika produktionsinriktningar som samarbetet grundas på är en konventionell odling och en ekologisk odling. För att ge en helhetsbild av dessa samarbeten så har vi förutom maskinkostnader även räknat på läglighetskostnader, transportkostnader och intäkter för varje produktionsgren. För att uppnå syftet har fakta samlats in genom litteratur och beräkningar gjorts i ett maskinkalkyleringsprogram från JTI. De två gårdarna som arbetet omfattar brukar idag ca 300 hektar vardera och skulle genom ett samarbete få en samlad areal på ca 600 hektar.

Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen.Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet.Den vanligaste metoden för undersökning av multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av multipelt myelom.Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS.Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning..

I Sverige och i Finland sker den konventionella grisproduktionen inomhus i huvudsak på två sätt, antingen genom integrerad produktion eller genom specialiserad produktion. Den kon-ventionella utegrisproduktionens struktur och förekomst skiljer sig däremot mer mellan län-der. För att få en ökad kunskap om skillnaden mellan den konventionella produktionen av grisar inomhus och utomhus kommer de två produktionssystemen i den här litteraturstudien att jämföras med avseende på miljö, beteende, produktivitet, hälsa och ekonomi. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns med konventionell pro-duktion av grisar utomhus och konventionell produktion inomhus. Skillnader i beteende och hälsa som härrör från produktionssystemen diskuteras i arbetet.

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Humle, Humulus lupulus har under lång tid varit en viktig kulturväxt i Sverige. Den klättrande perennen producerar blomställningar som innehåller essentiella oljor och hartser, och används för att smaksätta öl. Förut var öl en mycket viktig källa till vätska och näringsämnen. Mot slutet av 1800-talet konkurrerades den svenska humleodlingen ut och det var först i början av 1900-talet som kommersiell odling av humle åter bedrevs i Sverige. Denna odling fanns främst i Näsumstrakten i Skåne och var aktiv mellan 1921-1959.