Linser, sojabönor och trädgårdsbönor var bland de första grödorna som domesticerades när människan övergick till jordbrukssamhälle. Idag odlas växtslagen på vitt skilda platser i världen, med sorter anpassade till helt olika odlingssäsonger och klimatförhållanden. Odling av växtslagen är fullt möjlig i Sydsverige. I dagens Sverige odlas dock enbart ett av dessa växtslag kommersiellt, nämligen trädgårdsbönan (Phaseolus vulgaris), i form av de traditionella bruna bönorna. Denna litteraturstudie undersöker odlingskraven för de valda växtslagen, visar resultat från försöksodlingar på Öland och i grannlandet Danmark, tar upp klimathärdiga sorter som är lämpade för produktion på nordliga breddgrader, samt diskuterar slutligen faktorer som skulle kunna bidra till en framtida svensk odling av linser, sojabönor och fler sorters trädgårdsbönor..

Hybridasp (Populus x wettsteinii) är en snabbväxande hybrid mellan europeisk asp (Populus tremula L.) och nordamerikansk asp (Populus tremuloides Mich.). Det finns svenskt hybridaspmaterial framtaget för odling i Götaland men inte för övriga delar av Sverige. För odling av hybridasp i övriga delar av Sverige rekommenderas ofta finländskt odlingsmaterial. Hybridasp lämpar sig väl som biobränsle tack vare dess höga tillväxt och då efterfrågan på biobränslen förväntas öka är det viktigt att ta fram ett hybridaspmaterial som har högre härdighet och tillväxt än de hybridaspkloner som finns på marknaden idag. Målet med denna studie var att göra ett urval av lämpliga hybridaspkloner för odling i södra och mellersta Norrland utifrån försök med nyframtagna korsningar.

En litteratursökning har gjorts i syfte att ta reda på vilka metoder som kan användas för att uppnå en längre odlingssäsong för grönsaker samtidigt som markens bördighet bibehålls. Åtta vanliga grönsaksfamiljer beskrivs med fokus på egenskaper kopplade till skördetidpunkt och hur de kan passas in i en växtföljd. Familjerna som behandlas är Amaranthaceae, Apiaceae, Cucurbitaceae, Asteraceae, Brassiceae, Alliaceae, Solanaceae och Fabaceae. Odlingssäsongen kan förlängas genom att styra mikroklimatet på olika sätt. De metoder som behandlas här är förkultivering, odling i upphöjda bäddar, odling i tunnel, mark- och kulturtäckning, samt val av arter och sorter.

Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.

Eftersom dagens lantbruk pressas allt hårdare av både ekonomi- och miljökrav, tvingas lantbruket att bli effektivare och mer miljövänligt. Ett sätt att möta dessa krav är att använda sig av så kallad ?mullsådd?, som är ett system där marken brukas utan plog. Bearbetningen är grund och växtrester lämnas kvar i ytan.Syftet har varit att se om mullsådd kan vara ett alternativ på en fiktiv gård på 100 ha med följande växtföljd:? Sockerbetor? Höstvete? Maltkorn + insådd? Höstraps/rödklöver? Höstvete (höstvete + vitsenap i mullsåddsystemet)Vi har jämfört Konventionell odling med mullsådd ur ekonomiperspektiv och kommit fram till följande:? Arbetsbesparing med 0,65 timmar/ha? Minskad arbetskostnad med 116 kr/ha? Minskad bränsleförbrukning med 96 kr/ha? Maskinkostnadsbesparing med 321 kr/ha? Förbättrat täckningsbidrag med 868 kr/haUtifrån miljösynvinkel har vi kunnat konstatera att mullsådd ger:? Minskad erosion? Förbättrad vattenkvalitet? Överlag förbättrad jordkvalitet? Minskat bekämpningsbehov vid goda växtföljder? Mindre bekämpningsmedelsrester i naturen.

Syfte: att sammanställa vad som finns publicerat om digital avtrycksteknik och jämföra denna teknik med konventionell avtrycksteknik för fast kron- och broprotetik och på så sätt underlätta för operatörer att välja metod. Material och metod: litteratursökningar gjordes via Pubmed, Science Direct och genom handsökning i International Journal of Computerized Dentistry och Quintessence International. Informationssökningar gjordes även via fabrikörernas hemsidor och i litteratur vid Malmö Högskolas Odontologiska bibliotek. Resultat: det finns ett fåtal publikationer, varav de flesta är in vitro studier. De gav underlag för en jämförande diskussion av följande punkter: tidseffektivitet och användarvänlighet, precision och passform, kostnad, miljövänlighet samt patientvänlighet. Konklusion: denna litteraturstudie visar att på grundval av de publikationer som finns idag så fungerar den digitala avtryckstekniken tillfredsställande och fullt jämförbart med konventionell teknik för fast kron- och broprotetik. Det finns idag vissa belägg för att digitala tekniker kan ersätta den konventionella vad gäller precision. Det bör dock påpekas att de studier som finns tillgängliga idag är in vitro och dessa behöver kompletteras med och verifieras genom kliniska studier..

Syftet med den här uppsatsen har varit att redogöra för utformningen av Sveriges och EU:s lagstiftning gällande införsel, odling och utsättning av främmande biologiskt material på gennivå. Målet har varit att se hur deras regleringar förhåller sig till CBD:s riktlinjer för bevarande av den biologiska mångfalden och vilka eventuella brister de respektive lagregleringarna hade genom att jämföra dem med varandra och konventionsbestämmelserna. Frihandeln inom EU gör det svårare att, genom tullrestriktioner, begränsa införselrisken av invasiva arter från ett land till ett annat inom EU. De mål som EU och Sverige satte upp i början av 2000-talet om att till exempel helt ha stoppat förlusten av biologisk mångfald till 2010 uppnåddes inte. EU:s reglering är fragmentarisk och den reglering som finns nu hanterar inte oavsiktlig införsel eller introduktion av främmande arter.

Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen.Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet.Den vanligaste metoden för undersökning av multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av multipelt myelom.Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS.Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning..

Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen.Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet.Den vanligaste metoden för undersökning av multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av multipelt myelom.Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS.Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning..

Nuvarande metoder för att diagnostisera svampinfektioner i nagel är långsamma och troligen ganska okänsliga. Diagnostik görs vanligen genom direktmikroskopi och odling på svampsubstrat. I ett försök att minska analystiden och att öka känsligheten användes i denna studie realtids-PCR (Polymerase Chain Reaction) för att påvisa dermatofyter. Optimering och validering gjordes av en PCR som var generell för dermatofyter och en PCR som var specifik för Trichophyton rubrum. Optimeringen innefattade annealingtemperatur, Mg2+-koncentration och primerkoncentration.

Introduktion: Modellanalys har traditionellt gjorts på fysiska gipsmodeller. Idag finns ny teknik som möjliggör framställning av digitala modeller utan behov av konventionella avtryck. Syftet med den här studien är att undersöka tillförlitligheten hos digitala modeller framställda med en intraoral scanner, patientupplevelsen och olika tidsaspekter förenade med tekniken. Metod: På ett urval av 20 vuxna personer gjordes både konventionell avtryckstagning och en intraoral scanning (TRIOS, 3Shape) av bettet för framställning av gipsmodeller och digitala modeller. Den kliniska tidsåtgången mättes och personerna besvarade ett frågeformulär gällande sin upplevelse av metoderna. Fyra observatörer diagnostiserade bettrelationer och utförde ortodontiska mätningar på gipsmodeller med ett skjutmått och digitala modeller med OrthoAnalyzer Orthodontics (3Shape, Danmark).

Studien förklarar vad terra preta är och hur man med enkla medel kan använda sig av terra preta i sin fritidsodling. Studien baseras på litteraturstudier men även genom ett studiebesök och egna praktiska experiment har jag fått ökad förståelse och kunskap om ämnet.Arbetet redovisar vad terra preta är ur historiskt perspektiv, dagens användning av terra preta och pågående forskning. I Resultatet presenteras två förslag med illustrationer och text på hur man kan tillverka biokol i pyrolysanläggningar. Därefter bearbetas frågeställningen hur man kan använda sig av biokol i sin odling. Syftet med arbetet är att underlätta för den som är intresserad av att odla med terra preta att få sammanställd information om hur man kan gå till väga praktiskt..

Projektet handlar om att möjliggöra förändringar och att gestalta generella rum..

Könssorterad sperma är selekterad sperma. Vid användning av X-Vik fås kvigkalvar med en 90 % säkerhet och vid användning av Y-Vik kan man med 85 % säkerhet säga att en kalv kommer bli en tjur. Användning av XVik ger snabba avelsframsteg i besättningen genom att en förhöjning av mjölkkobesättningens medel NTM (Nordic total merit index) sker. NTM är ett gemensamt avelsindex för Sverige, Danmark och Finland. Indexet som används för att bedöma mjölkkor kallas mjölkindex och i det ingår mjölkmängd, fettmängd och proteinmängd.

Studien undersöker kombinerad odling av tilapia och basilika i ett akvaponiskt system som ett lönsamt sätt att återvinna industriell spillvärme. Syftet har varit att finna en storlek som gör en sådan anläggning lönsam och därmed kunna bedöma i varje specifikt fall om kvantiteten av spillvärme från en fabrik är sådan att överskottsenergin kan användas i en lönsam anläggning av ovanstående typ. En anläggning på 7 500 kvadratmeter har visats lönsam, eventuellt kan också ett företag nå lönsamhet genom drift av många mindre, optimerade odlingar. Empirin har bestått av intervjuer via e-post och telefon, besök på en akvaponisk experimentanläggning samt insamling av data i olika typer av register. Arbetet utgör en uppsats á 15 hp för examen som teknologie kandidat..