Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen på operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försämrad ventilation på operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vårdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna studie var att på en operationsavdelning observera frekvensen av dörröppningar under pågående operation, varför och av vem de öppnades.Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvärsnittsdesign. Personalen på en operationsavdelning i Mellansverige observerades under pågående operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes från operationsprogrammet.Resultat och slutsats: 22 observationstillfällen observerades, 11 från vardera konventionell respektive infektionskänslig kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell kirurgi jämfört med infektionskänslig.

Syfte: Att jämföra patientens totala stråldos och undersökningstid från metoderna konventionell röntgen och genomlysning vid undersökningen belastade knän med artrosfrågeställning.Metod: Datainsamlingen utfördes genom att det delades ut dosprotokoll där röntgensjuksköterskorna på röntgenavdelningen fick skriva upp stråldoser och undersökningstid. Datainsamlingen gjordes under en fyraveckorsperiod på ett medelstort sjukhus i Sverige. Datainsamlingen jämfördes genom en hypotesprövning där det utfördes ett Mann-Whitney U-test med en signifikansnivå på fem procent för att se om nollhypotesen (ingen skillnad i stråldos eller tid) höll.Resultat: Studiens nollhypotes för stråldoserna förkastades som hade medelvärdet 444,37 mGycm² (genomlysning) och 212,24 mGycm² (konventionell röntgen). Nollhypotesen för undersökningstiderna förkastades också som hade medelvärdena 5,08 minuter (genomlysning) och 8,48 minuter (konventionell röntgen). Signifikansnivån för båda faktorerna var lägre än 0,001 och därför behölls mothypoteserna att det fanns en skillnad mellan modaliteterna.Slutsats: Studiens resultat visade att konventionell röntgen är den bäst lämpade metoden att använda stråldosmässigt medan genomlysningen är bäst lämpad tidsmässigt.

Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen.Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet.Den vanligaste metoden för undersökning av multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av multipelt myelom.Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS.Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning..

För att möta efterfrågan och konkurrensen måste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen på hur man kan effektivisera för att gå med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta är att djuren drabbas då deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begränsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden. Svenska grisar har det i många avseenden bättre än andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgång till strömaterial och därmed också större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden. Men innebär ?bättre? att det är ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka välfärden och även välmåendet för våra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsättningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade beteenden.

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Danmark är ett land som har en utvecklad industri inom grisproduktion, där största delen går till export. Inom jordbrukssektorn i Danmark är det grisarna som står för det största exportvärdet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna handel kan motiveras genom studier av komparativa fördelar. För att kunna analysera grisproduktionen och dess påföljande export, undersöks nyckelkoncepten till drivkrafter bakom handel. I detta arbete är två olika index nyttjade som jämförelse för att räkna ut de komparativa fördelarna -Balassa?s revealed comparative advantage är det index som är äldst och mest använt inom litteraturen. Det lider dock av flera brister.

Syfte: att sammanställa vad som finns publicerat om digital avtrycksteknik och jämföra denna teknik med konventionell avtrycksteknik för fast kron- och broprotetik och på så sätt underlätta för operatörer att välja metod. Material och metod: litteratursökningar gjordes via Pubmed, Science Direct och genom handsökning i International Journal of Computerized Dentistry och Quintessence International. Informationssökningar gjordes även via fabrikörernas hemsidor och i litteratur vid Malmö Högskolas Odontologiska bibliotek. Resultat: det finns ett fåtal publikationer, varav de flesta är in vitro studier. De gav underlag för en jämförande diskussion av följande punkter: tidseffektivitet och användarvänlighet, precision och passform, kostnad, miljövänlighet samt patientvänlighet. Konklusion: denna litteraturstudie visar att på grundval av de publikationer som finns idag så fungerar den digitala avtryckstekniken tillfredsställande och fullt jämförbart med konventionell teknik för fast kron- och broprotetik. Det finns idag vissa belägg för att digitala tekniker kan ersätta den konventionella vad gäller precision. Det bör dock påpekas att de studier som finns tillgängliga idag är in vitro och dessa behöver kompletteras med och verifieras genom kliniska studier..

Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen.Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet.Den vanligaste metoden för undersökning av multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av multipelt myelom.Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS.Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning..

Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen.Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet.Den vanligaste metoden för undersökning av multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av multipelt myelom.Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS.Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning..

The purpose of this essay is to evaluate how the big changes in prices are effecting pigproduction. My calculations show how much there will be left for interests and amortisation. I?ve chosen not to calculate the costs of buildings. The condition from the beginning is a production of pork with 10.000 pigs per year. Instead of buying piglets, I?ve calculated on breeding them and for that purpose I will need 440 sows. I?ve investigated the working hours and given examples of how to decries these. My conclusion is that with the prices we have to day, pork production is a hard business..

Introduktion: Modellanalys har traditionellt gjorts på fysiska gipsmodeller. Idag finns ny teknik som möjliggör framställning av digitala modeller utan behov av konventionella avtryck. Syftet med den här studien är att undersöka tillförlitligheten hos digitala modeller framställda med en intraoral scanner, patientupplevelsen och olika tidsaspekter förenade med tekniken. Metod: På ett urval av 20 vuxna personer gjordes både konventionell avtryckstagning och en intraoral scanning (TRIOS, 3Shape) av bettet för framställning av gipsmodeller och digitala modeller. Den kliniska tidsåtgången mättes och personerna besvarade ett frågeformulär gällande sin upplevelse av metoderna. Fyra observatörer diagnostiserade bettrelationer och utförde ortodontiska mätningar på gipsmodeller med ett skjutmått och digitala modeller med OrthoAnalyzer Orthodontics (3Shape, Danmark).

Könssorterad sperma är selekterad sperma. Vid användning av X-Vik fås kvigkalvar med en 90 % säkerhet och vid användning av Y-Vik kan man med 85 % säkerhet säga att en kalv kommer bli en tjur. Användning av XVik ger snabba avelsframsteg i besättningen genom att en förhöjning av mjölkkobesättningens medel NTM (Nordic total merit index) sker. NTM är ett gemensamt avelsindex för Sverige, Danmark och Finland. Indexet som används för att bedöma mjölkkor kallas mjölkindex och i det ingår mjölkmängd, fettmängd och proteinmängd.

Svensk grisproduktion har haft ett par tunga år, men nu ser många grisproducenter på framtiden med tillförsikt. Det är också så att det är Sveriges grisproducenter som ser mest ljust på framtiden av Sveriges bönder och var femte grisproducent funderar på att investera i djurstallar under år 2005. (www.lrf.se) Många besättningar är specialiserade med antingen hybrid-, smågris- eller slaktsvinsproduktion därför är det viktigt att man har en rättvis prissättning av smågrisar och hybrider. Detta arbete syftar till att belysa hur vinsten fördelas mellan leden, hur risken fördelas mellan leden, vad som är en rättvis fördelning (prissättning) och hur man kan göra fördelningen (prissättningen) mer rättvis. För att ta reda på detta har dels kalkyler från Agriwise använts för att spegla lönsamheten och dels har intervjuer gjorts med producenter för att få reda på deras syn på risk och rättvis prissättning. Några av dem som intervjuats har ingått i en fallstudie, för att ytterligare spegla lönsamheten inom respektive led.

Bakgrund: Artros är ett samlingsnamn för ledsjukdomar med sämre ledstatus och sjukdomen drabbar vanligen knän. Vid knäledsartros syns ofta förslitningar i knäleden. Artros diagnosticeras med läkarundersökning, röntgenundersökning eller artroskopi. Konventionell röntgen är en vanlig röntgenundersökningsmetod. Svensk ortopedisk förening (SOF) har tagit fram rekommenderade riktlinjer för bildtagning vid knäledsartros.

Bakgrund: Skolios är en ryggradskrökning och det är viktigt att hitta orsaken då behandlingen är beroende av skoliosens utseende. Röntgenundersökningar bör endast användas när behandling av skoliosen övervägs då onödiga stråldoser bör undvikas. Ju mer strålning en patient får på sig desto större risk för cellskada. Röntgensjuksköterskor bör alltid arbeta för att försöka minimera stråldosen vid röntgenundersökningar.Syfte: Syftet med aktuell studie var att jämföra olika skoliosundersökningar på två röntgenavdelningar för att fastställa om någon skillnad i stråldos uppstod mellan dem.Frågeställning: Är det någon stråldosskillnad mellan en konventionell skoliosundersökning och en skoliosundersökning med genomlysningsutrustning?Metod: I ett konventionellt undersökningsrum och i ett genomlysningsrum tillfrågades 30 patienter om längd samt vikt och undersökningens Dos Area Produkt (DAP)-värde dokumenterades.