Denna uppsats behandlar svenska småföretags val av revisor. Syftet är att förklara vilka faktorer som är viktiga vid valet av revisor, samt om dessa faktorer påverkas av småföretagens storlek och bransch. Uppsatsen har ett analytiskt synsätt och baseras på en telefonenkät med 100 slumpvis utvald småföretag. Svarsfrekvensen uppgick till 51 %. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt och utgår från marknadsföringsteorier, relationsteorier, konkurrensteorier samt tidigare studier inom området.

Unconscious Thought Theory (UTT) lär oss att komplexa problem bättre löses   av   omedvetna   processer   än   medvetna.  UTT   är   dock   en   högst kontroversiell teori för beslutsfattande. Det finns delar av tankegångarna kring medvetet och omedvetet tänkande som behöver undersökas djupare. Beslutsfattande baseras exempelvis på information som kodas in genom en aktiv,   medveten   process.   Givetvis   påverkar   kvaliteten   på   inkodningen besluten   oberoende   av   strategi,   men   UTT   antyder   att   strategin   med omedveten  tanke  möjligen  lider mer av  dålig inkodning  än  medveten. I nedanstående   experiment   jämförs   omedvetet   och   direkt   beslutsfattande med avseende på strukturerad och ostrukturerad inkodning. Deltagare som kombinerade   omedvetet   tänkande   med   en   strukturerad   inkodningsform presterade bäst, men resultaten är inte statistiskt signifikanta..

En stor del av svenskt näringsliv utgörs av småföretag, men trots detta är informationen om budgetering i småföretag begränsad. Syftet med denna studie var därför att beskriva budgetering i småföretag samt att förklara hur ledarstil och bransch kan påverka denna. Dessutom undersöktes företagsledarnas upplevda träffsäkerhet i budgeten. Studien var utförd genom fallstudier i sex småföretag. Till att börja med kontaktades 16 företagsledare för att besvara ett ledarskapstest och därefter valdes sex ledare, med olika grad av uppgifts- och relationsorientering, ut för uppföljande intervjuer.

Kultur kan skilja sig organisationer emellan, detta kan bli ett hinder i att förstå varandra och samarbete kan eventuellt bli lidande då det uppstår missförstånd i kommunikationen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om organisationskulturen påverkar samarbetsförmåga. I undersökningen har vi valt att undersöka skillnaden mellan en samarbetsvillig respektive osamarbetsvillig bransch, bilindustrin och byggindustrin. Syftet nåddes genom att undersöka branschkulturen på universitetsnivå, med programstudenter som representerade respektive bransch. Uppsatsen baseras på en kvantitativ undersökning i form av enkätundersökning och bygger på uppgifter från ett flertal studenter.

Medicinteknikbranschen är en högteknologisk och innovativ bransch som karaktäriseras av snabba förändringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det är även den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en föränderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lämplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer är den så kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats är att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön.Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att få en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har använts, men fokus har legat på kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap.Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstämmer i stora drag med varandra och det har inte gått att utläsa en distinkt skillnad mellan hur männen och kvinnorna leder.

Kvotering i olika former har blivit en trend inom forskning såväl som effektiv metod för att snabbt öka den kvinnliga representationen, och är något som diskuterats flitigt i svensk media under år 2013. Syftet för denna kandidatuppsats är att utifrån teorier om feminism, genus och makt analysera kvoteringsdiskursen i Sverige. Genom en kvalitativ textanalys undersöks de motstridigheter som finns i mediedebatten kring kvotering och om det finns stöd för lagstiftning eller inte. Resultaten visar att kvotering fortfarande är en omstridd fråga i Sverige eftersom att debatten är stagnerad, de ideologiska grunderna och jämställdhetsperspektiven skiljer sig åt. En ytterligare bidragande faktor är den reproduktion av genusordningen som både motståndare och förespråkare bidrar till.

Kompetenstransfer handlar om att överföra sin kunskap och kompetensfrån en situation till en annan. Tidigare forskning har belyst transfer i en utbildningskontext men inte i en kontext av arbetsbyten. Syftet med studien var att se om variablerna: self-efficacy, karriärplanering, samt personlighetsdraget samvetsgrannhet har ett samband medkompetenstransfer i en kontext av omställning och byte av arbete. Studien genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning och urvalet bestod av 62 personer som erhölls av ett omställningsföretag. Resultatet från en hierarkisk regressionsanalys visade att karriärplaneringsvariabeln karriärbyte hade ett signifikant samband med kompetenstransfer; personer som inte bytt bransch upplever mer kompetenstransfer än de som bytt bransch.

Det finns inte några utryckliga bestämmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmånlig skatterättslig behandling kan verka hämmande på viljan att utföra gränsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens målsättning att upprätta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvärja begränsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrättsliga utvecklingen på området framåt genom en pragmatisk tillämpning av de grund¬läggande friheterna. Medlems¬staterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen är ett område där medlemmarna mer än annars vill värna om sin rätt till självbestämmande. Frågan är dock mer kontroversiell för medlemsstaterna när det gäller tillämpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken är den enda fördragsfrihet som är tillämplig även i förhållande till tredje land.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Syftet med följande arbete är att presentera det förslag till historiekanon som lades fram i Danmark sommaren 2006, samt den debatt som följde i media, samt att jämföra klimatet för historieämnet i Danmark och Sverige. Svend Sødring Jensens teori om olika historieundervisningsmodeller applicerades på materialet. Genom en kvalitativ analys av de olika texterna, blev resultatet att förespråkarna för en kanon har en objektivistisk och/eller klassisk argumentation, samt att motståndarna har en formal argumentation när de inte anser att en kanon ska finnas, och objektivistisk och/eller klassisk argumentation när de anser att urvalet av kanonpunkter är felaktigt. I jämförelsen med Sverige blir resultatet att Sverige har en mer nyanserad historiesyn, speciellt när det gäller den egna kulturen..

Syfte och frågeställningar: Att undersöka vilka budskap om CSR som företag i en kritiserad bransch förmedlar i marknadskommunikation. Dessutom att få indikationer på hur denna kommunikation uppfattas av studenter som ingår en generation som är kritisk till marknadskommunikation och reklam. Metod och material: En textanalytisk del av ett antal reklamfilmer och annonser från McDonald?s, Max och Burger King, detta utifrån retoriken. Fokusgruppsdiskussioner med ett antal studenter för att få en bild av deras uppfattning av dessa reklamfilmer och annonser.

Problemdiskussion: Venture Capital-branschen är en relativt ny bransch och ligger enligt vissa tidigt i sin utveckling och har inte nått sin mognad. Trots detta har den varit med om en del omvärldsförändringar som har skapat osäkerheter och nedgångar i branschen och därmed skapat behov av nya metoder och strategier för att handskas med dessa problem. Hur mår Venture Capital företagen idag och vad om något har de dragit för lärdomar under åren? Syfte: Med denna uppsats vill vi beskriva vilken status den svenska riskkapitalbranschen befinner sig i samt se vilka lärdomar som nya aktörer i branschen behöver. Metod: Vi har valt att lägga stor vikt på teori i form av litteraturstudier samt kompletterat tidigare publicerade undersökningar med ett eget empiriskt intervjumoment.

Denna uppsats använder branschvis sysselsättningsförändring i Sveriges 21 län mellan åren1995-2002 som ett mått på regional tillväxt. Alla branscher i ett län delas in enligt SNIsystemetsbranschklassificering. För varje bransch beräknas enligt Economic-base modellenen lokaliseringskoefficient som visar branschens sysselsättningsandel i länet i förhållande tilldess sysselsättningsandel i riket. Den bransch som i respektive län uppvisar högst värde påkoefficienten benämns basindustri. Sambandet mellan sysselsättningsförändringen i varje länsbasindustri och länets totala sysselsättningsförändring undersöks genom en paneldatastudie.Förutom basindustrins sysselsättningsförändring används den länsvisa befolkningsnivån somförklarande variabel.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Marknadenförtredjepartslogistik(3PL)äridagprägladavenstarkprispress.Medettstortantaltjänsterpåmarknadenochmedmångaaktörersomärvilligaatttillhandahålladessatjänsterförsöker3PL-­?aktörernahittalösningarförattintegreramermedsinakunderochinkluderaflervärdeadderandetjänsteriköpen.3Pl-­?aktörernavillgenomdessaåtgärderbrytadenkraftigaprisfokuseringenochrörasigmotstrategiskapartnerskapmedsinakunder.Dennautvecklingutgörgrundenfördenhäruppsatsenssyftevilketärattundersökavilkafaktorersompåverkarvaletav3PL-­?aktörochattkartläggahurintegreratsamarbetetärmellanköpareochsäljareavlogistiktjänstersamtom,ochisåfallhur,aktörernatillsammansarbetarförattutvecklasamarbetet.Förattuppfyllauppsatsensyfteharenfallstudiegenomförtsavhurköpareochsäljarepå3PL-­?marknadenserpåsinnuvaranderelationochhurdevillattdenskaseutiframtiden.Fyradjupintervjuermedköpareav3PL-­?tjänsterhargenomförtssamtintervjuermedderasgemensamma3PL-­?aktör,Panalpina.Dessaintervjuerharsedananalyseratsmedhjälpavetableradeteorierinom3PL-­?forskningochjämförtsmedresultatfråntidigareforskninginomområdet.Slutligenpresenterasslutsatserkringvilkamotivsomliggertillgrundförköparnasbeslutomoutsourcingochhurdettapåverkarderasviljaattintegreramedsina3PL-­?aktörer.Vipresenterarävenslutsatserangåendevilkakriteriersomköparnaanserärviktigasthossina3PL-­?aktörerochbelyserskillnaderivadenkundsvararpåendirektfrågaomkriterierochvadsomgenomgåendeframkommerunderintervjun.Vidiskuterarävenbetydelsenavettbretttjänsteutbudhos3PL-­?aktörenochhuruvidaköpareochsäljaredelaruppfattningomutbudetsbetydelse..