Sökresultat:
3211 Uppsatser om Kontrollćtgärder - Sida 48 av 215
Ansvar - delegering i samband med sÄromlÀggning
Bakgrund: SÄr och sÄromlÀggning ingÄr i sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Det tycks som att det i praktiken emellertid Àr undersköterskor som sköter merparten av sÄromlÀggningen och i vissa fall dokumentationen kring denna. Det finns mÄnga olika sorters sÄr och sÄromlÀggningar, vissa mer komplicerade Àn andra och ibland kan det anses lÀmpligt att överlÄta uppgiften till annan profession.
Syfte: Undersöka relationen ansvar ? delegering i samband med sÄromlÀggning utifrÄn sjuksköterskans perspektiv.
Metod: En kvalitativ intervjustudie. Fem sjuksköterskor med olika arbetserfarenhet intervjuades pÄ en avdelning i södra Sverige.
Erfarenheter av egenv?rd vid typ 2 diabetes : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats
Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.
Outsourcing av ekonomifunktionen
Titel: Outsourcing av ekonomifunktionenĂmne: FöretagsekonomiFörfattare: Emelie Andersson och Johanna CarlssonHandledare: Thomas Karlsson Bakgrund: Begreppet outsourcing föddes utifrĂ„n erfarenheterna som uppkom under IT-eran. Bakgrunden till outsourcing Ă€r att företag insĂ„g fördelen med att anvĂ€nda sig av externa specialister inom de omrĂ„den som företagen inte sjĂ€lva hade kompetenser och resurser inom. Ekonomifunktionen ses inte som en kĂ€rnfunktion som behöver skötas i företaget, utan den kan lĂ€ggas ut pĂ„ ett annat företag.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka varför företag vĂ€ljer att outsourca hela eller delar av ekonomifunktionen samt hur det Ă€r möjligt att fortfarande ha kontroll över företagets ekonomifunktion och verksamhet.Metod: Vi har analyserat vilka orsaker som ligger bakom varför företag vĂ€ljer att outsourca eller insourca hela eller delar av ekonomifunktionen genom att genomföra en kvalitativ studie. I studien har vi intervjuat fem representanter frĂ„n fem olika företag inom olika branscher.Slutsatser: Företag outsourcar eller insourcar frĂ€mst för att fĂ„ tillgĂ„ng till specifik kompetens som saknas i företaget. En annan orsak som framkommit i undersökningen Ă€r att företag vĂ€ljer att lĂ€gga ut hela eller delar av ekonomifunktionen för att fĂ„ loss tid till annat.
Den psykiska ohÀlsan i ett sekulariserat samhÀlle
VÄrt moderna samhÀlle Àr naturvetenskapens glansepok. Det som kÀnnetecknar naturvetenskapen Àr att den Àr fri frÄn religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen mÄste alla pÄstÄenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lÀmnar inget utrymme för hÀnvisning till vare sig vÀrldsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar Àr ytterst ogiltiga för den moderna mÀnniskan.
FrÄn ett kontor till ett annat : En studie av det fysiska rummets styrande effekter
I den hÀr uppsatsen tar vi hjÀlp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinÀra samhÀllet för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter pÄ organisationer. En fallstudie har utförts pÄ ett fastighetsbolag i Uppsala, som för nÄgra Är sedan flyttade frÄn flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förÀndringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus pÄ visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anstÀllda dagligen trÀffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan ocksÄ till att kreativitet och kunskapsspridning fÄr ett bÀttre flöde.
Vad tycker chefen? : En kvalitativ intervjustudie angÄende chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats
Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angÄende chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan pÄ hÀlsan, men att Àven individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit nÄgon tidigare forskning som med hjÀlp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn pÄ hÀlsa pÄ arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehÄllsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat pÄ informanternas utsagor.Resultat: HÀlsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hÀlsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahÄlla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna pÄpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anstÀllda, vilket kan leda till meningsfullhet som Àr en del av teorin kÀnsla av sammanhang. Kommunikationen anvÀndes för att personalen skulle fÄ möjligheten att vara med och bestÀmma, vilket dÄ ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.
Integritetsskyddets förlorade vÀrde. En kvalitativ studie om övervakning
Abstract
Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp dÄ en rÄdande uppfattning hos
medborgaren Àr att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en
upplevd trygghetskÀnsla. Samtidigt finns det mÄnga mÀnniskor som finner det
mycket integritetskrÀnkande att bli kontrollerade, exempelvis genom
kameraövervakning pÄ offentliga platser.
Syftet med föreliggande uppsats Àr att belysa samhÀllsexpertisens syn pÄ allmÀn
kameraövervakning pÄ offentliga platser. Studien utgÄr frÄn följande
frÄgestÀllningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och
kontroll i förhÄllande till allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser? Hur
Àr kameraövervakning pÄ offentliga förenligt med frihet kontra trygghet?
I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska
samhÀllsskildring ?1984? som publicerades 1949 och vÀckte omedelbart stor
sensation. Det Àr hÀr ifrÄn uttrycket ?Storebror ser dig? kommer.
Diagnosen selektiv mutism i f?rskolan
Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.
Outsourcing av IT ? En jÀmförande studie av motiv och effekter
Dagens hÄrda konkurrens och den ökande globaliseringen har medfört att företag mÄste utvÀrdera sina verksamheter för att kunna bedöma sin konkurrenskraft. Det gÀller numera att kunna vara flexibel, vilket har lett till att under de senaste tio Ären har företag sett outsourcing som ett bra verktyg för att uppnÄ konkurrenskraft och bli flexiblare. IT-funktionen Àr en resursintensiv del av verksamheten dÀr det sker stÀndiga förÀndringar inom tekniken och metoderna hur den anvÀnds. Detta har gjort att mÄnga företag har valt att outsourca delar av sin IT-verksamhet för att kunna fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet och dÀrmed bli konkurrenskraftigare.Syftet med vÄr uppsats Àr att utifrÄn en jÀmförelse mellan svenska företag, oberoende av bransch, identifiera och analysera motiv och effekter av anvÀndandet av outsourcing gÀllande IT-funktioner. Vi vill dÀrmed bidra med relevant information för teoretiker.Studien har avgrÀnsats till att enbart fokusera pÄ totalt fyra stycken medelstora till stora företag som har valt att outsourca IT-aktiviteter.
Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda Àldre patienter i palliativ fas i hemsjukvÄrden : en intervjustudie
Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angÄende chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan pÄ hÀlsan, men att Àven individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit nÄgon tidigare forskning som med hjÀlp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn pÄ hÀlsa pÄ arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehÄllsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat pÄ informanternas utsagor.Resultat: HÀlsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hÀlsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahÄlla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna pÄpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anstÀllda, vilket kan leda till meningsfullhet som Àr en del av teorin kÀnsla av sammanhang. Kommunikationen anvÀndes för att personalen skulle fÄ möjligheten att vara med och bestÀmma, vilket dÄ ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.
ProprioceptionstrÀning inom fotboll : utveckling av den non-visuella sensomotoriken
Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med arbetet var att undersöka om fotbollsspelare kan utveckla proprioception dÀr visuell Äterkoppling systematiskt tas bort vid kontroll av bollen med fötterna.FrÄgestÀllningar:? GÄr det att utveckla förmÄgan att kontrollera bollen utan visuell Äterkoppling under en trÀningsperiod om fyra veckor och 12 trÀningspass? ? Hur förÀndras en fotbollsspelares prestation (kontroll av bollen) med avseende pÄ en förbÀttrad proprioception med hÀnsyn tagen till: tid (sekunder), hastighet (varv/minut) samt antal tillfÀllen spelaren tittar respektive tappar boll?MetodTotalt 20 deltagare frÄn ett pojkelitlag valdes ut och matchades inför trÀningsperioden in i en interventions- och en kontrollgrupp för att sÀkerhetsstÀlla att bÄda grupperna var likvÀrdiga. Interventionsgruppen bestod av 12 deltagare, medelÄlder ± standardavvikelse (± SD) var 12,2 (± 0,2) Är. Kontrollgruppen bestod av 8 deltagare, medelÄlder 12,0 (± 0,7) Är. Interventionsgruppen har under fyra veckor genomfört fyra specifikt framtagna trÀningsövningar innehÄllandes uppvÀrmning inkluderat dribblingar och passningar, slalom, bollkontroll i lÄdram och smÄlagsspel.
FörbÀttrad produktionsplanering vid lÄg volym och hög variation: En fallstudie vid Metso Paper Sweden AB i Sundsvall
Företag vÀrlden över har valt att implementera produktionsfilosofin Lean och de förknippade verktygen. Flertalet av verktygen Àr utformade för att uppnÄ en hög kontroll av produktionsflöden och en detaljerad pÄlitlig produktionsplanering. Verktygen har dock en utvecklingsgrund frÄn den repetitiva produktionen, dÀr höga volymer produceras av samma produkt med liten variation i bearbetningsprocesser. Det har lett till att dessa inte Àr beprövade för en mer variationsrik produktion, likt den i de flexibla funktionella verkstÀderna. Vidare har det visats att just denna flexibla produktionstyp ter sig vara den mest konkurrenskraftiga för högkostnadslÀnder gentemot lÄgkostnadslÀnder vilket följaktligen pÄvisat att den icke repetitiva lÄgvolymsproduktionen utgör allt mer av produktionen i högkostnadslÀnder.
Fostran till utanförskap
VÄr uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsomrÄde. Utanförskap Àr ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestÀmt sÀtt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stÄende utanför samhÀllet. Inom det sociala arbetet anvÀnds utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det Àven ut flera samhÀllskritiska hiphop-lÄtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.
?Vi lÀrde oss om stress, men det mesta Àr bortglömt? : en kvantitativ studie om vad som pÄverkar gymnasieungdomars upplevda hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra vad som pÄverkar gymnasieelevers upplevda hÀlsa i Ärskurs 3, i en storstad och en mindre tÀtort. För att uppfylla detta syfte har tre frÄgestÀllningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna Àr en stressor som pÄverkar deras hÀlsa? (2) Vilken roll spelar lÀraren respektive skolan för elevernas upplevda hÀlsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hÀlsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna valdes en kvantitativ metod, enkÀt. EnkÀten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvÀmlighetsurval och för att fÄ fram urvalspopulation gjordes ett slumpmÀssigt randomiserat urval.
Busschaufförers upplevelse av osÀkra anstÀllningsförhÄllanden och hur det pÄverkar deras psykosociala arbetsmiljö
Denna C-uppsats i sociologi handlar om busschaufförer som kör Ät trafikföretag som har tidsbegrÀnsade avtal. Trafikföretagen fÄr dessa avtal genom upphandlingar. Det innebÀr att busschaufförernas anstÀllningsförhÄllanden Àr ganska osÀkra. NÀr avtalstiden gÄr ut Àr det stor risk för att de blir uppsagda. DÀrför Àr syftet att undersöka om denna osÀkerhet pÄverkar busschaufförerna och deras psykosociala arbetsmiljö.