Utveckling av olika typer av påbyggnadskod till programvaror blir allt vanligare. Dessa som går under samlingsnamnet plugins skiljer sig från vanliga applikationer då de har en annan struktur samt speciella beroenden till applikationsspecifika moduler. Problem uppstår när denna typ av utveckling inte stöds av de vanliga utvecklingsmiljöer som finns ute på företagen och delar som borde vara automatiserade måste utföras manuellt. Syftet med studien är att undersöka hur utvecklingsmiljön för Java på Sandvik IT Services kan anpassas för att stödja plugin-utveckling för IBM Lotus Notes. I denna studie undersöks skillnaden mellan plugin-utveckling och den vanliga Java-utvecklingen på företaget samt hur detta påverkar verktygen i utvecklingsmiljön.

Syftet med vår undersökning är att undersöka pedagogernas syn på lek ur ett genusperspektiv. Vi vill veta vad pedagogerna anser att lek är och om de ser någon skillnad i pojkar och flickors val av lekar och om de själva anser att de styr flickor eller pojkars lek mest. Vi vill även se om det går att se någon skillnad i hur pedagogerna tillrättavisar barnen beroende på kön. Valet att använda oss av två förskolor med olika inriktningar var för att se om den förskola som aktivt jobbat med genus och som fått Kontinuerlig utbildning via föreläsningar och litteratur bemötte barnen på ett neutralare sätt än förskolan som inte hade fått samma tillgång till utbildning. Vi valde att använda oss av intervjuer och observationer för att få så mycket information som möjligt.

Studien är kvalitativ till sin karaktär och halvstrukturerade intervjuer med spansklärare har genomförts. Resultatet har analyserats utifrån en läroplansteoretisk inriktning. Syftet har varit att undersöka spansklärares uppfattningar av den aktuella kursplanen med fokus på deras bedömningsarbete utifrån kunskapskraven. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att lärarna känner sig osäkra i hur kunskapskraven i kursplanen ska tolkas och användas i bedömningen. Informationen kring hur den aktuella kursplanen ska användas har varit bristfällig.

Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes.

Malmö högskola Lärarutbildningen SÄL, svenska, svenska som andraspråk och engelska. Höstterminen 2005 Denna undersökning visar på vikten av Kontinuerlig modersmålsundervisning för elever med minoritetsspråk. Arbetet ger också en översikt över forskning som gjorts med tanke på dessa barns skolframgångar och belyser modersmålsundervisningens innehåll i Lund. Resultaten från både enkät och intervjuer redovisas och ger förhoppningsvis en klar bild av verksamheten och en rad förbättringar presenteras inför kommande år på de skolor där jag själv arbetar. Min intention var att undersöka vad undervisningen styrs av, vilka hinder och möjligheter som finns för samarbete mellan oss lärare och att visa vilka kringliggande faktorer som egentligen påverkar denna undervisning? Slutsatsen blev att vi skall värna om den här undervisningen för att den är en sådan viktig länk både i barnens språkutveckling och i deras identitetsutveckling. Barnen har också mycket lättare att lära sig sitt andraspråk om de kan sitt modersmål bra.

Hemtjänstpersonal drabbas ofta av arbetsrelaterad värk i nacke, axlar och/eller rygg. En orsak till detta kan vara att det ofta saknas kunskap tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik. Studiens syfte är att beskriva erfarenheter hos kommunens hemtjänstpersonal vad gäller användande av tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik i samband med patientförflyttningar. En kvantitativ studie utfördes där data samlades in via enkäter. Dessa besvarades av 98 personer som arbetade inom hemtjänst.

Syfte:           Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur personer med hjärtsvikt kan få en förbättrad nutrition genom egenvård.Metod:         Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL och PubMed.Resultat:      Studiens resultat innehöll 10 artiklar med kvantitativ ansats. En förutsättning för att personer med hjärtsvikt ska klara sin egenvård och ges möjlighet att förbättra sin nutrition är utbildning. Utbildningsmetoder som i föreliggande litteraturstudie har visat sig fungera är att kombinera skriftlig och muntlig utbildning. Undervisningen bör innehålla information om vilken typ av mat personer med hjärtsvikt behöver äta samt varför.

Palliativ vård innebär en helhetsvård av personer med obotlig sjukdom. Målet med palliativ vård är den fysiska och psykiska livskvalitén för både patient och närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av stöd i palliativ vård av vuxna. 19 vetenskapliga studier analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att få omtänksamhet och tid från vårdpersonalen: Att få svar på frågor: Att känna att andra tar över ansvaret: Att få dela erfarenheter med andra samt Att få möjlighet till ett andrum och finna styrkan i sig själv.

Blödarsjuka är en ovanlig medfödd sjukdom som kräver livslång behandling och Kontinuerlig kontakt med sjukvården. Tidigare forskning visar att leva med en kronisk sjukdom innebär restriktioner och påverkar personens upplevda hälsa. Hälsa är ett begrepp som innefattar sundhet, friskhet och en känsla av välbefinnande och kan upplevas trots sjukdom.  Sjuksköterskan ska genom sin omvårdnad främja hälsa hos personer med blödarsjuka. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med blödarsjuka. Litteraturstudien baserades på 18 vetenskapliga artiklar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvårigheter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar på en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har även valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjälpa och stötta dessa barn.Undersökningen är av kvalitativ karaktär och baserad på intervjuer med fyra pedagoger på en traditionell förskola och fyra pedagoger på en Montessoriförskola. Frågorna är ställda för att rent konkret få reda på hur de går tillväga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanställt och jämfört med litteraturen som belyser ämnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter.

Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan använder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frågor som vi har ställt oss är hur pedagoger i förskolan går tillväga inför upprättandet av individuella utvecklingsplaner och på vilket sätt pedagogerna tar hänsyn till barnens IUP när de planerar verksamheten.För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, där vi intervjuat sex pedagoger från tre olika kommuner. Vi har sammanställt vårt resultat utifrån våra intervjufrågor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar på ett liknande sätt när de upprättar IUP. De samtalsunderlag som de använder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill säga att belysa barnets utveckling och lärande. Pedagogerna ser föräldrarnas synpunkter som en viktig del i upprättandet av barnets IUP.

Sövning av kaniner är förenat med stora risker och säkra alternativ till inhalationsanestesi behöver utvecklas. I denna studie utvärderades intravenös anestesi med midazolam och sufentanil, för induktion och underhåll, på åtta New Zeeland White-kaniner av honkön. Samtliga kaniner premedicinerades med medetomidin i låg dos. Narkosen inducerades intravenöst med en blandning av midazolam och sufentanil (medeldos 0,09 mg/kg midazolam och 0,48 µg/kg sufentanil). Kaninerna hölls därefter sövda i 60 minuter via Kontinuerlig infusion av samma blandning (medeldos 0,13 mg/kg/h midazolam och 0,72 µg/kg/h sufentanil).

Syftet med förevarande uppsats är att utröna hur elever och lärare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto återspeglas i undervisningen samt om det är möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjälp av fyra separata kvalitativa enkätundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat på två klasser) och fjorton lärare på två skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och främst på att både lärare och elever ser på inflytande som något positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom går det, enligt de tillfrågade lärarna och eleverna, dels att konstatera att såväl formellt som informellt inflytande är beståndsdelar i elevinflytandebegreppet, men även att både lärare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller därutöver primärt ske genom utvärderingar samt via en Kontinuerlig dialog mellan lärare och elever.

Organisationsförändringar är något som sker dagligen inom organisationer. Vid större organisationsförändringar uppstår det ofta personalrelaterade problem som organisationsledningen måste ta hänsyn till. En av de största förändringarna en organisation kan genomgå är en så kallad fusion, när en organisation går ihop med en annan. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med fusioner mellan lärosäten.Författarnas syfte med denna uppsats är att undersöka vilka personalrelaterade problem som kan uppstå när två lärosäten med olika förutsättningar går samman genom en fusion. Detta har gjorts med hjälp av av en fallstudie.Resultatet av undersökningen visar att Kontinuerlig information från ledning till personal är av yttersta vikt för att i största möjliga mån undvika och dämpa personalrelaterade problem.

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anställda när en verksamhet ska förbättras och utvecklas. I ett ?expansivt lärande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lärande- och utvecklingsmöjligheter. Hälso- och sjukvården är inget undantag och ett område som blivit mer uppmärksammat de sista decennierna är sårvården. Syftet med min studie har därför varit att studera de lärande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstå inom distriktssköterskans verksamhet med fokus på sårvård.