Hormonersättningsterapi (HRT) används för att lindra vasomotoriska och urogenitala symtom associerade med klimakteriet. Eftersom behandling med enbart östrogen förknippats med endometriell hyperplasi och livmodercancer, tillsätts progestagener till östrogen-beredningar i HRT hos kvinnor med intakt livmoder för att motverka den proliferativa effekten av östrogen och förebygga cancerutveckling i livmodern. Sådan kombinerad HRT har emellertid associerats med ökad risk för bröstcancer. Vid kombinerad HRT används olika typer av progestagener och olika behandlingsregimer (kontinuerlig eller sekventiell tillförsel).Syftet med detta arbete var att undersöka vad som ökar risken för bröstcancer vid kombinerad HRT: valet av progestagen-typ eller vilken behandlingsregim (kontinuerlig/sekventiell) som används.Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade sju studier om HRT och bröstcancerrisk, vilka hämtades från databasen PubMed.Utifrån undersökta studier kan man dra slutsats att ökad risk för bröstcancer associeras med kombinerad östrogen-progestagen HRT jämfört med HRT med enbart östrogen och framför allt om man jämför kontinuerlig kombinerad HRT med sekventiell kombinerad HRT med ett dos-responsförhållande som bakomliggande grund. Progestagen-typ kan ha effekt på risken för bröstcancer men detta behöver undersökas ytterligare..

I Sverige påbörjar ca 1500 patienter syrgasbehandling i hemmet varje år. De flesta av dessa har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Inom vården har KOL varit känt i ca 200 år. Idag är KOL ett växande hälsoproblem med stor dödlighet. När beslutet tas att patienten behöver kontinuerlig syrgas i hemmet är det troligtvis efter lång tid av sjukdom och försämring av lungfunktionen.

Hormonersättningsterapi (HRT) används för att lindra vasomotoriska och urogenitala symtom associerade med klimakteriet. Eftersom behandling med enbart östrogen förknippats med endometriell hyperplasi och livmodercancer, tillsätts progestagener till östrogen-beredningar i HRT hos kvinnor med intakt livmoder för att motverka den proliferativa effekten av östrogen och förebygga cancerutveckling i livmodern. Sådan kombinerad HRT har emellertid associerats med ökad risk för bröstcancer. Vid kombinerad HRT används olika typer av progestagener och olika behandlingsregimer (kontinuerlig eller sekventiell tillförsel).Syftet med detta arbete var att undersöka vad som ökar risken för bröstcancer vid kombinerad HRT: valet av progestagen-typ eller vilken behandlingsregim (kontinuerlig/sekventiell) som används.Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade sju studier om HRT och bröstcancerrisk, vilka hämtades från databasen PubMed.Utifrån undersökta studier kan man dra slutsats att ökad risk för bröstcancer associeras med kombinerad östrogen-progestagen HRT jämfört med HRT med enbart östrogen och framför allt om man jämför kontinuerlig kombinerad HRT med sekventiell kombinerad HRT med ett dos-responsförhållande som bakomliggande grund. Progestagen-typ kan ha effekt på risken för bröstcancer men detta behöver undersökas ytterligare..

AbstraktTitel: Kommunikationsstrukturens betydelse i planerad organisationsfo?ra?ndringFo?rfattare: Johan PejrydTermin: Va?rterminen 2014Niva?: MasterAvdelning: Informatik och mediaHandledare: Josef PallasSammanfattning: En studie av kommunikationsstrukturens roll vid planerad organisationsfo?ra?ndring utfo?rdes under va?ren 2014 hos en av de svenska storbankerna med avsikt att fa? ytterligare kunskap om fo?ra?ndringskommunikation. Syftet med studien var att underso?ka informationsdistributionens funktion vid implementeringen av ett nytt arbetssa?tt. Det syftades ocksa? till att underso?ka medarbetares informationsbehov och kommunikationspreferenser.Fem hypoteser sta?lldes upp fo?r att fa? kunskap om antalet kommunikationskanaler som anva?ndes, relationen mellan muntliga och skriftliga ka?llor, samt enhetligheten dessa emellan.

Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

Den ha?r studien underso?ker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utga?r fra?n en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner underso?ks tillsammans med val av forskningens teoretiska ansatser och metoder.Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas da?r rollen frigo?rs fra?n tidigare fo?resta?llningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflo?den, en mellanfas da?r rollen pa?verkas av exempelvis nya tekniker som IT-sto?d och affa?rssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas da?r tidigare rolluppdelningar ifra?gasa?tts och fokus ligger pa? rollens makt i organisationen och mo?jligheter att skapa sin egen yrkesidentitet.

IntroduktionUtifrån tidigare forskning har en modell föreslagits som beskriver att lågintensiv aerob uthållighetsträning ska ha mindre negativ påverkan på effekten av styrketräning jämfört med högintensiv aerob uthållighetsträning. Detta påstående har funnit visst stöd i litteraturen men vidare forskning krävs för att det ska kunna fastställas.SyfteDenna studie syftar till att undersöka ifall det föreligger någon skillnad mellan högintensiv aerob intermittent löpträning och lågintensiv aerob kontinuerlig löpträning vad gäller dess påverkan på utveckling av benstyrka och muskelstorlek vid samtidig styrketräning.MetodSex måttligt tränade män (25 (22-26) år) blev slumpvis tilldelade ett av två olika, sex veckor långa, träningsprogram. Den ena gruppen (HI, n=3) tränade hypertrofiinriktad styrketräning två gånger i veckan samt 2-3 pass med högintensiv aerob intermittent löpning (90-95 % av HFmax). Den andra gruppen (LI, n=3) tilldelades samma styrkeprogram men deras uthållighetsträning bestod istället av lågintensiv aerob kontinuerlig löpning (75 % av HFmax). Mätningar av kroppsvikt, lårmuskelns tvärsnittsarea och 1 RM i benpress utfördes innan och efter träningsperioden.

Många företag som utvecklar en webb-applikation försäkrar regelbundet med olika testmetoder att de har en fungerande produkt. Ändå dröjer ofta leverans till kund och slutanvändare. Här beskrivs en lyckad implementation av hur leverans regelbundet kan ske till en molntjänst med ett så kallat blue green pattern som gör att applikationen kan uppdateras med minimal påverkan för slutanvändaren. Lösningen består i att webb-applikationenkan driftsättas i två olika miljöer och att användare alltid, via en html-sida som fungerar som en trafikriktare, skickas till den miljö som har den senaste versionen av applikationen. Genom ett script driftsätts den nya applikationen på den miljö som för tillfället inte har några besökare.

Vi ville undersöka hur lärarna på högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville även ta reda på när lärarna bedömer sina elever samt granska deras tillvägagångssätt. Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in på ljudband. Sex intervjuer står som underlag till resultatet. Intervjuerna hölls inom skolans lokaler och pågick under en veckas tid.

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

Bakgrund och problem: För att uppnå en mer jämförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB är en viktig förutsättning att tillämpning sker på samma sätt och enligt samma principer för att jämförbarheten av redovisningen skall bli så bra som möjligt. Förvärvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda år 2005 genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år och inte längre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom åren där resultatet visar på en förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven men även att det fortfarande finns en stor förbättringspotential.

Mental trötthet (eng. fatigue) efter en lindrig traumatisk hjärnskada (mTBI) innebär stora handikapp i vardagen för drabbade individer. En koppling mellan den subjektiva upplevelsen av mental trötthet och relaterade kognitiva områden har dock visat sig svårt att finna. Syftet var att undersöka om det förelåg en prestationsnedsättning i IVA+plus (ett test för kontinuerlig prestation som mäter bibehållen uppmärksamhet och inhiberingsförmåga) och högt självskattad trötthet hos en patientgrupp diagnosticerad med mTBI. Vidare var syftet att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan dessa mått.

Examensarbetet är en kollaboration mellan Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Sveaskog AB. Det övergripande målet var att utveckla och verifiera en mekanisk lösning för kontinuerlig skörd i klena bestånd. Skogsvård och skogsbränsleuttag som en kombinerad lösning pekar på en minskad röjningskostnad för eftersatta bestånd. År 2009 fanns det cirka en miljon hektar eftersatta bestånd i Sverige, och med det potential att hämta stora mängder skogsbränsle. Ett första uttag på 64 TWh för att senare kunna ge ett årligt uttag på 5-10 TWh.