This essay, Pictures from a death-bed, expands on the pictorial genre called post mortem portraits, a field with long history in the western society. A post mortem portrait is an artwork where the artist paint or photograph the model after her or his dead. My survey delineates to treat two specific pictures, one from the seventeenth century and one from the twentieth century. Both of them are portraits of dead boys on their death-beds, but the first one is a painting and the other one is a photo. By this survey I wanted to find both similarities and differentials between the pictures; if they were made by the same reasons, if you could see anything different between the portraits by children and by the portraits of adults, and finally, if there were any cultural or religious connections between the pictures and their existents.

Mia och Klara- karaktären Tabita Karlsson är den ideala White trash-stereotypen. Hon är en deltidisarbetslös ensamstående mamma med tre barn med tre olika män. Hon är sexuellt promiskuös, röker och dricker alkohol i tid och otid, pratar dialekt och bor på landet. Ovårdad och odisciplinerad, sedeslös, vulgär och agerar helt utan tanke på vad som anses passande av den rådande medelklassnormen. Med Tabita Karlsson som material presenteras de diskurser vilka utgör White trash-stereotypen med hjälp av diskursanalys enligt Laclau och Mouffe.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare undervisar nyanlända elever i de praktiskt- estetiska ämnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska ämnet svenska som andraspråk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska ämnena ses som lämpliga att använda som sluss då nyanlända elever ska övergå till reguljära klasser.  Studiens frågeställningar ämnar undersöka huruvida och i vilken grad lärarna i de olika ämnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlända elever. Studien tar avstamp i en tro om att språkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lärosituationer. Frågeställningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv där Jim Cummins modell för andraspråkselever används som analysverktyg. Modellen utgörs av två nivåer, kognitiv nivå och graden av situationsberoende/Kontextualisering och syftar till att hjälpa lärare att lägga undervisningen på en nivå där eleven får stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lärare på två skolor i olika kommuner i Mellansverige, där samtliga lärare undervisade nyanlända elever i ett eller flera ämnen. Resultatet visar att lärarna oberoende av ämne anpassar undervisningen på ett likartat sätt genom förenklingar. Lärarna i svenska som andraspråk anpassar dock undervisningen i större omfattning än lärarna i de praktiskt- estetiska ämnena.

Today we see a growing need and interest in working towards sustainable development. To be able to contribute to a sustainable development as individuals/business we need to emphasize the importance of education and contextualisation that learning occurs in a sense that is relevant to the learner.This is the background to this study, which in turn is the basis for an education that focuses on how to environmentally secure your purchases, an opportunity for us to set environmental standards purchasing products and services. The process for purchase is considered by many to be a key factor in businesses work towards sustainable development. Key people in this process and target audience for this education is environmental, purchasing and procurement managers.The purpose of this study is to design an education calledMiljösäkrade inköp from the target audiences? knowledge, interests and attitudes, together with literature.

Titel: ?Att likna eller att våga skilja ut sig från konkurrenterna?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Elin Larsson & David WiklanderHandledare: Per-Arne WickströmDatum: Augusti 2013Syfte: Syftet är att kvalitativt undersöka likformigheten hos Sveriges största arkitektföretag, exemplifierat genom Tengbomgruppens totala värdeerbjudande.Metod: Studien är en fallstudie av ett arkitektföretag med kvalitativ ansats. Empiriska data består av information om sex större arkitektföretag som är tillgängligt på internet samt djupintervjuer och skriftligt material från det specifika fallföretaget. Vi har också samlat litteratur och forskning utifrån både ett modernt och ett traditionellt perspektiv för att kunna beskriva studiens teoretiska referensram samt relevant forskning rörande ett totalt värdeerbjudande för arkitektföretag. Resultat & slutsats: De största arkitektföretagens totala värdeerbjudanden i Sverige befinner sig i en likformig inramning med klientlojalitet som grundsats. Alla är diversifierade i form av en ?allt för alla?-strategi, samtidigt presenterar de en lågmäld differentiering inom deras värdeerbjudanden.

Såväl nationell som internationell forskning visar på klara kopplingar mellan alkohol och våld. Sambandet är ändå problematiskt och det ligger tydliga utmaningar i att förklara sambandet som kausalt. Hittills har merparten av forskningen inriktat sig på att hitta mellan- eller bakomliggande variabler för att förklara detta samband. Som en del i det vidare genusperspektivet har tidigare forskning diskuterat maskulinitet som en bidragande förklaring av samvariationen mellan alkohol och våld bland män. Mycket få av de studier som genomförts har emellertid varit kvantitativa.

Den privata sektorn har alltid sökt efter metoder för att effektivisera sin verksamhet och öka sin lönsamhet, detta har lett till att ekonomistyrningsmodeller har utvecklats. Sedan början av 1990-talet har även de icke-vinstdrivande organisationerna börjat snegla på den privata sektorns styrmodeller med en förhoppning om att kunna effektivisera sina organisationer. Denna nya trend med icke-vinstdrivande organisationer som anammar styrmodeller utvecklade för den privata sektorn kom att kallas New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen de offentliga organisationerna tar till sig är The Balanced Scorecard eller balanserad styrning som den heter på svenska. Att många svenska offentliga organisationer väljer att implementera balanserad styrning är känt, däribland svenska landsting.