Solen Àr grunden till allt liv pÄ jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel frÄn vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mÄl för utbyggnad av solceller i Sverige.

I denna uppsats undersöks pÄ kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av tvÄ vÀlkÀndainstrumentregler för Sverige under perioden 1993?2005. Dessa Àr: Taylor- respektiveMcCallumregeln. Instrumentet som anvÀnds i Taylorregeln Àr den korta styrrÀntan. McCallumregelninnehÄller ett annat instrument för centralbanken, lÄngrÀntan.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 Är som intervjun har utvecklats Àr den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen Àr baserad pÄ teorier om hur man uppnÄr en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken dÀr den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att anvÀnda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, dÀr vi har tagit fram frÄgor frÄn teorierna och som vi sedan stÀllt till vÄrt material.VÄra resultat visar att det finns mÄnga likheter i mÀns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar Àven att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frÄgor och hur de agerar.

Sverige har ett framtida mÄl att minska energianvÀndningen i bostÀder. För att lyckas med detta behöver mer energibesparande ÄtgÀrder bli av. Det behöver bli ett helhetstÀnk i större utstrÀckning nÀr fastigheter stÄr inför en mer genomgripande renovering dÄ möjligheten att göra energibesparande ÄtgÀrder Àr som störst.Den hÀr studien visar pÄ de bidragande faktorer som pÄ ett eller annat sÀtt pÄverkar beslutsprocessen av energieffektivisering. Den tar Àven upp hur situationen Àr bland ett antal fastighetsbolag i södra Sverige som valt och delta i en intervju. Slutligen ges förslag till incitament för att pÄskynda processen..

Energieffektivisering av byggnader Àr ett uppmÀrksammat Àmne mycket pÄ grund av att bostÀder och lokaler stÄr för 35 % av den totala energianvÀndningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nÄ nÀra-nollenergibyggnad till Är 2021. Definitionen av nÀranollenergibyggnad Àr en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket lÄga mÀngden energi som krÀvs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi frÄn förnybara energikÀllor.Passivhus Àr en typ av lÄgenergihus som har ett tÀtt klimatskal som hÄller ett lÄgt U-vÀrde och utnyttjar interna vÀrmetillskott frÄn hushÄllmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lÀgre energiförluster och lÀngre behov av tillförd energi, vilket nÀrmar sig nÀra-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som stÀlls av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. EnergiberÀkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

Syfte: Med start Är 2009 genomförde den svenska regeringen flera ÄtgÀrder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpÄ revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen Àr en viktig frÄga för ekonomisk tillvÀxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krÀvs kapital. Det vanligaste i Sverige Àr att all expansion sker med lÄnade pengar. För dessa företag Àr det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi stÀller oss dÀrför frÄgande till hur den frivilliga revisionen pÄverkar företagets möjligheter till lÄn och i förlÀngningen den expansion som Àr viktig ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. UtifrÄn Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förÀndring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag pÄ den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien Àr kvalitativ och utifrÄn en deduktiv ansats. PrimÀrdatainsamling har gjorts med hjÀlp av tre respondenter samt har en sekundÀrdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vÄr primÀrdata och sekundÀrdataanalys visar pÄ att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utstrÀckning beror pÄ historiens utformning av mÀnniskors vÀrderingar. Historian influerar mycket pÄ hur ett lands kultur gestaltas. VÀrderingar tar tid att förÀndra och pÄ grund av det Äterfinns mycket av kommunismens tankesÀtt i dagens Ryssland. .

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgÄngspunkt i mÄldokumentet PÄ god vÀg. MÄldokument för Matlandet mot Är 2020 har en analys av textens innehÄll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rÄdande diskurser och kulturella vÀrderingar.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar Àr frÄgor som allmÀnheten allt mer stÀller som krav pÄ företagen. Enligt undersökningar sÄ visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrÄgor skadar allmÀnhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt sÄ visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                               Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill Àven undersöka hur aktörer inom finansbranschen gÄr tillvÀga för att agera ansvarsfullt.Metod: För att samla in information har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hÄllbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig pÄ respektive institut.Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som stÀlls pÄ företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det Àr genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och vÀrderingar.

NÀr mÀnniskor vill hitta information om vad som pÄgÄr i deras och andras samhÀllen, sÄ har tidningar blivit en primÀr kÀlla. Jag ska göra en analys av vad tre olika tidningar rapporterar om den antisemitiska kampanjen i Polen som började i mars 1968. Jag ska Àven analysera vad samma tidningar skrev om de polskjudiska flyktingarna nÀr de kom till Sverige Är 1969. DÄ jag gör min undersökning kommer jag att anvÀnda mig av beskrivande idéanalys som metod. Jag kommer Àven att anvÀnda mig av den komparativa metoden nÀr jag jÀmför tidningarnas innehÄll med varandra.

Enligt teorin om öppen rĂ€nteparitet (UIP) ska den förvĂ€ntade nominella vĂ€xelkursförĂ€ndringen motsvara rĂ€ntedifferensen mellan tvĂ„ lĂ€nder. I sjĂ€lva verket visar de flesta studier att teorin inte hĂ„ller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istĂ€llet för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebĂ€r att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldvĂ€xlar fĂ„r sĂ„ledes förutom en högre rĂ€nta Ă€ven avkastning i form av en apprecierande vĂ€xelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen frĂ„n teorin kan förklaras utifrĂ„n förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige.

De svenska storbankernas vinster Àr höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra sÄ kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 Ärs bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet Àr legitim eller ej. Syftet med utredningen Àr att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration pÄ den svenska bankmarknaden pÄverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur pÄverkar de svenska bankernas prissÀttning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nÀmnda situationen pÄ den svenska bankmarknaden Àr avvikande kommer jÀmförelser med andra europeiska lÀnder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

VÀstvÀrlden och Japan har sedan Är 1869 haft en ömsesidig inverkan pÄ varandra. De senaste Ären har den japanska kulturen kommit att influera mÄnga lÀnder i vÀst mer Àn tidigare, dÀribland Sverige. Den japanska trÀdgÄrden Àr en av influenserna och det syns bland annat i privata trÀdgÄrdar och i plantskolekataloger. Denna uppsats Àr en studie av hur man i Sverige anvÀnder sig av den japanska trÀdgÄrden. Syftet Àr att genom besök i japanska trÀdgÄrdar i Japan och Sverige ta reda pÄ hur man har valt att gestalta den japanska trÀdgÄrden i Sverige. JÀmförelsen utförs genom litteraturstudier och platsstudier. Litteraturstudierna skapar en förstÄelse för vad en japansk trÀdgÄrd Àr och vad den har för betydelse.

Nyföretagande Àr viktigt eftersom det pÄverkar sysselsÀttningen och tillvÀxten i Sverige positivt. I och med att nyföretagandet har minskat de senaste Ären anser vi att nyföretagande Àr ett aktuellt och intressant Àmne. Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för viktiga faktorer som kan pÄverka nyföretagande i Sverige och förklara hur och varför de kan pÄverka nyföretagandet. Studien har utförts i form av personliga intervjuer med tre företagare inom konsultbranschen i LuleÄ. Analysen baserar sig pÄ intervjuerna med de berörda företagarna samt pÄ referensramen.

Basel II planeras att trÀda i kraft den 1 januari 2007 och kommer sannolikt att fÄ en stor betydelse pÄ den svenska finansmarknaden. Ett grundlÀggande syfte med mer riskkÀnsliga kapitaltÀckningsregler Àr att bidra till en prissÀttning av risk som Àr mer korrekt, sett ur samhÀllsekonomisk synvinkel. De nya reglerna torde innebÀra en förÀndring i bankernas kundrelationer dÄ bankernas metoder för kreditbedömning blir mer riskkÀnsliga, vilket i sin tur kan medföra en förÀndrad situation för sÄvÀl bankerna som företagskunderna. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en ökad förstÄelse kring hur de nya kapitaltÀckningsreglerna, Basel II, kommer att förÀndra bankernas kreditbedömningar och deras kundrelationer gentemot företag. I studien anvÀnds huvudsakligen ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och utifrÄn detta har en kvalitativ ansats och ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt valts.