Som tandhygienist Àr det mycket intressant att studera karies-epidemiologiska undersökningar pÄ bÄde nationell och internationell nivÄ. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva och jÀmföra kariesstatus (DMFT) hos 12-Äringar i Sverige och Irak, och nÄgra av de faktorer som kan pÄverka DMFT komponenternas roll och inverkan. För att besvara syftet anvÀndes information frÄn litteratur och tidskrifter samt WHO:s databas om lÀnderna. Resultatet visar att DMFT för 12-Äringar i Irak var 1.7 (2003) och i Sverige 1.0 (2005). DT-komponenten, d.v.s. obehandlad karies, var hög hos irakiska barn medan FT- komponenten var hög för danska barn (inga data tillgÀngliga för Sverige).

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet pÄ marknader i flera lÀnder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gÀller sÄvÀl kunder som kontor. Denna studie undersöker anstÀlldas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur pÄ den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan pÄ bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien Àr av vikt eftersom företags utlandsetablering har pÄgÄtt i över 100 Är och kunskapen om vad som hÀnder med företags kultur och struktur Àr begrÀnsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur Àr dels fyra organisationskulturer, Àven kulturteori diskuteras för att Àven fÄ en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget bestÄr av information hÀmtad direkt frÄn Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frÄgestÀllningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med tvÄ anstÀlla pÄ Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken Àr en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte Àr sÄ utmÀrkande pÄ den brittiska marknaden eftersom Àven de brittiska bankerna i större utstrÀckning gÄr mot en allt mer decentraliserad organisering.

En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition Àn individer vars förÀldrar Àr födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna pÄ arbetsmarknaden och dÀrför avstÄr frÄn humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om sÄ Àr fallet krÀvs en kartlÀggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stÀmmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas Ätta ungdomar och resultaten jÀmförs med empirisk forskning. BÄde vad gÀller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/VÀxjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011  Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart StrandHandledare: Anders JerrelingTitel: SmÄföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov.Bakgrund:Regeringens mÄl Àr att fler ska vÄga starta egna företag och att fler företagare ska vÄga satsa för att vÀxa. I Lissabonprogrammet stÄr det att man vill skapa ett europeiskt mervÀrde dÀr smÄ och medelstora företag mÄste fÄ bÀttre tillgÄng till kapital och lÄn sÄ att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att smÄföretag ofta har svÄrt att hitta rÀtt finansieringsform. Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva hur vÄra undersökta smÄföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever.I huvudsyftet ingÄr följande frÄgestÀllningar:?Hur finansierar smÄföretag sitt ökade kapitalbehov???Vilka finansieringssvÄrigheter har smÄföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?? AvgrÀnsningar: Vi har undersökt tre svenska smÄföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvÄrigheter de upplever.Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre smÄföretag. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer bestÄende av en serie öppna frÄgor som bygger pÄ en förutbestÀmd intervjuguide kring vÄrt tema.

Syftet Àr att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska lÀnderna kan utgöra en optimal valutaunion. UtifrÄn ett svenskt perspektiv visar resultaten att det Àr lÀmpligast för Sverige att ingÄ i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa lÀnder har varit störst. Taylors rÀnteregel visar att Sverige och Norges rÀntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge prÀglas av störst ekonomisk integration.Vi har anvÀnt tvÄ olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrÄn ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors rÀnteregel. De bÄda tillvÀgagÄngssÀtten fokuserar pÄ hur ekonomiskt integrerade lÀnderna Àr, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln Àr den som har störst inverkan pÄ den beroende variabeln, vÀxelkursvolatilitet.

Bakgrund: Till Är 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer Àn fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igÄr i. Visit Swedens roll i projektet Àr att marknadsföra Sverige till mÄlgrupper utomlands.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda mÄlgrupper internationellt.FrÄgestÀllning:Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda mÄlgrupper?Vilken kommunikation finns med mÄlgrupperna?Hur arbetar Visit Sweden för att stÀrka Sveriges image hos resenÀrerna?Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder anvÀnts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av Àmnet för att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna. Intervjuer gjordes med representanter frÄn Visit Sweden och Svenska Institutet.Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring.Slutsats: Visit Sweden definierar sina mÄlgrupper utifrÄn analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rÀtt mÄlgrupp.

Syftet med denna studie Àr att ge en insikt i de generella vÀlfÀrdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i vÀlfÀrden. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ om det finns nÄgra likheter eller skillnader i vÀlfÀrdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktÀriserar olika vÀlfÀrdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign dÀr digitala enkÀter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de vÀlfÀrdspolitiska attitydmönstren i viss mÄn Äterkopplas till lÀndernas vÀlfÀrdsinstitutionella kontext men inte i sÄdan utstrÀckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om vÀlfÀrdsregimer..

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svÄrt att lyckas med finansieringen. Detta beror pÄ att det inte finns nÄgon ekonomisk historik att visa upp för finansiÀrerna. För att lyckas fÄ in tillrÀckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vÀnda sig till olika typer av investerare. De vanligaste sÀttet Àr att man antingen vÀnder sig till banker, venture capital-bolag eller affÀrsÀnglar. Vad som motiverar dessa aktörer Àr olika, men det gemensamma för dessa aktörer Àr att det Àr svÄrt att fÄ dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sÀtt för entreprenörer att fÄ in kapital till sina projekt.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Coca-Cola Drycker Sverige AB. En av de största produktionskostnader som företaget har Àr koncentratet för dryck som köps in frÄn the Coca-Cola Company. Innan projektstart visste Coca-Cola Drycker Sverige AB att svinnet av dryck under produktionsprocessen var stort men hade ingen kunskap om vilka faktorer som orsakade svinnet. Coca- Cola Drycker Sverige AB har för ett par Är sedan implementerat förbÀttringsverktyget Sex Sigma i sin organisation och detta projekt har bedrivits som ett Sex Sigma-projekt. Syftet med detta projekt har varit att kartlÀgga var i processen svinn av dryck uppkommer, föreslÄ förbÀttringsÄtgÀrder samt implementera förbÀttringsÄtgÀrder med avseende pÄ att minska svinnet av dryck i produktionsprocessen.

Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration,Mid Sweden University in ÖstersundSpring term 2008Title: Abolishment of statutory audit ? a qualitative research on banks attitude when credit rating small businessesAuthor: Rima Harouki, Carina HoffmannSupervisor: Anna-Maria JanssonBackground & problem: In Sweden the statutory audit has been mandatory for every corporation since 1983. With the membership in European Union it became possible to allow exception from statutory audit for small businesses, according to the fourth commission of EG. Today, in the European Union, there are few countries that still have statutory audit for smaller businesses, Sweden is one of them. There are discussions about whether Sweden should follow the trend of abolishment and an analysis management by the justice of the Supreme Court Bo Svensson was recently presented, which ended in the conclusion that statutory audit ought to be abolished.

Svenska filmbranschen styrs av ett filmavtal mellan staten och olika aktörer i branschen. Detta avtal skall förnyas under Är 2013. Staten har i en avsiktsförklaring för det nya avtalet uttryckt en vilja till en förÀndring kring villkoren för att fÄ statligt stöd för filmproduktion i Sverige. En sÄ kallad teknikneutralitet skall införas som innebÀr att filmproduktioner inte lÀngre pÄ förhand behöver ha sÀkrat en biografdistribution för att fÄ statligt ekonomiskt stöd. Detta skulle kunna innebÀra en förÀndring för den svenska filmens distribution i Sverige som i nulÀget bestÄr av tÀmligen fast ordning pÄ visningsfönster, dÀr just biografdistributionen har en sÀrstÀllning.VÄr forskning behandlar svenska filmproducenters, distributörers och biografÀgares tankar och Äsikter kring distribution av svensk lÄngfilm i Sverige.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att jÀmföra det svenska och norska ledarskapet inom elitfotbollen. FrÄgestÀllningarna var: Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge beslutsfattandet? Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge avstÄndet mellan spelare och trÀnare? Vilken typ av ledarstil upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge att trÀnaren har? Skiljer sig spelarnas upplevelse av ledarskapet mellan lÀnderna?MetodFörfattarna har valt att göra en kvalitativ intervjustudie av spelarnas upplevda ledarskap. TvÄ av dessa spelare Àr verksamma i Sverige, tvÄ spelare Àr verksamma i Norge samt tvÄ spelare som har erfarenhet frÄn bÄde svensk och norsk elitfotboll. Utöver dessa intervjuer har relevant litteratur, bÄde svensk och norsk, anvÀnts.Resultat och slutsatsResultatet visar att det inom elitfotboll, till stor del, bedrivs auktoritÀrt ledarskap.

Denna uppsats jÀmför maltdryckproduktionen i Sverige Ären 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker pÄverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den sÄ kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgÄr frÄn ett grundantagande att standardflaskan pÄverkade maltdrycksproduktionen positivt, frÄn att denna nÀring stÄtt relativt stilla fram till dess. Med andra ord Àr grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som anvÀnds i denna uppsats var en statistisk jÀmförelse, dÀr mÄtt och tabeller först konverterats och gjorts överskÄdliga i dagens mÄtt mÀtt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde pÄ politisk-ekonomiska förÀndringar som gjorde det lÀttare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoÄrsperioden 1880-1900 Àger rum, dÄ i princip all öltillverkning övergick till att gÄ till pÄ Bayerskt vis. Undersökningen visar ocksÄ att en ny gren inom bryggerinÀringen, buteljvatten och lÀsk, tillkom under denna period, och det Àr rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krÀvde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det Àr dÀrför ett rimligt antagande att eftersom sÄ mycket av det öl som producerades i Sverige Är 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning pÄ att en standardflaska gjorde en sÄ stor produktion möjlig..