Syftet med studien är att utifrån ett regleringsperspektiv studera införandet av lagbegränsad IFRS och att ta reda på om reglerna är lämpliga för onoterade finansiella företag. Vi har en grundad teori som utgångspunkt för studien. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem onoterade banker, tre revisorer och Finansinspektionen. Lämpligheten med lagbegränsad IFRS för onoterade finansiella företag kan ifrågasättas på flera punkter men trots det tycker bankerna att de klarar av att tillämpa reglerna..

Bakgrund och problemdiskussion: Sociala medier är ett fenomen som vuxit sig stort på senare år och det blir allt vanligare att företag använder dessa plattformar som en kommunikationskanal med sina kunder. Bankerna kan via sociala medier, såsom Facebook och Twitter nå ut på ett kostnadseffektivt sätt, med sitt budskap till allt större publik på en och samma gång. Detta kan i sin tur förstärka företagets rykte, om word-of-mouth visar sig vara av positiv karaktär samtidigt som det kan snabbt rasera företagets varumärke om spridningen av word-of-mouth är allt för negativ och okontrollerbar. Vi ämnar besvara följande frågeställning: Är Facebook och Twitter en gynnsam kommunikationskanal för banker, eller skulle vissa gynnas mer av att inte tillämpa sociala medier i deras verksamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats är analysera hur banker förhåller sig till och kommunicerar via sociala medier.

Bakgrund: Banker har alltid varit utsatta för operativ risk, men det är först på senare tid denna risk börjat uppmärksammas på allvar. Detta beror dels på att den operativa risken har ökat, dels på en rad uppmärksammade händelser där förluster orsakade av exponeringar mot operativ risk fått förödande konsekvenser. Som en följd av detta implementerades Basel II-regelverket år 2007 i Sverige. I och med detta behövde bankerna för första gången sätta av kapital för operativa risker. Syftet med regelverket var att upprätthålla en stabil finansmarknad.

Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj.I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder.

AbstractFörfattare: Therese AronssonNyckelord: banker, utveckling, modernitet, expertsystem, kundperspektivBakgrund: Bankernas utveckling har under de senaste åren varit stor. Detta har gjort att också kundernas förutsättningar förändrats. Inom denna moderna institution krävs idag att kunderna har en viss finansiell kunskap men också att de har förtroende för bankens nya tekniska system. Vilken kunskap har kunder om banker och vilka tjänster använder sig kunder av samt hur ser förtroendet ut till dessa tjänster?Syfte: Studien genomförs i syfte av att se hur kunders relation till banken ser ut genom vilka banktjänster de använder sig av samt vilken kunskap och förtroende de har till banken.

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Kina har blivit ett finansiellt centrum i världen då stora som små investerare ser potentialen av ett land med hög ekonomisk tillväxt och investeringsalternativ med stora vinstmöjligheter. Vi har värderat de åtta största bankerna i Kina och jämfört med de åtta största bankerna i EU. Detta eftersom bankerna i Kina står för nära 50 procent av värdet av Hong Kong Stock Exchange (HKEx). Vi har använt oss av beta-värdena och avkastningskraven på respektivebank för att kunna värdera samtliga banker i vår undersökning. Med dessa resultat från värderingen har vi kunnat analysera och hitta svar på vår frågeställning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda revisionsberättelsens betydelse vid bankernas kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhåller sig till en oren revisionsberättelse i kreditprövningsprocessen.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår empiriska undersökning genom intervjuer med banker. Därutöver har vi använts oss av sekundärdata i form av böcker, databaser och artiklar för att få en djupare förståelse i ämnet.Teori: I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och därefter samlat teorier för att förstå revisionen och revisionsberättelsen. Efter det har vi gått över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess går till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, beslutsprocessen och relationer vid kreditgivning.

Problem: Den svenska bankmarknaden befinner sig under förändring. Och i takt med att världen med hjälp av tekniska innovationer blir mindre, blir det också lättare för globala storföretag att etablera sig på nya marknader. Konkurrensen tenderar att öka bland Sveriges banker och det kan leda till att det blir enklare för bankkunder att välja en annan bank. Nu är det upp till bankerna själva att erbjuda tjänster och produkter som motsvarar kundernas krav. Syfte: Uppsatsen ska undersöka attityder samt belysa vikten av relationer och förtroende till personliga rådgivare i banker.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda revisionsberättelsens betydelse vid bankernas kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhåller sig till en oren revisionsberättelse i kreditprövningsprocessen.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår empiriska undersökning genom intervjuer med banker. Därutöver har vi använts oss av sekundärdata i form av böcker, databaser och artiklar för att få en djupare förståelse i ämnet.Teori: I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och därefter samlat teorier för att förstå revisionen och revisionsberättelsen. Efter det har vi gått över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess går till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, beslutsprocessen och relationer vid kreditgivning.

Vi har valt att undersöka hur Sveriges fyra storbanker arbetar för att skapa lojalitet till privatkunden. Vi har utfört studien med hjälp av fyra telefonintervjuer riktat mot lämpliga representanter inom varje bank. Bankerna vi har valt att undersöka är Swedbank, SEB, Nordea samt Handelsbanken. Utifrån den datainsamling vi fått fram har vi evaluerat faktorer såsom kundnöjdhet, lojalitet och lönsamhet och deras påverkan på kundlojalitet. Tanken med arbetet har varit att ge en insikt till hur banker arbetar kring dessa faktorer samt vad som initierar dem.Kundlojalitet har alltid varit ett välkänt begrepp.

Grunden till denna studie är att se om det uppstått någon förändring för företag i relation till banker efter avskaffandet av revisionsplikten. Huvudpunkterna i denna uppsats behandlar lån och räntor hos banker samt kvaliteten i årsredovisningarna från bankernas sida.År 2006 gav Regeringen Justitiedepartementet i uppdrag att se över reglerna vad beträffar revisionsplikten för småföretag. Detta skulle komma att resultera i en utredning som lämnades in 2008 vilket innebar att revision blev frivillig för vissa företag. De nya bestämmelserna vad beträffar revisionsplikten blev lagstadgade den 1 november 2010 och kom till att beröra ca 250 000 aktiebolag. Kriterier som skulle komma att gälla för att ha kvar revision var om bolaget under de senaste två räkenskapsåren uppfyllde minst två av dessa krav:? I medeltal fler än 3 anställda.? Balansomslutning 1,5 miljoner kr.? Nettoomsättning 3 miljoner kr.Slutsatsen i denna studie är att det varken skett någon förändring i lånemöjligheter eller i räntevillkor för företag efter avskaffandet av revisionsplikten.

Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder.

Bakgrund och problem: Dagens företag består allt mer av immateriella tillgångar då samhället vi lever i har blivit allt mer högteknologiskt och kunskapsintensivt. När småföretag vill expandera vänder de sig vanligtvis till banker för att ansöka om krediter. Det finns dock en stor kritik mot hur banker hanterar utlåning till småföretag. Överlag är det väldigt svårt för småföretag att bli beviljade krediter hos banker, speciellt för de småföretag som har en hög andel immateriella tillgångar. Vissa forskare menar även att det finns skillnader i hur immateriella tillgångar bedöms vid kreditbeslut.

Syftet med denna uppsats var att visa hur banker balanserar lönsamhetskrav med rollen som samhällsfunktion. För att uppfylla syftet formulerades tre forskningsfrågor om hur banker identifierar och hanterar olönsamma kunder samt behandlar samhällsansvar gällande finansiell uteslutning. En fallstudie baserades på intervjuer med kontorscheferna på tre lokala bankkontor i medelstor svensk stad. Det empiriska resultatet presenterades anonymt för att få härligare och mer uttömmande information. Resultatet visade att banker använder ögonblickligt värde för att analysera kunder värde och när det gäller hantering av olönsamma kunder finns risk för finansiell uteslutning främst på grund av kreditkrav och riktad marknadsföring.