Bakgrund: I samband med att företag har blivit allt mer internationella samt att konkurrensen pÄ olika marknader har ökat, sÄ har ocksÄ krav pÄ ökad effektivitet i företag aktualiserats, vilket Àr en av orsakerna till att mÄlstyrning blivit allt mer viktigt i organisationer. Banker Àr tjÀnsteföretag, vilket medför att de anstÀlldas handlingar Àr av stor betydelse för verksamhetens framgÄng. Det Àr dÀrför viktigt att styrningen utformas pÄ rÀtt sÀtt för att sÄ effektivt som möjligt motivera och engagera medarbetare att handla i linje med verksamhetens övergripande mÄl.Problemformulering: Hur ser mÄlstyrning ut i banker och hur ser sambandet ut mellan mÄlstyrning och motivation hos de anstÀllda?Syfte: Syftet med denna rapport Àr att studera och redogöra för hur mÄlstyrning ser ut i tvÄ av Sveriges storbanker, samt undersöka sambandet mellan mÄlstyrning och motivation hos de anstÀllda. Vidare Àr syftet att titta pÄ likheter och olikheter mellan bankernas sÀtt att styra med mÄl.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en fallstudie gjorts pÄ ett kontor pÄ Handelsbanken respektive SEB.

Internet har under de senaste Ären blivit en starkare kanal för kommunikation som ökat explosionsartat och Àven öppnat upp nya kommunikationsvÀgar för bankerna. Kunder som tidigare varit svÄra att bygga upp en relation med kan idag bli nÄbara pÄ ett enklare sÀtt medhjÀlp av den nya kanalen. Segmentering anvÀnds idag av banker i allt större utstrÀckning för att kunna identifiera olika typer av konsumenter för att mer effektivt kunna kommunicera med sina kunder och skapa relationer med dem.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om svenska storbanker anvÀnder sig av relationsmarknadsföring via Internet pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt mot segmentet unga vuxna i Äldern 18-26 Är. Studien har utifrÄn intervjuer med segmentet unga vuxna, intervjuer med en av de svenska storbankerna samt kompletterande undersökningar om ungdomars Internetvanor uppnÄtt följande slutsatser.De flesta ungdomar i segmentet gör inget aktivt val av bank utan lÄter faktorer som bekvÀmlighet och enkelhet styra, vilket förklarar varför de flesta har valt samma bank som sina förÀldrar. De flesta har heller inte haft nÄgra problem med sin bank, dÄ de av naturligaskÀl inte heller haft sÄ stor kontakt med banken eller haft specifika behov.

Bakgrund och problem: Fastighetsmarknaden slÄr alla rekord i Är (2006) och de snabbtökande fastighetspriserna har under Äret skapat debatt i media huruvida vi Àr pÄ vÀg mot en nyfastighetsbubbla jÀmförbar med den vi hade i slutet av 80-talet. Prisökningarna har inte singrund i fundamentala faktorer sÄsom hyror och vakanstal, utan istÀllet har investerarna sÀnktsina avkastningskrav. DÄ direktavkastningen sjunker finns det mindre utrymme för prisfall pÄfastigheter eller höjda rÀntor, och mÄnga som investerar i fastigheter tar inte heller tillrÀcklighÀnsyn till eventuellt höjda drifts- och underhÄllskostnader. Detta innebÀr en större risk för defastighetsförvaltande företagen och för de banker som finansierar fastigheter. Men hur serriskhanteringen ut i fastighetsbranschen? Vilka Àr de vÀsentligaste riskerna och vilka metoderanvÀnds för att hantera dessa? Hur har de stigande fastighetspriserna pÄverkat bolagen?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur fastighetsbolag och banker agerar utifrÄnde risker som Àr förknippade med en fastighetsinvestering.

Bakgrund: I samband med att företag har blivit allt mer internationella samt att konkurrensen pÄ olika marknader har ökat, sÄ har ocksÄ krav pÄ ökad effektivitet i företag aktualiserats, vilket Àr en av orsakerna till att mÄlstyrning blivit allt mer viktigt i organisationer. Banker Àr tjÀnsteföretag, vilket medför att de anstÀlldas handlingar Àr av stor betydelse för verksamhetens framgÄng. Det Àr dÀrför viktigt att styrningen utformas pÄ rÀtt sÀtt för att sÄ effektivt som möjligt motivera och engagera medarbetare att handla i linje med verksamhetens övergripande mÄl.Problemformulering: Hur ser mÄlstyrning ut i banker och hur ser sambandet ut mellan mÄlstyrning och motivation hos de anstÀllda?Syfte: Syftet med denna rapport Àr att studera och redogöra för hur mÄlstyrning ser ut i tvÄ av Sveriges storbanker, samt undersöka sambandet mellan mÄlstyrning och motivation hos de anstÀllda. Vidare Àr syftet att titta pÄ likheter och olikheter mellan bankernas sÀtt att styra med mÄl.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en fallstudie gjorts pÄ ett kontor pÄ Handelsbanken respektive SEB.

Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsanalyser har sedan en lÀngre tid utförts inombankbranschen (Söderlund, 1997). Banker rankar sjÀlva kundlönsamhet som en ytterst viktig faktor försin fortlevnad (Hart & Smith, 1998). Trots att kundlönsamhet har varit kÀnt som begrepp sedan enlÀngre tid tillbaka och att anvÀndningen av kundlönsamhetsanalyser Àr utbredd, finns det endast enbegrÀnsad mÀngd empirisk forskning kring hur praktiskt arbete bedrivs inom omrÄdet (CÀker, 2000).Vi har dÀrför funnit det vara intressant att utföra en empirisk studie om hur styrning sker för att uppnÄkundlönsamhet pÄ den svenska bankmarknaden, eftersom det Àr uppenbart att det finns motiv för attarbeta med detta omrÄde.Syfte: Studien syftar till att ge en bred bild av hur styrning för att uppnÄ kundlönsamhet sker pÄ densvenska bankmarknaden. En rÀttvisande och bred bild skapas genom att kartlÀgga och analysera bÄdestorbanker och nischbanker i studien, eftersom den svenska bankmarknaden inbegriper bÄda dessabankkategorier. Fokus i studien ligger pÄ storbankerna och studiens tyngdpunkt lÀggs i dengeneralisering som Àmnas göras av storbankernas styrning.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

SamhĂ€llet stĂ€ller allt högre krav pĂ„ företag och vad de ska kommunicera ut för information till intressenterna. Detta har medfört att företag tenderar att redovisa allt mer frivillig information. Den frivilliga informationen behandlar Ă€mnen som rör företagets ansvar för miljön och samhĂ€llet. Årsredovisningar Ă€r en extern kommunikationskanal dĂ€r företag kan kommunicera ut frivillig information till intressenterna vilket kan hjĂ€lpa företag att uppnĂ„ legitimitet. Syfte med denna studie Ă€r att skapa förstĂ„else för hur legitimitet kan efterstrĂ€vas i tjĂ€nsteföretags externa redovisning av CSR.

BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: Finanskrisen 2008 har för mÄnga privatpersoner och företag kommit som en överraskning och dÄ kan man stÀlla sig frÄgan om bankernas upplysningar om kreditexponering och kreditrisker har framkommit. IASB har agerat för att förbÀttra IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, och de har föreslagit ökade upplysningskrav för denna. Under normala omstÀndigheter skulle IASB ha utgett förÀndringarna efter en tid av allmÀn överlÀggning. Men pÄ grund av finanskrisen blev denna process pÄskyndad. IFRS 7 skall tillÀmpas av företag frÄn och med den 1 januari 2007.

VÀrlden har drabbats av en finanskris. Ingen har sluppit undan och i svenska mÄtt jÀmförs denmed depressionen under 30-talet och den kris som dÀrefter drabbade vÀrlden och Sverige. Uppkomsten till krisen kan spÄras till USA och deras bostadsmarknad som under 2000-talet satts i rejÀl gungning. NÀr marknaden till slut brakade ihop totalt efter Lehman Brothers fall i september 2008 var krisen ett faktum, Àven om det redan tidigare kunnat skönjas stora problem.Sveriges banksystem stÄr för den absolut viktigaste finansieringskÀllan hos de smÄ och medelstora företagen, vilka utgör ungefÀr 95 % av Sveriges alla företag. De stora bankerna har gjort förluster i diverse utlÀndska banker och Àven hÀr i Sverige.

Krediter frÄn banker Àr ett vanligt sÀtt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. RevisionsberÀttelsen har sedan en lÀngre tid varit en del av de Ärsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte lÀngre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rÀtt att avskaffa revisorn.Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de smÄ företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förÀndrats med avseende pÄ den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnÄ studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förÀndringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan lÄter de enskilda kontoren göra sjÀlvstÀndiga bedömningar.

Krediter frÄn banker Àr ett vanligt sÀtt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. RevisionsberÀttelsen har sedan en lÀngre tid varit en del av de Ärsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte lÀngre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rÀtt att avskaffa revisorn.Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de smÄ företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förÀndrats med avseende pÄ den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnÄ studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förÀndringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan lÄter de enskilda kontoren göra sjÀlvstÀndiga bedömningar.

Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjÀnsten Swish, som Àr ett samarbete mellan sju av Sveriges största banker. Syftet Àr att identifiera framtrÀdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhÄller sig till varandra. Med hjÀlp av teori om aktör-nÀtverk definieras och beskrivs det nÀtverk av aktörer som omger Swish. DÀrutöver redogörs det för hur nÀtverket har formats frÄn det att Swish var en idé till att den blev en fÀrdig applikation. Michel Callons teori om översÀttning anvÀnds för att beskriva denna process.

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, tvÄ vanliga sÀtt att erhÄlla externt kapital Àr genom banklÄn och riskkapital. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, Är 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förÀndringar i finansieringsbeslut. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr ett hermeneutiskt synsÀtt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med tvÄ nystartade aktiebolag, tre banker samt tvÄ riskkapitalbolag.DÄ vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklÄn och riskkapital Àven har goda möjligheter att finansieras genom andra externa kÀllor, sÄsom statlig finansiering. Att beviljas banklÄn eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver.

Under de senaste Ären har teknologiska förÀndringar medfört att banker Àndrat utformningen av sina tjÀnster. Pengar har digitaliserats och individer har minskat anvÀndningen av kontanter. Flera banker har avvecklat den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder kunderna alternativa tjÀnster som exempelvis internetbank och kontokort. En del upplever nytta och nöje med tjÀnsterna, medan andra möts av svÄrigheter som gör att de inte anvÀnder dem. NÀr en bank genomgÄr förÀndringar Àr det viktigt den tar hÀnsyn till kunderna för att behÄlla dem vilket leder oss in pÄ studiens problemformulering: Hur ska en bank hantera sina kunder nÀr organisationen avvecklar den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder alternativa tjÀnster? Huvudsyfte Àr att, genom en studie av Swedbank, skapa förstÄelse för hur relationen mellan bank och kund pÄverkas av förÀndringarna.

Utredningen kring avskaffandet av revisionsplikten har i början av april 2008 blivitpresenterad för den svenska regeringen. I denna utredning föreslÄs det grÀnsvÀrden som ipraktiken innebÀr att 96 procent av alla aktiebolag i framtiden kan vÀlja bort revisorn ochrevisionen, sÄ som den ser ut idag. RevisionsbyrÄer stÄr inför en stor omstÀllning dÀrABL och revisionsplikten omfattar alla aktiebolag i Sverige och en stor del av dessabolag kommer i framtiden kunna vÀlja bort revisionen vilket innebÀr att revisorernas rollkan förÀndras efter avskaffandet.Undersökningen Àr halvdeduktiv dÀr författarna har haft utgÄngspunkt i teorin som stödtill intervjuerna med respondenter som pÄverkas av förÀndringen. Författarnas syfte medundersökningen Àr att ta reda pÄ vilka konsekvenser och förÀndringar kan komma attpÄverka revisionsyrket i Sverige. Uppsatsen har en bred empirisk undersökning sombestÄr av intervjuer med revisorer, banker och skatteverket.