Etiskt beteende inom företag Àr ett Àmne som har kommit att fÄ stor fokus. Det finns parter som anser att det inte Àr företagens uppgift att arbeta för ett bÀttre samhÀlle samtidigt som andra anser att företagen bör anvÀnda sin makt i samhÀllet pÄ ett sÄdant sÀtt att de har en positiv inverkan pÄ samhÀllets vÀlfÀrd sÄvÀl som pÄ miljön. Efter skandaler inom organisationer har de flesta företag insett att etiskt beteende Àr viktigt för företagets rykte och framgÄng. Syftet med denna studie Àr att undersöka försÀkringsbolags och bankers etiska beteende samt hur vÀl de nÄr ut med detta budskap till sina kunder.Studien bestÄr av en enkÀtstudie kring konsumentbeteende, företagsinformation frÄn försÀkringsbolagens samt bankernas hemsidor och slutligen intervjuer med anstÀllda inom denna typ av företag. Studien bestÄr av bÄde kvantitativ sÄvÀl som kvalitativ forskning.

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Problemdiskussion: Syftet med revision Ă€r att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta intrĂ€ffar revisionsskandaler som tyder pĂ„ det motsatta. ÅtgĂ€rder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmĂ€rksammats pĂ„ den svenska marknaden, dĂ€r företag begĂ„tt grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsstĂ€llande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som rĂ„der i samhĂ€llet. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och dĂ€rmed kan fortsĂ€tta arbeta som revisorer torde inverka negativt pĂ„ förtroendet för hela branschen.ForskningsfrĂ„gor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler pĂ„verkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat pĂ„ förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat pĂ„ förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element Ă€r viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga hur revisorer och intressenter ser pĂ„ förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat pĂ„ förtroendet.

I denna uppsats undersöks hur anvÀndarna pÄ det virtuella nÀtverket facebook vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva samt vad som ger social status dÀrpÄ, och detta ur ett genusperspektiv. Facebook Àr ett socialt virtuellt nÀtverk som baserar dig pÄ relationer förankrade utanför internet, och har pÄ en mycket kort tid nÄtt en stor spridning. Facebook Àr dÀrför en social arena som möjliggör nya möjligheter men Àven begrÀsningar i presentationen av jaget. Uppsatsens resultat baseras pÄ en innehÄllsanalys av statusuppdateringar och bilder frÄn facebook, som analyserats utifrÄn relevant sociologisk teoribildning. De resultat som framkommit ur analysen tyder pÄ att den framstÀllning som görs av anvÀndarna pÄ facebook Àr en idealiserad och ytlig sÄdan, dÀr bÄda könen strÀvar efter att framstÄ som populÀra, framgÄngsrika och lyckade.

Problemdiskussion: Syftet med revision Ă€r att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta intrĂ€ffar revisionsskandaler som tyder pĂ„ det motsatta. ÅtgĂ€rder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmĂ€rksammats pĂ„ den svenska marknaden, dĂ€r företag begĂ„tt grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsstĂ€llande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som rĂ„der i samhĂ€llet. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och dĂ€rmed kan fortsĂ€tta arbeta som revisorer torde inverka negativt pĂ„ förtroendet för hela branschen.ForskningsfrĂ„gor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler pĂ„verkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat pĂ„ förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat pĂ„ förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element Ă€r viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga hur revisorer och intressenter ser pĂ„ förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat pĂ„ förtroendet.

Corporate social responsibility, CSR vÀcker intresse bland företag och Àven mÄnga forskare har uppmÀrksammat begreppet pÄ senare tid. Det finns banker som har börjat ta hÀnsyn till CSR i lÄneprocessen. DÀremot Àr den forskning som finns om hur ett företags arbete med CSR beaktas i lÄneprocessen begrÀnsad, vilket gör det svÄrt att skapa en förstÄelse för omrÄdet. För att kunna skapa en bÀttre förstÄelse har det resulterat i frÄgestÀllningen: Hur och varför beaktar banker företagens arbete med CSR vid kreditgivning? För att besvara frÄgestÀllningen har CSR definierats med sju dimensioner vilka har varit utgÄngspunkterna för den teoretiska referensramen, samt för den kvalitativa studien.

NÀr en bank gör en kreditbedömning av ett företag sÄ krÀvs det en stor del av riskmedvetenhet frÄn bankens sida nÀr det gÀller att anvÀnda och undersöka företagens Ärsredovisningar, men Àven andra faktorer. Anledningen till att banker idag fokuserar pÄ ett brett spektrum av faktorer har med 1990-talets generösa utlÄningsstruktur att göra, och att banken efter negativa kÀnningar av krisen ökat riskmedvetenheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Àr ett företags Ärsredovisning eller alternativt andra faktorer som kreditchefer pÄ ett flertal fristÄende Sparbanker undersöker vid en kreditbedömning, samt vilken av dessa tvÄ delar som vÀger tyngst vid bedömningen. Uppsatsen har utförts pÄ fristÄende Sparbanker frÄn i huvudsak tvÄ landskap, det vill sÀga BohuslÀn och Dalsland, samt en tredjedel av VÀstergötland. Vi har med en kvalitativ metod i form av intervjuer sammanlagt intervjuat sju kreditchefer frÄn olika fristÄende Sparbanker.

VÄrt syfte med uppsatsen att identifiera förÀndringar i fyra svenska bankers internrevision under de senaste tio Ären, samt att diskutera effekterna av och orsakerna till dessa förÀndringar. Den insamlade empirin frÄn Handelsbanken, Nordea, SEB och Sparbanken Finn Àr analyserad utifrÄn vÄr teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen bestÄr av principal- och agentteori, Finansinspektionens allmÀnna rÄd om styrning och kontroll av finansiella företag, The Institute of Internal Auditors riktlinjer för internrevision samt annan lagstiftning och reglering som indirekt pÄverkar bankernas internrevision. VÄr undersökning visar att det finns stora likheter i utvecklingen av internrevisionen mellan bankerna. Till grund för utvecklingen ligger principalens ökade kontrollbehov dÀr skandalerna i nÀringslivet har varit en drivande faktor.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle fÄ för bÄde bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförÀndringen var att det skulle kunna pÄverka bankers kreditbedömning av företag, dÄ den finansiella informationen skulle minska i trovÀrdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och dÀrmed försvÄra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av smÄ bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. UtifrÄn en kvalitativ studie dÀr sju banker/kreditgivare tillfrÄgades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för smÄ bolag generellt sett hittills inte pÄverkat finansbranschen avsevÀrt.

Under det Ă„rliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmĂ€rksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) Ă€r kommunikation viktigt för att Ă„teruppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och SĂŒer (2005) konstaterar att detta kan vara svĂ„rt för banker dĂ„ de har mĂ„nga olika sorters intressenter. Genom vĂ„r forskningsfrĂ„ga ?Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hĂ„llbarhetsrapportering?? har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, dĂ„ den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter Ă€r nĂ„got som Kleine och von Hauff (2009) pĂ„pekar Ă€r en viktig del av CSR-arbetet.

Bakgrund: I samband med att företag har blivit allt mer internationella samt att konkurrensen pÄ olika marknader har ökat, sÄ har ocksÄ krav pÄ ökad effektivitet i företag aktualiserats, vilket Àr en av orsakerna till att mÄlstyrning blivit allt mer viktigt i organisationer. Banker Àr tjÀnsteföretag, vilket medför att de anstÀlldas handlingar Àr av stor betydelse för verksamhetens framgÄng. Det Àr dÀrför viktigt att styrningen utformas pÄ rÀtt sÀtt för att sÄ effektivt som möjligt motivera och engagera medarbetare att handla i linje med verksamhetens övergripande mÄl.Problemformulering: Hur ser mÄlstyrning ut i banker och hur ser sambandet ut mellan mÄlstyrning och motivation hos de anstÀllda?Syfte: Syftet med denna rapport Àr att studera och redogöra för hur mÄlstyrning ser ut i tvÄ av Sveriges storbanker, samt undersöka sambandet mellan mÄlstyrning och motivation hos de anstÀllda. Vidare Àr syftet att titta pÄ likheter och olikheter mellan bankernas sÀtt att styra med mÄl.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en fallstudie gjorts pÄ ett kontor pÄ Handelsbanken respektive SEB.

Sustainability is today a current topic and companies are more or less forced to work with it even though it contradicts the historical role of companies, which is to generate a profit for shareholders. In recent years there has been a rising interest from banks to work with sustainability but research has shown a growing dissatisfaction among customers even though banks are spending a lot of money and time working with sustainability. This shows that there is an asymmetry between how the banks act and what their customers demand. The purpose of this paper is to create an understanding of how business customers perceive banksÂŽ CSR-reports by investigating customers? interest in these reports.

Redovisningens historik strÀcker sig Ànda till antiken grekernas tid dÀr man Àven dÄ bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som dÀrefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillÀmpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnÀmnden, redovisningsrÄdet, FAR etcetera. Som en respons pÄ kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur vÀl uppfattningar överensstÀmmer mellan företag och studenter gÀllande kompetens vid anstÀllning samt vilka kvalifikationer som företagen vÀrdesÀtter frÀmst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras pÄ den deduktiva metoden dÀr man utgÄr frÄn en teori för att förklara verkigheten.

Bakgrund: I finanskrisens spÄr har redovisningen genomgÄtt en snabb förÀndring nÀr detgÀller upplysningskraven för finansiella instrument vÀrderade till verkligt vÀrde genom enomarbetad IFRS 7. SÄ vÀl IASB som FASB har lÀnge arbetat med standards för redovisningav finansiella instrument med anledning av att dessa Àr en allt viktigare komponent iföretagens riskhantering. Historiskt har anskaffningsvÀrde varit den vÀrderingsmetod som hartillÀmpats beroende pÄ dess tillförlitlighet. Men i takt med att finansiella instrument handlasmed allt mer kan vÀrdering ske med hjÀlp av prisnoteringar dÀr marknaden Àr tillrÀckligtaktiv. VÀrdering till verkligt vÀrde har dÀrför allt mer blivit den metod som har föresprÄkatsav normgivarna.