Studiens syfte a?r att belysa och fo?rklara de brister som relationsmarknadsfo?ring genom relationsskapande event kan inneba?ra. Detta fo?r att komplettera teorin och ge o?kad fo?rsta?else. Teorin inleds med relationsmarknadsfo?ring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv.

Marknaden för sÄ kallade ?High Yield Bonds? ? högavkastande obligationer ? har under det senaste Ärtiondet genomgÄtt en remarkabel utveckling, sÀrskilt i Europa. Ett ökat antal ?non-investment grade?-företag söker strategiskt att emittera dessa obligationer för att finansiera sina verksamheter, vare sig detrör sig om upprÀtthÄllandet av betalningsströmmar till leverantörer, anstÀllda eller andra intressenter; kapitalanskaffning; företagsförvÀrv; refinansiering av lÄn; eller andra företagsrelaterade aktiviteter. Trots denna utveckling Àr marknaden för högavkastande obligationer i Sverige jÀmförelsevis liten.

Bakgrund och problemstÀllning: Regelverket Basel skall minska risker, öka stabilitet ochsÀkerstÀlla att banker och finansiella institut kan hantera en eventuell finansiell kris. I januari2013 kommer den senaste uppdateringen av regelverket implementeras, Basel III. RegelverketinnebÀr bland annat att kvaliteten pÄ bankernas kapital skall stÀrkas. I Sverige harFinansinspektionen, Riskbanken och Finansdepartementet lagt förslag om att höjakapitalkravet för de svenska systemviktiga bankerna, vilket i sÄ fall kommer införas i tvÄ steg,Är 2013 och 2015.BerÀkning av kapitalkrav kan göras genom en schablonmetod eller genom en internriskklassificeringsmetod. Metoderna skiljer sig Ät avseende utfall pÄ kapitaltÀckning, kostnadför implementering och tillstÄnd för anvÀndande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken pÄverkan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att innebÀra för revisionsbyrÄer, redovisningsbyrÄer, banker, Skatteverket och Àven till viss del ur företagens synvinkel. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer av semistrukturerad karaktÀr med revisorer, redovisningskonsulter, banker, SME och Skatteverket. Vi har under studiens gÄng inspirerats av grounded theory och vi har Àven tagit del av bÄde litteratur och debattartiklar inom omrÄdet. I teoriavsnittet har vi presenterat revisorns uppgifter samt revisionens betydelse. Vi har Àven presenterat revisionsplikten och hur ett avskaffande skulle kunna pÄverka olika intressenter.

Under de senaste Ären har det varit stort fokus pÄ de svenska storbankerna Nordea,Handelsbanken, Swedbank och SEB i och med den finansiella kris som Àgt rum vÀrldenöver. Det har varit stora debatter i media och det svenska folket har förlorat en del av sintillit till bankerna. I den hÀr uppsatsen har vi undersökt om situationen i Sverige verkligenhar varit sÄ allvarlig som pÄstÄtts eller om hela debatten har varit överdriven. Syftet medstudien har sÄledes varit att granska hur finanskrisen pÄverkade Sveriges storbanker.För att fÄ svar pÄ detta valde vi sju nyckeltal som vi ansÄg relevanta för undersökningenoch berÀknade sedan dessa för varje bank mellan Ären 2000 och 2009. Till vÄr hjÀlp hadevi bankernas Ärsredovisningar som tillhandahöll den data som vi behövde till vÄraberÀkningar.

Ett sannolikt avskaffande av revisionsplikten nÀrmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras trÀda i kraft den 1 juli 2010, innebÀr att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas revisionsplikt. För dessa företag kommerrevisionen att vara frivillig och de kommer att benÀmnas som smÄ företag. Avsikten medförslaget Àr att minska kostnaderna för de smÄ företagen genom att de sjÀlva skall fÄmöjlighet att vÀlja vilka redovisnings- och revisionstjÀnster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förrevisionsbyrÄerna samtidigt som konkurrensen ökar frÄn exempelvisredovisningskonsulter och bokföringsbyrÄer. RevisionsbyrÄerna mÄste dÀrför anpassa sitttjÀnsteutbud utifrÄn vad de smÄ företagen kommer att efterfrÄga. Vi har undersökt hur tvÄolika parter, revisionsbyrÄer och banker, kommer att pÄverkas av lagförslaget.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vÄrd och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgÄngspunkt i vÄrdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. UtifrÄn detta perspektiv fokuserar uppsatsen pÄ betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkÀtundersökning som genomfördes i ett privat vÄrdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkÀtundersökningen och nyttan med densamma utifrÄn den lÄga svarsfrekvensen.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 nÀr den finansiella krisen spred sig över vÀrldeni och med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs ökade rÀdslan för attfler banker skulle gÄ i konkurs. Det gjorde att banker inte vÄgade lÄna ut pengar till varandra ilika stor omfattning som det hade gjorts tidigare. Det hÀr skapade likviditetsbrist hos bankersom tidigare varit beroende av lÄn frÄn kreditinstitut och medförde till slut att de tre störstabankerna pÄ Island gick i konkurs; Kaupthing, Landsbanki och Glitnir.De islÀndska bankerna liksom de flesta av vÀrldens banker anvÀnder sig av Basel II som Àr ettregelverk som ger vÀgledning i hur banker bland annat skall berÀkna och upplysa om sinarisker. Regelverket ger Àven riktlinjer pÄ hur tillsynsmyndigheter skall följa upp att bankernaföljer regelverket pÄ rÀtt sÀtt.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur vÀl de islÀndska bankerna har uppfylltupplysningskraven som finns beskrivna enligt Basel II och i vilken utstrÀckning det pÄförhand har kunnat utlÀsas av Ärsredovisningarna att de islÀndska bankerna var sÀrskilt utsatta.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att studera den tredje pelaren i Basel II sombehandlar upplysningskrav. Vi har studerat de islÀndska bankernas Ärsredovisningar för Ären2003-2007 och jÀmfört deras siffror med Nordea för samma period.Metod: Uppsatsen har arbetats fram utifrÄn en kvalitativ ansats genom att Ärsredovisningarnaför Kaupthing, Landsbanki, Glitnir och Nordea har granskats.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som ligger till grund för bankers riskklassificering av fonder. För att fÄ svar pÄ frÄgan sökte vi kontakt med de fyra storbankerna, varav tre kunde stÀlla upp pÄ intervju (Handelsbanken, Nordea och Swedbank). Dessa banker intervjuades via telefon dÄ detta var den bÀsta metoden enligt vÄr synvinkel. För att fÄ mer klarhet i Àmnet har svaren frÄn intervjupersonerna kompletterats med publicerat material pÄ respektive banks hemsida.Det som framkom efter insamlingen av allt material frÄn bankerna var att samtliga banker anvÀnder sig av skalor för att presentera risk pÄ fonder. Skalformatet samt fÀrgsÀttning varierar dock mellan bankerna.

Bakgrund och problembeskrivning: Sedan bankvÀsendets uppkomst har flera kriser uppstÄtti Sverige dÀr flera banker fÄtt avverka sina verksamheter och nÄgra andra fortsatt bedriva dessa.Krig och ekonomiska svÄrigheter har drivit dessa banker i olika riktningar. Avregleringarna pÄ1980-talet och finanskrisen i början av 1990-talet ledde till att ett flertal banker bland annatfusionerades och genomförde förvÀrv av stödjande och kompletterande karaktÀr. En av de bankersom har klarats sig igenom dessa kriser Àr Handelsbanken. Handelsbanken Àr idag en av Sverigesstörsta banker och frÄgan som dyker upp Àr, hur har Handelsbanken trots de kriser som uppstÄttÄstadkommit en positiv utveckling?Syfte: Syftet med denna studie Àr att pÄ bÀsta sÀtt försöka beskriva och kartlÀgga Handelsbankensamt göra en djupare analys för perioden 1996-2004 med utgÄngspunkt frÄn balansrÀkningen.Metod: Denna studie Àr baserad pÄ primÀrdata och sekundÀrdata.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det Àr extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank dÄ deras viktigaste handelsvara Àr pengar. Bankerna möter mÄnga risker och de mest förekommande Àr likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och rÀnterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga gÄr riskhantering, vilken varierar frÄn risk till risk. I och med den pÄgÄende finanskrisen Àr riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt Àmne som inte bara har pÄverkat de svenska storbankerna utan hela vÀrlden. Syftet med vÄr forskning Àr att kartlÀgga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förstÄelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras.

I Sverige rÄder det hög konkurrens och lÄg kundrörlighet pÄ bankmarknaden samtidigt som mÄnga banker har dÄlig kunskap om vad de ska erbjuda för att locka till sig nya kunder. Ett specifikt segment som Swedbank Àr intresserade av att locka till sig Àr universitetsstudenter. I dagslÀget erbjuder Sveriges stora banker enbart klassiskt finansiella mervÀrden till dessa studenter. Detta innebÀr att bankerna inte sÀrskiljer sig, vilket i sin tur gör att studenterna inte lockas till att byta bank eftersom samma mervÀrden redan erbjuds hos deras nuvarande banker. DÀrmed finns det en möjlighet att utforska nya mervÀrden som en student kan tÀnka sig att byta bank för.

Vi har undersökt förÀndringar i de svenska hushÄllens inlÄning i banker under finanskrisens utbrott hösten 2008. VÄr uppsats visar att hushÄllen i större omfattning Àn tidigare har flyttat sina inlÄnade pengar under denna period. BÄde förflyttningar mellan bankerna och frÄn bankkonton till annan typ av sparande har ökat. De pengar som flyttats Àr framförallt sÄdana som överstigit insÀttningsgarantins maxbelopp. Det Àr alltsÄ risken att förlora pengar som gjort att hushÄllen agerat pÄ marknaden.

Starting in January 2007, capital adequacy of internationally active banks will be regulated by the new Basel Capital Accord, International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards ? a revised framework, [Basel II]. The framework introduces for the first time minimum capital requirements for operational risk and encourages market discipline of capital adequacy by initiating requirements for public disclosure of quantitative and qualitative information on operational risk exposure. This thesis examines the nature, definition, management and public disclosure of operational risk in Scandinavian banks based on regulations and recommendations presented in Basel II. We find that the models currently available for addition of operational risk to the capital requirement do not reflect actual operational risk exposure of banks.