I FN:s konvention om barnets rättigheter samt i svensk lagstiftning framhålls tydligt att ?barnets bästa? ska beaktas i ärenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bästa? innebär rent praktiskt t ex vid insatsen Kontaktperson vid umgängestvist. Vårt syfte blev därför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bästa? innebar vid insatsen Kontaktperson vid umgängestvist, samt var gränsen gick då det inte längre var till ?barnets bästa?. Under arbetet framkom att ?barnets bästa? definieras väldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvårdnad och god omsorg för barnet.

Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur de olika kommunerna i VästraGötalandsregionen använder sig av insatsen särskilt kvalificerad Kontaktperson. Dennainsats infördes i socialtjänstlagen 2007 och syftar till att stötta och vägleda ungdomarmed problematik såsom missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende.Studien jämför också denna insats med insatsen Kontaktperson. För att besvara studiensfrågeställningar används en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, i form aven intervjuundersökning och en enkätundersökning. Resultatet har analyserats medhjälp av teorierna organisationsteori och symbolisk interaktionism.Studiens resultat visar att insatsen används i låg utsträckning i de 21 kommuner sombesvarade enkäten. Endast ett fåtal kommuner verkar ha integrerat insatsen i sinverksamhet och att insatsen är så pass ny antas vara en orsak till att den ännu inte användsi så hög grad då organisationsförändringar ofta tar lång tid.

Ungdomar står inför en rad av valmöjligheter, tyvärr dras en del av dem in mot destruktiva vägar som missbruk, aggressivitet, kriminalitet och så vidare. Dessa beteenden är ofta symptom för bakomliggande missförhållande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans Kontaktperson för barn och ungdomar som har uppvisat särskilda beteendeproblem. Det här är en uppsats om Kontaktpersonsverksamheten i Luleå Kommun som använder sig utav vuxna positiva förebilder som ungdomar kan få en relation med och får på så sätt någon utomstående att prata och umgås med. Uppsatsen ger en överblick av samhällsproblemen, därefter beskrivs ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och även riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.

The purpose of this essay was to enhance the understanding and knowledge about phenomenon access support. Access support means that a third person (contact person) must be present during access visits between a child and its parent, if it is necessary for the child?s security or because the child needs support. The study was based on qualitative interviews with four contact persons and two professional social workers, whose main task have been to support and, partially, coordinate the work of contact persons. During the interviews I put the focus on participant?s experiences and thoughts about the phenomenon access support.

Denna studie behandlar insatsen Kontaktperson då den ges enligt socialtjänstlagen. Syftet är att öka förståelsen för relationen mellan Kontaktperson och klienter utifrån båda dessa parters perspektiv. De aspekter som tas upp är närhet, distans och jämbördighet. Vidare undersöks huruvida det finns kontrollinslag i denna insats genom att studera hur detta i så fall yttrar sig i relationen. En kvalitativ metod har använts, bestående av intervjuer med klienter och Kontaktpersoner.

The purpose of this essay was to study which arguments social workers used in the basis of their estimation concerning young people of the age 13-18 given an aid, a contact person (swe. Kontaktperson). The purpose was also to describe how the legal paragraph, regarding contact person, is regulated and then compare the arguments made by the social worker with the intentions expressed by the legislator. To answer our purposes we studied the law and the intentions expressed by the legislator, which is the foundation for the legal paragraph that regulates contact person, 3 chap. 6 §.

The aim of this study was to examine the occurence of norms in court cases regarding the Swedish law of support and service for disabled (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) with the help of a discourse analysis method. More specifically its aim was to examine and identify norms in the different dictums/statements that were to be found in the court cases regarding the supportive institution "contact person" according to the Swedish law "LSS" with the help of a norm science approach. The aim was also to examine when the applicant was found to be entitled to a contact person according to the LSS-law. To be able to do this, the author studied thirty-four different court cases. In these cases six themes were found, that indicated the occurence of norms.

I ett aktionsforskningsprojekt om kontaktmannaskap deltog en arbetsgrupp på ett vårdboende i tre fokusgruppssamtal. I problemorienteringsfasen klargjordes Kontaktpersonens roller. Dessa roller var relationsskaparen, länken och administratören. Rollen som relationsskapare var den mest givande för Kontaktpersonen. Rollerna som relationsskapare och länk var sammanflätade då länken var beroende av att relationen fungerade.

Studien avsåg att behandla insatsen övervakat umgänge tillsammans med Kontaktperson. Syftet var att undersöka Kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua Kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgängen. Tidigare forskning visade att Kontaktpersonernas uppdrag är komplext då de ofta ställs inför olika svårigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod användes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre Kontaktpersoner för att få djupgående beskrivningar kring detta fenomen.

Personer med funktionsnedsättningar har visat sig stå vid sidan av den vardagliga samhällsgemenskapen i högre utsträckning än andra och dessa personer har också visat sig ha färre nära vänner än andra. Många personer med funktionsnedsättningar har behov av någon person som kan finnas till för dem och bryta deras sociala isolering genom samvaro. Just av denna anledning så kan personer med funktionsnedsättningar bli beviljade Kontaktpersoner, som kan stötta dem på detta område. Syftet med studien var att undersöka hur insatsen Kontaktperson kan inverka på det sociala livet hos personer med funktionsnedsättningar. En kvalitativ forskningsansats genom djupintervjuer har valts för att studera ämnet.

The aim of this study was to look into why children receive the interventions contact person and contact family. This was done by studying case-files. The main questions were:-       How common is it that there are reasons for the intervention linked to parents and which are the most common?-       How common is it that there are reasons for the intervention and problems linked to children and which are the most common?-       Is there any indication of connections between reasons, age, gender or type of intervention? If so, what are the connections?The main results of this study were that most of the children lived with a single mother, often with a weak social network, and in need of relief. It was more common that reasons were linked to children then parents and the most common reasons indicated a need for an extra adult.

Det är ett stort antal kommuner som inte klarat av sitt ansvar att verkställa samtliga beslut om insatsen Kontaktperson enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är kommunerna som rekryterar Kontaktpersoner och de i sin tur utför sitt uppdrag på ideell basis. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka, beskriva och jämföra två föreställningar och studera vilka likheter och skillnader som finns, för att få fram förklaringsmodeller till varför kommunerna inte klarar av att verkställa samtliga beslut. Det som undersökts är, vad Kontaktpersonens utbyte är i uppdraget och hur de uppfattar att de genom insatsen skapar delaktighet för brukaren.De två teoretiska perspektiv och det centrala begrepp som stöder uppsatsens syfte och problemformulering är organisationsteori, utbytesteori och delaktighet. Teorierna och det centrala begreppet fungerar också som stöd för analysen och de slutsatser som presenteras i uppsatsens avslutande del.

The aim of this study was to examine young people?s experiences of participation within the intervention Contact Person. Three questions were asked concerning young people?s experience of participation, aspects that promoted/limited the young people?s experience and the significance they attached to the intervention. The findings in this study are based on phenomenological interviews with five teenagers within the intervention Contact Person.

Den 1 januari 2006 infördes ändringar i rättegångsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa ändringar är den nya DNA-lagen. Syftet med ändringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna fastställa identiteten och binda eventuell gärningsmän till brottet samt att polis och åklagare med hjälp av DNA-tekniken kan få fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten är att ta reda på om polismyndigheterna skickat in prover i den utsträckning det finns resurser för.

Studiens syfte är att undersöka hur ungdomar mellan 15-17 år uppfattar att de fältarbetare de kommit i kontakt med har haft för betydelse för dem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sju ungdomar i Enskede -Årsta -Vantör stadsdelsförvaltning. Studien innehåller även deltagande observation för att belysa det uppsökande arbetet ur ett annat perspektiv. Resultatet har analyserats med hjälp av social kontrollteori och tidigare forskning.      Resultatet visar att ungdomarna har fått kontakt med fältarbetarna på grund av att de har haft svårigheter i hem eller skola, som ofta visats genom hög frånvaro i skolan.