Studien undersöker hur klienter och Kontaktpersoner upplever motivationsarbetet på Frösö LVM-hem. I studien tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsföreståndare på samtliga tre avdelningar på institutionen. Detta intervjumaterial användes för utformandet avenkäter som besvarades separat av klienter och Kontaktpersoner. Enkäten mäter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer är för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vård, hur dessa insatser och faktorer fungerar på Frösö LVM-hem och i vilken omfattninginsatserna tillämpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsätta i frivillig vård.

The aim of the study was to examine individual staff experience and management of threats and violence in the acute psychiatric department for children and teenagers in Uppsala. Previous research shows that the experience of threats and/or violence is individual, and that it is difficult to distinguish between these concepts. Research shows that it is particularly vulnerable to work in psychiatry when mental illness is a cause when threats and violence occurs. Threats and violence can result in different consequences for the individual. The study is based on qualitative interviews and the material was collected in the autumn of 2012 at Akademiska sjukhuset.

Syftet med denna studie var att utvärdera Perrongen, en insats med kvalificerade Kontaktpersoner för ungdomar i riskzonen för missbruk eller social problematik, och följa upp de ungdomar som medverkat i insatsen. 8 ungdomar deltog i den kvalitativa studien, och intervjuades under ungefär en timme vardera om deras bakgrund, insatstid och om livet efter insatsen med utgångs-punkt i ungdomarnas familj och nätverk. Resultatet var övervägande positivt, och samtliga ungdomar lever idag ett, i olika grader, betydligt mer hälsosamt liv än vid perioden för insatsen. .

Denna studies syfte var att undersöka de komplementära behandlingsmetoderna som finns att tillgå vid behandling av kronisk ländryggssmärta, deras effektivitet samt vilken roll sjuksköterskan har. Studien utfördes genom en litteratursökning. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt kriterier av Polit och Beck (2006) samt Willman m fl (2006). Vid analysen kunde resultaten sedan delas in i fyra huvudkategorier; psykologiska behandlingsmetoder, behandling genom fysisk aktivitet, behandling med hjälpmedel och behandling med händerna. Som teoretisk referensram användes Carnevalis omvårdnadsmodell.

Syftet med examensarbetet var att studera skolans attityd till högpresterande elever, samt hur skolan kan utveckla sina metoder för att högpresterande elevers kunskap ska komma till sin rätt. Detta gjorde vi genom litteraturanalyser av forskning inom området och genom intervjuer med lärare i den kommunala grundskolan och en Kontaktperson på utbildnings- enheten i Luleå kommun. I litteraturanalysen behandlades bland annat Howard Gardners sju intelligenser och inlärningsstilar samt skolans syn på högpresterande elever utifrån gällande styrdokument. I arbetet drogs följande slutsatser: att lärarutbildningen bör fokusera på högpresterande likväl som lågpresterande elever, att en skola för alla inte efterlevs så som det är tänkt och att utvärdering är en avgörande faktor för utvecklingsarbetet i skolan..

Den här uppsatsen är en utvärdering av insatsen Perrongen i Uppsala kommun. Perrongen är en Kontaktpersonbaserad insats med integrerat nätverksarbete. I uppsatsen har Antonovskys (1991) KASAM använts som teoretisk bas. Datainsamlandet har skett genom att åtta respondenter, som tidigare haft Perrongen som insats, har svarat på varsin enkät samt deltagit i varsin intervju. Resultaten pekar på att respondenterna i huvudsak uppfattat insatsen Perrongen som positiv, vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Kontaktmannaskap är inte något nytt i vård och omsorgs sammanhang utan har länge använts inom bland annat psykiatrisk sjukvård. Detta är en arbetsmetod, som innebär att en ur personalgruppen i till exempel särskilda boendeformer får vissa uppgifter och ett ansvar gentemot en eller flera äldre. För att omsorgen om den äldre ska bli så bra som möjligt bör den bygga på ett samspel mellan den äldre, dennes anhöriga och personalen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse Kontaktpersonen i särskilda boendeformer har för anhöriga. Frågorna som ställts handlade om vilka kunskaper om och erfarenheter av kontaktmannaskap som anhöriga har.

This essay describes social workers view on the action contact person. The study was qualitative and six social workers were interviewed on the topic. The effort contact person were chosen as the object for this study since it is the most common action given to young people, despite the lack of research about this subject. The result was analyzed out of conduct action theory and the theory of street level bureaucrats as well as scientific research in this area. The result of this study shows that most of the social workers consider the action as positive.

Titel: Vad säger kvinnan i båten? En studie om kvinnor, livsstil ochmedieanvändning.Författare: Johanna Pihl & Hanna WekellKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Ampersand AB. Kontaktperson: VD Tatiana Butovitsch TemmAntal ord: 18000Syfte: Syftet med studien är att se om det går att utröna karaktärer ihur medieanvändning ser ut bland kvinnor, som har eller har haft fritidsbåt.Metod: En kvalitativ studie med utgångspunkt i den medieetnografiska forskningen.Material: Materialet utgörs av transkriberingarna från djupintervjuer med sju stycken kvinnor.Huvudresultat: Studien visar att det går att utröna karaktärer bland kvinnor som har eller har haft fritidsbåt. Vi ser likheter och olikheter i vad som betonas som viktigt vad gäller livsstil, detta går i sin tur att koppla till deras medieanvändning. Ur detta går det att utrönakaraktärer.

 Bakgrund: Varje år får många kvinnor det omvälvande beskedet att de har fått bröstcancer. Detta besked skapar olika faser av förändring där behovet av stöd från vårdpersonal blir av vikt.Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenhet av vården vid bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturöversikt.Resultat: Kvinnor behövde olika sorters stöd vid olika skeden. Det var viktigt att informationen anpassades till just den fas kvinnor befann sig i.När kvinnor hade erfarenhet av en tillitsfull relation till vårdpersonal upplevde de en delaktighet i sin vård. Om stödet från vårdpersonal till bröstcancerdrabbade kvinnor inte var tillräckligt kunde vårdlidande skapas. Med en vårdpersonal som Kontaktperson att vända sig till och stödgrupper som komplement skapades en trygghet för kvinnor med bröstcancer.Slutsats: För att kvinnor ska uppleva en adekvat vård behövs tillgång till vårdpersonal och deras stöd.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..

Syftet med undersökningen var att undersöka olika rutiner vid hantering av skeppsapotek ur säkerhetssynpunkt och hur sjukvårdarsansvariga upplever rutiner kring hantering av skeppsapotek.Undersökningen bygger på intervjuer och enkätundersökningar från sjukvårdsansvarigbefäl. 19 enkäter delades ut till en klass med sjukvårdare i Kalmars sjöfartshögskola via en Kontaktperson, av dessa intervjuades fyra personer. Enkäter av samma slag skickades även ut via internet.Undersökningens resultat visar på att det saknas tydliga riktlinjer för hur rutiner vid hantering av skeppsapotek ska skötas. Dock ur säkerhetssynpunkt upplevde sjukvårdarna inte detta som något problematiskt. Dessutom kunde man identifiera tre olika rutiner som användes ute till sjöss, nämligen rutiner med hjälp av Excell dokument, journalföring med papper och penna och rutiner med hjälp av underhållsprogrammet AMOS.

Uppsatsens syfte har varit att få förståelse för hur socialsekreterare tänker kring och arbetar med ärenden där barn och ungdomar skolvägrar. Frågorna som uppsatsen försökt besvara är hur socialsekreterare beskriver sin förståelse för fenomenet skolvägran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvägrar, hur de ser på tillgängliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvägran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet består av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvägrar. Metodvalet är kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrån en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Relationer är ett av de grundläggande band vi har i livet och är en viktig aspekt för den psykiska hälsan. Denna studie behandlar en speciell typ av relation, nämligen relationen mellan Kontaktpersoner och deras brukare. Studien fördjupar sig i Kontaktpersonernas egen upplevelse av många gånger en diffus relation som de har till sina brukare. Den diskuterar om den betalda relationen mellan Kontaktpersonerna och brukarna är vänskaplig eller om den är mer professionell i sin natur samt belyser en del etiska problem som kan uppkomma i den här typen av relation. Den aktuella studien innefattar en kvalitativ ansats och bestod av semistrukturerade intervjuer i syfte att belysa relationen mellan Kontaktpersoner och sina brukare.

Detta är studie över Försvarsmaktens arbete med mångfald och jämställdhet. Syftet är att ta reda på varför kvinnor påbörjar deras antagningsprocess, men sedan väljer att inte fullfölja den. Detta är en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka få in fler kvinnor i organisationen. Deras mål är att kunna ta bättre beslut ur ett mångfaldigt perspektiv och därmed nå hög effekt. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, både personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vår Kontaktperson på Försvarsmakten, därefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att få kontakt med kvinnor som påbörjat deras antagningsprocess.