Mötet mellan pedagog och elev är, enligt vår mening, kärnan i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien var att låta elever beskriva ett betydelsefullt möte de varit med om i skolan. Vi har utgått från den sociokulturella teorin och använt oss av kvalitativ forskning. Vi fick möjligheten att intervjua 23 elever i årskurs 4-6 på en skola i norra Sverige och ta del av deras berättelser om hur de upplever att ett betydelsefullt möte skapas och hur det kan upplevas för individen. Det visade sig att samtliga elever hade haft möten under sin skolgång som upplevdes som betydelsefulla.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hänger ihop. Samt att utifrån elevernas känslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som läser hotell och restaurangprogrammet på en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen är att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkäter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjälpa till att klargöra enkätresultaten.

Syfte: Syftet med studien var att studera hur några lärare på en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvårigheter med föräldrar som inte behärskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmål än svenska. Alla lärare på skolan besvarade en enkät. Med enkäten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lärare.

Under de senaste hundra åren har skolan förändrats från att ha varit en skola för vissa till att bli en skola för alla. I och med denna förändring har synen på elever förändrats, det inkluderande perspektivet ersatte det föregående som var segregerande. Det inkluderande perspektivet innebär att eleven i största möjliga utsträckning ska få sin undervisning individualiserad i sin ursprungliga miljö. Sociala effekter anses som mycket viktiga för barn och ungdomars lärande och utveckling. Vi kan se att utvecklingen har skett, frågan för oss blir då: Varför? Detta leder oss till rapportens syfte.

The purpose of this paper is to illustrate how librarians andteachers work together and with the help of other researchtry to understand what influences this cooperation. The studyis based on the following questions:1. These two professional groups have differentprofessional identities and work in two differentprofessional cultures. How does this affect theircooperation?2.

Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning.

En lagändring förmodas antas och börja gälla den första juli i år som ger papperslösa rätt till skola. Många av oss lärarstudenter kommer att möta papperslösa elever och det finns oerhört lite forskning på hur papperslösa elever kan inkluderas i skolan. Men det finns papperslösa elever som sitter på värdefulla kunskaper om hur papperslösas skolgång ser ut. Därför undersöks i detta examensarbete papperslösa formella och substantiella tillgång till gymnasieskolan. En diskussion förs kring vilket sätt elevernas situation som papperslösa påverkar deras tillgång till skola.

Denna studie frågar efter, vad det är som påverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen är empirisk och enkäter har samlats in av 276 elever i åtta skolor och tolv klasser. De tillfrågade har fått svara på fjorton frågor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: föräldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser går ofta att utläsa, där exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges är beroende av elevens förutsättningar inför valet, d v s betyget, närheten, det geografiska läget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lärarna, föräldrarna, studie- och yrkesvägledaren och socialisationen med mera.

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lärare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs ett. Jämförelser gjordes mellan två skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas läs- och skrivinlärning. Observationer genomfördes på båda skolorna, i en förskoleklass och en årskurs ett på vardera skolan. Enkäter lämnades ut till de lärare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lärarna i samband med observationerna och enkäterna gavs en bra överblick på hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för våra framtida yrkesroller som lärare. Det har visat oss att det går att arbeta med inkludering utan att det nödvändigtvis måste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla är det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Kan vi få skolans elever att bli förtrogna med att vi alla är olika och att det är något positivt, eftersom det är den verkligheten de en gång kommer till mötes den dagen de lämnar grundskolan. Det är viktigt att alla inom skolan värld tar till sig arbetssättet med inkludering.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

Mitt syfte är att beskriva olika föreställningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sådan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien är en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har även intervjuat två lärare på en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjälp av musik. Resultaten tyder på att det finns såväl föreställningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan när det gäller matematisk förståelse..

Syftet med uppsatsen är att studera vilka problem och möjligheter som uppstår när tre tidigare verksamheter med sina fristående yrkeskårer lokal- och verksamhetsintegreras i ett arbetslag i en skolenhet för grundskolans lägre åldrar. Yrkeskårerna är fritidspedagoger, förskollärare och lärare 1- 7 år. Uppsatsen inleds med ett litteraturstudium av verksamhetshistoria och yrkeshistorik samt en sammanfattning av försöksverksamheter i integration förskola- fritidshem och skola. Den empiriska studien är en fallstudie av ett arbetslags arbete (Växa i lärande), på en 6-9 års skola i Bodens kommun mellan 1998-2004. Resultatet av studien var att förväntningarna på Växa i lärande var skiftande bland de tre yrkeskårerna.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med vår studie har varit att jämföra genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa hos elever med svensk respektive utländsk bakgrund i två olika skolor med skilda etniska sammansättningar.Frågeställningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med utländsk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med svensk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lärarna i idrott och hälsa att utländsk härkomst hos eleverna påverkar deras deltagande och prestation i ämnet? Hur uppfattar elever med utländsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?Metod:Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoängen i idrott och hälsa på två grundskolor i nordvästra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoängen baserades på data från läsåret 2005. Vi tittade på betyget i idrott och hälsa i årskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg från den utländskdominerade skolan och 166 betyg från skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund.

Folkhälsovetenskapligt program.