Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan.

Det här examensarbetet handlar om personer som av olika anledningar har valt samma yrke, läraryrket och varför. I mitt arbete framträder sex lärare som jag har intervjuat. En gemensam nämnare för dem är att alla arbetar på samma skola. Det som skiljer dem åt är att de alla har olika bakgrund, erfarenhet, ålder, kön och anledning till att de valde läraryrket. I mitt arbete framkommer också svar från en enkät ställd till alla grundskollärare som arbetar på samma skola.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.

Bildens och dramats betydelse för barn/elever i behov av särskilt stöd i förskola/skola/särskola..

Abstract Denna uppsats handlar om att undersöka hur andraspråkselever som misstänks ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utreds på en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartläggningarna på elever med misstänkt dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Lärarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsområde som speciallärare/pedagoger. Uppsatsens resultat visar på att tillängliga diagnosverktyg på undersökt skola inte är anpassade för att kunna säkerställa en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmål än svenska..

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna på sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar också hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som används i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrån olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP på ett relativt överensstämmande sätt och de påpekar att implementeringen av IUP är en lång process. Genomförandet av IUP har på skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Studiens syfte är att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser på specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrågor idag. Undersökningen lutar sig på det positivistiska synsättet utifrån Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar på fem frågor; vad är skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsättningar krävs för en ?framgångsrik? skola, vilka förutsättningar krävs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag. I undersökningen har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade två specialpedagoger, två rektorer och en grundskolechef inom grundskolan.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Konventionen om barnets rättigheter gör anspråk på att vara universell och har ratificerats av majoriteten av världens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen står det att barn har rätt till utbildning och att den ska syfta till att lära barn om deras rättigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs på en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rättigheter realiseras i det pedagogiska arbetet på skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlärningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rättigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mångkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lärare ? elev och mellan elev ? elev har en stor betydelse för hur elevernas rättigheter realiseras.

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter på två stolar när det gäller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare när det gäller den egna kommunala skolan, dels som finansiär när det gäller den fristående gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att välja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lärare kan bemöta föräldrar i olika sorters samtal. Frågeställningar som legat till grund för arbetet är följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lärare med hemmet?- Hur kan samarbetet med hemmet påverka klasrumssituationen?- Hur kan man som lärare nå fram till alla föräldrar? - Vad bör man som lärare tänka på i olika sorters samtal med föräldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper på området och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fått en inblick i hur lärare kan se på familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lärare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lärarnas attityd ödmjuk och deras inställning var att föräldrarna kunde ses som en tillgång för att skapa en trygghet för eleverna i skolan.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). Särskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children).

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett lärarperspektiv försöka tydliggöra några värderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges läroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn läraren, lärarstudenten och läroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad läroplanen säger om kunskap, mål, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lärarstudenten och läraren ställer sig till detta. Min studie innefattas också av att titta på hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk återblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundläggande värderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger på. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.

Förändringsarbete är en viktig och ständigt närvarande komponent vid ledning av dagens ochmorgondagens organisationer. Denna undersökning studerar förändringsarbetet under en omorganisering där tre skolor slås samman till en. I praktiken är det alltså två förändringar somimplementerats; en flytt av tre skolor till en nybyggd gemensam skola och en omorganisering, då de tre organisationerna blev en. Undersökningen följer 8 anställda på en av de tidigare skolorna med syftet att undersöka hur organisationer skall ledas under förändringsarbeten för att minimera mängden motstånd från de anställda så att förändringsarbeten kan genomföras så framgångsrikt som möjligt.En omfattande litteraturstudie genomfördes för att identifiera viktiga och relevanta teorier ochmodeller. Framför allt identifierades två modeller som tillämpas; Lewins 3-stegsmodell och Kotters 8-stegsmodell.