Det jag ville uppnå med denna uppsats var att få insyn i föräldrars uppfattning om deras barns matematikläxa och om hur matematikläxläsningen ser ut på hemmaplan samt hur de ställer sig till frågan om en läxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskånsk by, får jag i stora drag reda på att cirka en tredjedel av föräldrarna gärna ser en skola utan läxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan läxor. En tredje lite mindre grupp har många åsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till läxfritt. Jag får också reda på enligt min tolkning av materialet att två tredjedelar av föräldrarna någon gång upplevt en stökig läxsituation. Uppsatsen tar också upp internationell samt svensk forskning kring läxor, rådande för- och nackdelar med fokus på matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn på lärande, socioekonomiska skillnader och matematiksvårigheter kopplat till matematikläxor..

Skolan har en skyldighet att samverka med hemmen. För en del barn kan mötet med skolan vara en orsak tillpsykisk ohälsa och när det gäller elever med funktionsnedsättningar är det extra viktigt att de får känna att delyckas. För specialpedagogen är samverkan med olika parter, t.ex. föräldrar, en viktig del i det förebyggandearbetet med att undanröja hinder.Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd eller ADHD talarom samverkan mellan hem och skola i sina bloggar.Studien har utgått från en kvalitativ ansats där bloggar skrivna av föräldrar till barn med autismspektrumtillståndeller ADHD studerats och analyserats med stöd av diskursanalytiskt inspirerade frågeställningar.Resultatet visar två diskurser; lagspelsdiskursen och kampdiskursen. Inom dessa diskurser finns olikasubjektspositioner för både föräldrar och skolpersonal.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur Monroes idéer (Monroe, 1997) om en framgångsrik skola fungerar på en svensk skola. För att få reda på mer om framgångsrika skolor, har jag studerat aktuell forskning i ämnet. Jag har även besökt en skola i Sverige där man använder sig av denna skolmodell. Jag har valt att använda mig av kvalitativ forskning, där jag har använt intervjuer, samt observation för att samla in data. Bland resultaten kan nämnas att Monroes modell som innebär en stark ledare och tydligare regler ungerar bra på Hjällboskolan som jag har studerat närmare.

Examensarbetet undersöker barn och lärares syn på skolformsbytet från ?I Ur och Skur?-förskola/skola till kommunal skola. Resultaten grundar sig på kvalitativa intervjuer med 10 barn i två åldersgrupper, tidigare ?I Ur och Skur?-pedagoger samt nuvarande lärare i den kommunala skolan. Undersökningen består av reflektioner från barn och vuxna vad gäller skillnader mellan tidigare utomhusbarn och barn i den kommunala skolan bland annat i fråga om kunskaper, koncentrationsförmåga och inställningar till utomhusvistelse.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollärare i de tidigare skolåren, få vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av särskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlägga och tolka lärarnas subjektiva tankar, uppfattningar och värderingar. Resultatet visade på att de lärare som hade lång arbetslivserfarenhet kände en säkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker från det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig när diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. Lärarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a på grund av bristande resurser.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare år upplever hur det är att arbeta med elever som har svenska som andraspråk, och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer på en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien är totalt fyra stycken: en SVA-lärare, en NO-lärare och två SO-lärare.Resultatet visar att samtliga lärare är medvetna om att det är viktigt att arbeta med språket även i ämnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det är svårt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer är: tidsbrist, stora nivåskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ämneslärarna inom området svenska som andraspråk. Slutligen kan man ej förvänta sig att de intervjuade pedagogerna och andraspråkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, då undersökningen endast genomförts på en skola med fyra intervjuer med pedagoger..

Hälsofrämjande skola är en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att dels,utifrån ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande, dels stärka och utveckla hälsoundervisningen.Ett stort europeiskt hälsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades år 1992 och bygger på en vid syn av begreppet hälsa. Initiativet togs av Europarådet, EU ochWHO: s europakontor, där det sistnämnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska få delta i nätverket med hälsofrämjande skolor krävs att projektet förankras på högsta nivå inom såväl skol- som hälsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i Värmland skulle avsätta medel för att införa konceptet miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland. Projektansvaret förladestill dåvarande Folkhälsan Värmland samt Kommunförbundet Värmland.Syftet med denna studie var att undersöka om nätverksarbetet med miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland lett till en skolutveckling i hälsofrämjande riktning. Studiengenomfördes som en enkätstudie omfattande kontaktpersonerna i nätverket.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI ? pedagoger.

Ungdomars hälsa och välbefinnande har under senare år hamnat allt mer i fokus och det är viktigt att lära ut grundläggande hälsovanor. Handslagets mål med skolsamverkan är att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft beträffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkäter genomfördes 2003 i årskurs sex, på en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i årskurs åtta. Resultatet visade att flickor var mer ute på rasterna men att de blev mindre svettiga och andfådda under skoltid 2006.

Vi är två blivande pedagoger som läser på Lärarutbildningen i Malmö. Genom vår verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fått uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill därför fördjupa oss i ämnet. Vår studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har på barnet och barngruppen. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer.

Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation..

This paper addresses the role of homework within the home and school environments using a qualitatively approach inspired by discourse analysis method and theory. The paper considers three newspaper articles to identify current attitudes and understanding regarding homework?s role. The paper?s structure brings results and analysis together allowing the discussion to be continuously extended and deepened.

Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är läraren.Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem.

Karlsson, Emma (2006). Tanken är god men?.En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av särskoleelever i grundskolans senare årskurser. (It?s a good thought, but? A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Arbetet behandlar ämnet en skola för alla och mera specifikt föreställningar om inkludering av särskoleelever i en grundskola för de senare åldrarna, årskurs 7 - 9.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasieungdomars inställningar till politiska val i Sverige samt att se skolans roll för politiskt engagemang. Arbetet ger en insikt i unga människors valdeltagande. Med hjälp av intervjuer vill jag se gymnasieungdomars inställningar till politiska val. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att dagens unga har tappat tron på demokratin och de kan svika dagens demokrati för en ny politisk arena som består utav de utomparlamentariska grupperna samt att skolan inte tycks ha något större inflytande när det gäller politiska val..